Rapporten beskriver hur miljöhälsofaktorer, till exempel luftföroreningar, buller och dricksvatten påverkar vår hälsa. Livslängden beräknas bli sex månader kortare på grund av luftföroreningar, men allt färre utsätts för miljötobaksrök.
Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i huvudsak desamma som i tidigare miljöhälsorapporter, 2001 och 2005. En skillnad är att det i Miljöhälsorapport 2009 beskrivs hur exponering och hälsoeffekter utvecklats sedan slutet av 1990-talet. Ett exempel är den kraftiga minskningen av miljötobaksrök, ett annat att bullerrelaterade besvär och hälsoeffekter verkar öka i omfattning. Kunskapen om många av miljöhälsofaktorerna har generellt förbättrats, vilket möjliggjort bättre riskbedömningar och statistiska beräkningar av hälsoutfallet i befolkningen. Miljöhälsorapport 2009 baseras på Nationell miljöhälsoenkät 2007 (NMHE 07) samt på en stor mängd internationella vetenskapliga studier och på nationella hälsodatabaser. NMHE 07 har besvarats av ungefär 26 000 personer i åldern 18-80 år. Enkäten innehåller frågor om exponering för olika miljöfaktorer, besvärsupplevelse och hälsotillstånd och är delvis en upprepning av Nationell miljöhälsoenkät 1999 (NMHE 99). Flera av frågorna i enkäten ligger till grund för hälsorelaterade indikatorer i det nationella miljömålsarbetet, och jämförelser med den föregående enkäten är ett viktigt inslag i denna rapport. Ett stort urval och en tillräckligt god svarsfrekvens (59 procent) gör att svaren bedöms som väl representativa för målbefolkningen, det vill säga 6,8 miljoner personer i åldern 18-80 år som har bott i Sverige i minst fem år.
Hälsoeffekter
Rapporten beskriver hur de miljöfaktorer som tas upp påverkar människors hälsa. Den beskriver och exemplifierar också hur exponering och känslighet skiljer sig mellan män och kvinnor till följd av biologiska eller kulturella och beteendemässiga skillnader. NMHE 07 visar exempelvis att kvinnor i högre grad än män rapporterar besvär i form av smärtor, oro eller nedstämdhet, huvudvärk, allergier samt överkänslighet i luftvägar och hud. Männen anger å sin sida i högre grad att de har hjärt-kärlsjukdomar och nedsatt hörsel.
Resultaten från NMHE 07 beskriver hur vanliga vissa besvär och sjukdomar är hos befolkningen - men hälsa är mer än att inte vara sjuk. I enkäten fick svarspersonerna därför självskatta sin hälsorelaterade livskvalitet. 73 procent anger att deras hälsa är god eller mycket god i förhållande till andra i deras egen ålder. Svaren kring livskvalitet relaterades även till olika besvär och sjukdomar. Det visade sig bland annat att personer med luftvägssjukdom, handeksem och öronsusningar (tinnitus) anser sig ha en lägre livskvalitet än personer utan sådana besvär. Även kön, ålder och utbildningsnivå har betydelse för hur en person anser att miljöfaktorer påverkar hälsan.
Flera sjukdomar har en väldokumenterad koppling till miljöfaktorer. I de flesta fall tas dessa hälsoeffekter upp i samband med relevanta miljöfaktorer i rapporten. I ett separat kapitel beskrivs allergi och annan överkänslighet vilka utmärker sig genom att såväl bakomliggande orsaker som förvärrande faktorer har en tydlig och stark koppling till den omgivande miljön.
Astma, allergisnuva och atopiskt eksem var ovanliga i början av 1950-talet, men år 2007 hade minst 25 procent av befolkningen någon allergisjukdom. Ökningen kan endast till viss del förklaras av att allergisjukdomar numera diagnostiseras oftare. I Sverige verkar ökningen av astma dock ha avstannat.
Astma, långdragen snuva och kronisk bronkit gör att luftvägarnas slemhinnor retas mer än normalt av yttre stimuli. De som är drabbade av dessa sjukdomar påverkas därför lättare av den yttre miljön än friska personer.
Kontaktallergi har ökat mot vissa ämnen och minskat mot andra. Allergi mot nickel har till exempel ökat kraftigt under hela 1900-talet, framför allt hos kvinnor. Men ökningen av nickelallergi verkar ha avstannat under 2000-talet, och allergin minskar i yngre åldersgrupper, beroende på minskad exponering.
