/
/

Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2008

Rapporten handlar till en stor del om de senaste årens utveckling som innebär att allt fler äldre personer med stora vårdbehov bor kvar hemma och de konsekvenser det medför.

 

Sammanfattning

Socialstyrelsen identifierar ett antal problemområden: äldres psykiska hälsa är eftersatt, allt fler äldre befinner i korttidsboenden, äldres läkemedelsbehandling fungerar inte tillfredsställande och samordningen av insatser till äldre behöver förbättras.

Allt fler i befolkningen når en mycket hög ålder. Det har funnits skilda uppfattningar om vi lever längre trots sjukdomar och besvär, eller om vi lägger ”friska år” till livet. Äldres förmåga att klara vardagliga sysslor, som städa,handla, laga mat etc. har förbättrats under senare år, men samtidigt rapporterarallt fler äldre hälsoproblem och besvär av olika slag.

Under den senaste 10-årsperioden har vården och omsorgen om de äldre genomgått en omfattande omstrukturering. Platserna i särskilt boende har minskat kraftigt samtidigt som antalet äldre med hemtjänst ökat i ungefär samma omfattning. På grund av omläggning, från mängd- till individstatistik går det inte att avgöra i vilken grad omstruktureringen har fortsatt under 2007 och 2008

Antalet platser på sjukhus har också minskat de senaste decennierna, och genomströmningen av äldre patienter på sjukhus har ökat. Det ställer höga och ökade krav på en mer avancerad eftervård efter sjukhusvistelsen. Denna utveckling, tillsammans med färre platser i särskilt boende, påverkar både vården i ordinärt boende, och i korttidsboendet.

Allt fler personer befinner sig på korttidsboende i väntan på plats i särskilt boende, och de har ofta flera olika medicinska behov av vård och omsorg samtidigt. På samma sätt får utvecklingen konsekvenser för anhöriga. De får bära ett ökat ansvar och ta konsekvenser av brister och tillkortakommanden i den offentliga vården.

Fler äldre bor kvar hemma. Det visar också den kommunala äldreomsorgens kostnadsutveckling. Sedan 2004 har kostnaderna minskat med 0,7 procent, vilket i huvudsak förklaras av nedskärningen av det särskilda boendet. Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård till äldre personer har ökat från år 2004 till år 2007 med drygt 5 procent.

Äldres användning av läkemedel har ökat avsevärt under senare år. Läkemedlen ger stora möjligheter att behandla sjukdomar och besvär, men medför samtidigt en betydande risk för problem. Samtidig användning av flera olika läkemedel har medfört att allt fler personer vårdas i sluten vård på grund av biverkningar. Kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling fungerar inte tillfredsställande. Särskilt oroväckande är den omfattande förskrivningen av läkemedel i särskilt boende.

När vårduppgifter och behov förskjuts från den slutna vården till hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende måste huvudmännen ta ställning till hur vården bäst möter patienternas vårdbehov. Det finns för få läkare och sjuksköterskor, men det saknas även sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och tandhygienister. Det finns ett behov att tydliggöra den öppna hälso och sjukvårdens ansvar och uppgifter.

Äldre som bor hemma och har många sjukdomar och funktionsnedsättningar är beroende av olika vård- och omsorgsinsatser från olika huvudmän, professioner och vårdgivare samtidigt. Det ställer stora krav på samordningen av insatser. De äldre kan ha svårt att själva bevaka att de får den hjälp de behöver. Ökade valmöjligheter av hemtjänst och sjukvård, gör det samtidigt svårare att få till stånd nödvändig samverkan för utsatta grupper.

De äldre får i högre grad än tidigare ta eget ansvar för att skaffa sig den service och hjälp som de behöver för sin dagliga livsföring, ta hjälp av anhöriga eller köpa hjälp på marknaden. Äldre med stora hjälpbehov är beroende av att hjälpinsatserna samordnas, för att kunna bo kvar hemma. Huvudmännen måste ta ansvar för att samordningen fungerar, för att säkra att dessa äldre får en god och trygg vård och omsorg.

I tidigare lägesrapporter har konstaterats att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. Äldres psykiska problem möts i huvudsak med läkemedelsbehandling, men det finns vetenskapligt stöd för att psykologisk behandling av depression och ångestbesvär hos äldre ger positiva effekter. Man kan ifrågasätta varför äldre inte får tillgång till psykologisk behandling på samma sätt som yngre personer.

Socialstyrelsens tillsyn rapporterar brister i dokumentationen, informationsöverföring och i kontinuiteten i läkarkontakten. Landsting och kommuner följer inte de föreskrifter som reglerar samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Vidare finns stora brister när det gäller kompetens, bemanning och ledning av hälso- och sjukvården i kommunerna – trots att det finns ett ökat behov av omvårdnad och medicinska insatser i särskilt och ordinärt boende. Tillsynen lyfter också fram läkemedelshantering i den kommunala hälso- och sjukvården som ett stort riskområde.

Länsstyrelserna bekräftar att många äldre som väntar på en plats i särskilt boende bor på korttidsboenden medan de väntar. De konstaterar också att utbildningsnivån bland äldreomsorgens personal ökat, bland annat via kompetensstegen, men också att den ökade kunskapsnivån inte automatiskt innebär att äldreomsorgen förbättras. Personalen har inte alltid möjlighet att tillämpa sina nya kunskaper.

Det är svårt att bevisa om stimulansmedel, leder till direkta förbättringar av vården och omsorgen. Däremot ger dessa medel kommunerna möjlighet att långsiktigt förstärka kvaliteten på eftersatta områden i verksamheten genom att anställa personal som till exempel dietister, arbetsterapeuter eller demenssjuksköterskor. Stimulansbidragen gör det också möjligt att fortsätta driva utvecklingsarbete inom vården och omsorgen.

Det finns ett allt större intresse och behov av att dokumentera, mäta och värdera äldreomsorgen och dess effekter. Det finns bättre möjligheter att analysera den offentliga äldreomsorgen med hjälp av den nya individbaserade statistiken. Samtidigt finns det en risk att det blir svårare att beskriva hur väl kommunerna kan tillgodose de äldres behov av service, vård och omsorg eftersom en allt större andel av stödet och hjälpen till äldre inte ges som bistånd.

Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser tillför nya kunskaper om äldreomsorgen. Man kan se hur kvaliteten i äldreomsorgen utvecklas över tid, och dessutom jämföra äldreomsorgen i olika kommuner via Äldreguiden. Under 2008 har Socialstyrelsen för första gången genomfört en landsomfattande studie om vad de äldre anser om den hjälp de får. Undersökningen belägger vare sig en vård och omsorg i kris, eller en vård och omsorg där alla är nöjda.

 

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-44
Format: POD
Antal sidor: 94
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Äldre