/
/

Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, lägesrapport 2008

Den riksomfattande kartläggningen visar att utbudet av aktiviteter i daglig verksamhet är stort. Kommunerna har dock svårigheter att finna verksamheter som passar varje person. Utmaningen ligger dels i att vidareutveckla innehåll och former i daglig verksamhet, dels att finna vägar till lönearbete.

Sammanfattning

Socialstyrelsens lägesrapport syftar till att ge politiker och beslutsfattare en omvärldsanalys och en orientering om samhällets insatser till personer med funktionsnedsättning. Rapporten redovisar flera aktörers verksamheter och insatser och visar förändringar över tid. Den presenterar en översikt av statistik som omfattar såväl den kommunala omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som uppgifter från andra aktörer. Lägesrapporten redovisar även vissa resultat från andra myndigheters och organisationers undersökningar, när dessa rör målgruppen. I år har rapporten ett fördjupningsavsnitt som tar upp den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättning.

Statistik kring insatser

Lägesrapporten rörande insatser till personer med funktionsnedsättning har publicerats varje år sedan 2002 och årets rapport visar inga stora förändringar jämfört med föregående års. Antalet personer som har någon insats enligt LSS har ökat med två procent sedan året före. De vanligaste insatserna är bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. Det totala antalet insatser som kommunerna beviljat är i det närmaste 100 000. Antalet individer som får del av dessa insatser är nästan 57 000 personer.

När det gäller insatser enligt SoL gäller flertalet av besluten hemtjänst och boendestöd. Omläggning av statistikinsamlingen gör att det är svårt att göra jämförelser över tid inom vissa områden.

För första gången har Socialstyrelsen i år, med hjälp av personnummerbaserad statistik, jämfört förekomsten av insatser enligt SoL och LSS. Nu framgår till exempel vilka insatser som är vanligast i olika åldrar och vilka kombinationer av insatser personer vanligen får.

Kommande år kan det bli möjligt att se förändringar över tid på detta område, med årets rapport som utgångspunkt. Av de upp emot 88 000 personer, yngre än 65 år, som hade insatser enligt LSS och/eller insatser enligt SoL, hade endast 7 000 personer insatser enligt båda lagarna. Insatser utifrån SoL får i huvudsak personer mellan 23 och 65 år, medan insatser till barn och unga i första hand ges utifrån LSS. Endast 4 procent av dem som får SoL-insatser på grund av funktionshinder är under 22 år.

Av årets rapport framgår även vissa LSS-insatsers omfattning i timmar eller antal dygn per månad. Statistiken visar att personer i personkrets 1 (personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd) vanligtvis hade färre assistanstimmar per vecka jämfört med personer i personkrets 3 (personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, och som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service). Cirka 33 procent av personerna i lagens personkrets 1 hade 0-15 timmar per vecka och 20 procent i personkrets 3.

Fler pojkar än flickor har insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet, men det är ingen större skillnad mellan könen i antal dygn per månad för dem som har beslut om insatsen.

Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning har ökat sedan 2003. De genomsnittliga kostnaderna per person har minskat för mediankommunen när det gäller insatserna boende och daglig verksamhet enligt LSS. Kommunens kostnad per person för daglig verksamhet har minskat med 10 procent och särskilt boende med nästan 6 procent. Kostnaderna för särskilt boende enligt SoL har ökat med 12 procent och det tycks vara en tendens att insatserna börjar närma sig varandra kostnadsmässigt.

Ekonomisk situation för personer med funktionsnedsättning

I årets fördjupningskapitel har Socialstyrelsen studerat ekonomiska förutsättningar för personer med vissa funktionsnedsättningar, jämfört med befolkningen i stort, samt mellan de grupper som ingår i underlaget. Studien har utgått från SBC:s undersökning av hushållens ekonomi.

Materialet visar att personer med funktionsnedsättning har arbete i betydligt lägre utsträckning än den övriga befolkningen. Bara hälften av personerna i vissa grupper med funktionsnedsättning hade någon deklarerad lön under året, och i de fall de hade lön var lönenivån betydligt lägre än för befolkningen i stort.

Skillnaderna i disponibel inkomst var däremot mindre än skillnaderna i lön. Det beror på att transfereringssystem utjämnar inkomsterna genom bidrag och ersättningar. Delar man upp gruppen med funktionsnedsättning i olika diagnosgrupper framkommer det att de som har nedsatt hörsel, hjärt- kärl- och blodsjukdom, har en bättre situation än de andra diagnosgrupperna. Som grupp ser personer med psykisk funktionsnedsättning ut att i störst utsträckning sakna arbete och även ha en sämre ekonomisk situation.

Andra uppmärksammande områden

Under år 2008 har tvång och begränsningsåtgärder, i synnerhet i verksamhet enligt LSS, uppmärksammats av vissa länsstyrelser. Massmedia har också behandlat frågan. I avsnittet Tvång och begränsningsåtgärder redovisas något om vad länsstyrelserna uppmärksammat i sin tillsyn.

Socialstyrelsen har under året också gjort en kartläggning av kommunernas insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Kartläggningen visar att de flesta av Sveriges kommuner har genomfört inventeringar och att de i dag har en bättre kunskap om målgruppens behov än vad som framkom vid Socialstyrelsen och länsstyrelsernas gemensamma tillsyn 2003.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-43
ISBN: 978-91-978065-3-4
Format: POD
Antal sidor: 58
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Funktionshinder