/
/

Analys av effektivitet - En metodstudie med hjärtsjukvården som exempel

Hälso- och sjukvårdens effektivitet skulle kunna analyseras - om det fanns relevanta data. Det visar Socialstyrelsens undersökning av möjligheterna att analysera hälso- och sjukvårdens effektivitet.

Sammanfattning

Under våren 2008 presenterade Socialstyrelsen uppdaterade nationella riktlinjer för hjärtsjukvården. Som en baslinjestudie till dessa riktlinjer publicerade myndigheten i mars 2009 en öppen jämförelse och utvärdering av hjärtsjukvårdens kvalitet.

I denna rapport studerar istället Socialstyrelsen effektivitet. Det är en metodstudie som syftar till att undersöka olika angreppssätt för att analysera hälso- och sjukvårdens effektivitet med hjärtsjukvården som exempel. Detta görs genom att Socialstyrelsen i studien:

  • beskriver och kalkylerar konsumtionen av hjärtsjukvård och dess kostnader
  • illustrerar eventuella samband mellan hjärtsjukvårdens kostnader och kvalitet
  • beräknar merkostnader vid val av icke-kostnadseffektiva behandlingar

Målet med rapporten är att besvara kärnfrågan om Socialstyrelsen kan analysera hälso- och sjukvårdens effektivitet med de undersökta angreppssätten.

Hälso- och sjukvårdens effektivitet skulle kunna analyseras - om det fanns relevanta data

Studien visar att det är möjligt att analysera effektivitet och skillnader i effektivitet i väl avgränsade frågeställningar, som till exempel vid val av likvärdiga läkemedel men med olika kostnad. Priset för denna avgränsning är att analysen bara kan göras för begränsade och väldefinierade delar av hjärtsjukvården.

Vidare visar studien att det också är möjligt att med hjälp av sakkunskap om processindikatorerna som ingår i det använda kvalitetsindexet identifiera kvalitetsaspekter som inte har någon direkt koppling till kostnader. Varje sådan kvalitetsförbättring blir då en trolig effektivisering. Variationen i kostnader tyder också på att det finns en effektiviseringspotential. En korrekt effektivitetsanalys måste dock kunna ställa faktiska, uppmätta kostnader mot faktiskt uppnådd kvalitet.

Avsaknad av tillförlitliga kostnadsdata

När frågeställningarna vidgas till att omfatta effektivitetsstudier på landstingsnivå för hela hjärtsjukvården finns det hinder i form av såväl metodologiska svårigheter som tillgång på data. Det bästa vore att analysera effektivitet på sjukhusnivå med studier av samband mellan kostnader och kvalitet. Om detta ska bli möjligt måste det finnas tillförlitliga kostnadsdata för alla sjukhus, vilket det inte finns idag.

Om kostnadsdata för samtliga sjukhus funnits hade dessutom produktiviteten kunnat analyseras. Analyser av produktivitet och effektivitet på sjukhusnivå och även landstingsnivå kräver utvecklingsarbete inom flera områden.

Studiens resultat

Studien visar tydligt vad som är möjligt att analysera utifrån befintliga data och vilka begränsningar som tillgången på relevanta data om kostnader och kvalitet utgör. Data i studien kommer från hälsodataregister och Nationellt register för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) samt patientregistrets gruppering i diagnosrelaterade grupper (DRG) och kostnad per patient (KPP) databasen. Även Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomistatistik används. Nedan följer en kortfattad summering av de viktigaste resultaten.

Vårdkonsumtionen avseende hjärtsjukvård kan bara delvis beskrivas

Då tillgången på data om hjärtsjukvård i specialiserad öppenvård är bristfällig och det inte finns någon nationell datakälla om primärvården är det enbart möjligt att beskriva konsumtionen av hjärtsjukvård i slutenvården. I patientregistret ingår klinikvårdtillfällen, vilket betyder att under en sjukhusvårdepisod kan en patient ha flera korta vårdtillfällen, om patienten har flyttats mellan olika kliniker. Antalet vårdtillfällen (i meningen episod av sjukhusvård) kan därför vara något överdrivet, samtidigt som medelvårdtiderna beskrivs som kortare än vad de är.

Kostnaderna för hjärtsjukvård varierar men tillgången på kostnadsdata är begränsad

Den nationella redovisningen av kostnader medger inte studier av kostnader på enskilda vårdområden, som till exempel hjärtsjukvård, utan för detta ändamål krävs en individbaserad kostnadsredovisning, vilket ett antal sjukhus och några hela landsting har, nämligen de som redovisar kostnader per patient (KPP).

Det finns dock olika registrerings- och redovisningspraxis vid sjukhusen, vilket gör att KPP-datans tillförlitlighet är svårbedömd. På grund av detta kalkyleras i stället hjärtsjukvårdens slutenvårdskostnader per invånare utifrån SKL:s ekonomistatistik, medan vid kalkylering av kostnaderna per vårdtillfälle för hjärtsjukvård respektive hjärtinfarktvård för olika landsting används landstingens genomsnittliga kostnader rapporterade av sjukhus som tillämpar KPP-metoden. År 2007 rapporterade tio landsting till KPP-databasen. Detta år fanns det betydande skillnader i kostnaderna mellan landstingen.

Kostnaderna i hjärtsjukvården och i hjärtinfarktvården har inget generellt samband med de i rapporten studerade kvalitetsaspekterna

Studiens sambandsanalyser kan inte påvisa klara samband mellan kostnader och kvalitet. Studien visar att det finns kostnadsvariationer och att det finns kvalitetsvariationer. Därmed kan antas att hjärtinfarktvårdens kvalitet bör kunna höjas utan att kostnaderna också skulle behöva öka. Utifrån de angreppssätt som har använts i studien drar Socialstyrelsen slutsatsen att det är rimligt att tro att det finns utrymme för att öka effektiviteten i hjärtinfarktvården.

Däremot går det inte att dra säkra slutsatser av sambandsanalyserna eftersom det finns flera metodaspekter att beakta.

För det första är det inte samma vårdtillfällen med hjärtinfarkt som ingår i RIKS-HIA, i patientregistret och i KPP-databasen. De kostnadsberäknade vårdtillfällena bör vara samma som de vårdtillfällen vars processkvalitet och resultat ställs mot kostnaderna. Överensstämmelsen är olika stor i olika landsting och ser olika ut för de olika datakällorna.

För det andra studeras enbart nio landsting med sambandsanalyser avseende kostnader, vilket ger stort utrymme för slumpen att spela in. Tio landsting rapporterade till KPP-databasen 2007. Data för Norrbotten visade sig innehålla felaktigheter, därför har de exkluderats i sambandsanalyserna.

För det tredje är den statistiska osäkerheten för några av indikatorerna särskilt stor eftersom det rör sig om få patienter. För det fjärde tar inte resultatindikatorerna hänsyn till patienternas olika sjukdomsgrad (casemix). Slutligen avser resultatindikatorerna enbart aspekterna återinsjuknande och dödlighet, inte andra resultat som till exempel hälsa och livskvalitet.

Inga starka samband mellan process- och resultatkvalitet i hjärtinfarktvården kunde påvisas på landstingsnivå

I två av sex sambandsanalyser fanns ett samband mellan processkvalitet och resultatkvalitet i hjärtinfarktvården. I övriga fyra kunde inget samband påvisas. