/
/

Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC

En vägledning för dem som arbetar med BBIC och ett komplement till Grundboken. I rapporten beskrivs och problematiseras arbetet med att göra kunskapsgrundade analyser och bedömningar enligt BBIC. Forskning om analyser, bedömning och beslutsfattande gås igenom och exempel ges.

Sammanfattning

Det övergripande syftet med denna rapport är att bidra med ett kunskapsunderlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med barnavårdsutredningar enligt Barns behov i centrum (BBIC). BBIC är ett system som förser handläggare i den sociala barnavården med olika verktyg för att utreda barns behov, föräldrars förmåga och faktorer i familj och miljö. Ett av verktygen i BBIC är ett antal formulär som ska användas för att styra och dokumentera en utredning. Frågor rörande analys, bedömning och beslut i utredningarna har emellertid hittills varit tämligen obearbetade. De handläggare som använder BBIC har därför återkommande efterlyst ytterligare vägledning i arbetet med att analysera insamlat material och göra kunskapsgrundade bedömningar som underlag för beslut.

Rapporten bygger på en genomgång av svensk och internationell litteratur och torde vara användbar för olika varianter av utredningar, men är skriven framför allt med tanke på komplicerade fall som kräver omfattande utredningar med tonvikt på fall där det konstaterats brister i vårdnadshavares omsorgsförmåga, de s.k. miljöfallen.

BBIC finns i skärningspunkten mellan två olika diskurser för beslutsfattande; den teknisktrationella och den analytisktreflexiva, där formulären anvisar en särskild logik och rationalitet medan BBIC:s grundprinciper anvisar förhållningssättet till klienterna och utredningen som en process. Beskrivningen av de två diskurserna tydliggör att handläggarens förhållningssätt i arbetet med utredningar får konsekvenser för hur han eller hon går tillväga för att göra bedömningar och fatta beslut. Utredningen är alltså beroende av handläggarens syn på möjligheterna att förhålla sig objektiv i samband med informationsinsamlingen samt på vilket sätt klienterna involveras och medverkar i beslutsprocessen. Handläggarens uppfattning om vad som karaktäriserar ett professionellt förhållningssätt i dessa sammanhang är alltså av stor betydelse för utredningens resultat.

Litteraturgenomgången visar att begreppen analys, hypotes, bedömning och beslut överlappar varandra. De kan emellertid urskiljas på tre olika nivåer:

  1. Intuitiv - används framför allt i samband med snabba bedömningar
  2. Schematisk - utgår från triangeln på det sätt som anvisas i Socialstyrelsens Grundbok - Barns behov i centrum (2006a)
  3. Systematisk och djupgående - utnyttjar kunskaper från teori och forskning som underlag för slutlig bedömning och slutligt beslut.

Analys, bedömning och beslut kan förstås som en kumulativ process där de olika momenten pågår under hela utredningsprocessen.

Bedömningar och beslut i den sociala barnavården utgår från flera centrala begrepp - barnets bästa, risk, säkerhet, skydd och behov samt barns och föräldrars insikter, motivation och förmåga till förändringar. Enligt BBIC ska konsekvensanalyser användas för att göra prognoser på kort och lång sikt. Bedömningar av barnets bästa och olika riskbedömningar är emellertid ofta osäkra, i synnerhet vad gäller framtida konsekvenser. Besluten kan därför handla om att ta ställning till det minst skadliga alternativet i stället för barnets bästa.

De beslut som fattas i den sociala barnavården präglas av ett flertal faktorer. Dessa faktorer kan antingen hänföras till:

  • beslutsproblemet, dvs. de frågor man har att ta ställning till i en utredning och socialsekreterarens olika sätt att argumentera, uppfatta och beskriva detta
  • beslutskontexten, dvs. de kringfaktorer och ramar i form av lagstiftning och politisk styrning som präglar den sociala barnavården
  • beslutsfattaren, dvs. vem eller vilka som ligger bakom beslutet och socialsekreterarens attityder, värderingar och kunskapshantering.

Handläggare måste använda sig av många olika kunskapsformer i sitt yrkesutövande och i utvecklandet av sin professionalitet. Olika modeller och begrepp presenteras som visar på innebörden i kunskapsbaserade utredningar. Vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och brukarnas perspektiv - alla dessa källor ska tas tillvara och beaktas i beslutsfattandet. Att utgå från ett brukarperspektiv är synnerligen grannlaga särskilt beträffande kommunikationen med barn och dokumentationen av barns utsagor. Många frågor är ännu obearbetade t.ex. om vad och hur mycket som ska dokumenteras i vilket slag av dokumentation - journalanteckningarna eller beslutsunderlaget. En annan fråga gäller hur barnets utsagor ska återges, med deras egna ord eller i form av refererat. De etiska frågorna kräver ytterligare uppmärksamhet. Det finns en risk att dokumentationen av barns utsagor kan användas som redskap i argumentationen för ett visst beslut.

Forskningen bidrar med definitioner och problematisering av viktiga begrepp, teorier om barns behov, föräldrars förmåga och faktorer i familj och miljö, kunskap om sociala problem, barn i samhällsvård, barnavårdssystemet och beslutsfattande i den sociala barnavårdens kontext. Därtill kommer definitioner av kunskapsformer och kunskap om socialsekreterares kunskapshantering och olika innebörder i utredningar och utredningstexter.

Tillämpningen av den forskning och de olika teoretiska infallsvinklar på innebörderna i analys, bedömning och beslut som behandlas i rapporten konkretiseras med ett autentiskt fall som illustration. Detta bildar i sin tur modell för ett förslag till retrospektiva fallstudier som metod för lärande i praktiken. Fallstudierna kan göras av socialsekreterare som ansvarat för utredningen men även kollegiegranskning och workshops kan användas för retrospektiv reflektion. Rapporten lämnar förslag till ett antal frågeställningar som utgångspunkt för en sådan genomgång. Det handlar om att artikulera kunskap, medvetandegöra, pröva och systematisera erfarenheten så att den kan erkännas som ”beprövad”. Forskningen, teorierna och lagstiftningen ger vägledning, men det är ändå mycket som överlämnas till den enskilde handläggaren att förstå och ta ställning till med användande av hela sin professionella kompetens. Praktiker måste därför medverka aktivt i den fortsatta kunskapsutvecklingen.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-75
ISBN: 978-91-86301-02-6
Format: POD
Antal sidor: 64
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Mer hos oss

BBIC