Risken att utveckla kontaktallergi och allergiskt kontakteksem ökar om huden utsätts för kemikalier som finns i olika produkter. Kvinnor utsätts oftare än män för sådana kemikalier och har därför oftare handeksem och nickelallergi.
Inomhusmiljö
Vi tillbringar en stor del av vår tid inomhus. Därför är inomhusmiljön viktig för hälsan och välbefinnandet. Sambanden mellan inomhusmiljön och hälsan är komplexa. De har att göra med vilka kemiska ämnen som finns i luften och med fysikaliska faktorer som temperatur, drag, fukt, buller och belysning. Vi upplever dessutom inomhusmiljön på olika sätt, bland annat beroende på kön, ålder, känslighet och livsstil.
Över 1 miljoner människor har enligt NMHE 07 symtom som de anser bero på inomhusmiljön (i bostaden, i skolan eller på arbetet). Andelen människor som rapporterar att de sett en fukt- eller mögelskada i bostaden eller känt mögellukt har minskat från 25 procent 1999 till 18 procent 2007. Endast en liten del av dem som bor i nybyggda hus rapporterar besvär. Den högsta andelen rapporterade besvär gäller hus byggda mellan 1960 och 1975.
Fukt och mögel i byggnader visar samband med inomhusrelaterade symtom och besvär, exempelvis astmasymtom. Totalt beräknas att omkring 25 000 vuxna årligen kan vara drabbade av luftvägsbesvär (astmasymtom) till följd av fuktskador hemma.
När det gäller kemiska ämnen inomhus är kunskapen om enskilda ämnen och kombinationer av ämnen fortfarande mycket bristfällig. Både byggnaden i sig och de boendes aktiviteter påverkar inomhusmiljön, liksom inredningen (exempelvis elektronik, textilier och hygienartiklar).
En viktig miljöfaktor i inomhusmiljön är miljötobaksrök, som innehåller tusentals mer eller mindre giftiga kemiska ämnen. Ett stort antal studier visar att miljötobaksrök ökar risken för flera sjukdomar hos både barn och vuxna. Enligt NMHE 07 röker 14 procent av Sveriges befolkning dagligen. Detta är en minskning sedan 1999 då 18 procent rökte dagligen. Även andelen personer som dagligen utsätts för andras tobaksrök har minskat, från 11 procent 1999 till 6,8 procent 2007. Denna passiva rökning har minskat såväl i hemmet som på arbetsplatsen och på andra platser, till exempel på kafé, bar eller restaurang. Minskningen förklaras sannolikt delvis av att tobakslagen skärptes den 1 juni 2005 då rökning blev förbjuden i alla serveringslokaler. NMHE 07 visar på en halvering av exponeringen för miljötobaksrök på annan plats (till exempel på kafé eller restaurang) sedan 1999. Dessutom uppger 36 procent att de aldrig utsätts för miljötobaksrök på annan plats, jämfört med 12 procent 1999. Då miljötobaksröken minskar drabbas färre människor av sjukdomar till följd av röken, som lungcancer och hjärtinfarkt.
Radon i bostäder är den främsta källan till att människor exponeras för joniserande strålning i Sverige. Radon svarar för cirka hälften av stråldosen till befolkningen. Radonet kommer huvudsakligen in i bostäderna från marken och vissa byggnadsmaterial, särskilt så kallad blåbetong. Den största hälsorisken som kan kopplas till radon i bostäder är lungcancer. Hur stor risken blir beror på hur hög radonhalten i inomhusluften är. Utifrån epidemiologiska data beräknas radon i bostäder orsaka cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige, varav cirka 50 bland personer som aldrig rökt. I ungefär 400 000 bostäder beräknas radonhalten överstiga det svenska riktvärdet 200 Bq/m3. Detta motsvarar cirka 10 procent av befolkningen.
Luftföroreningar utomhus
Luftföroreningar bidrar till att människor får besvär, blir sjuka och dör i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Barn är särskilt utsatta, bland annat genom att föroreningarna stör lungfunktionens utveckling. Detta kan försämra lungfunktionen permanent. Främst är det dock äldre som blir sjuka och kan dö av luftföroreningar, eftersom de redan löper en förhöjd risk att drabbas av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, som luftföroreningarna bidrar till. En annan utsatt grupp är astmatiker.
Luftkvaliteten har i vissa avseenden förbättrats kraftigt under de senaste decenn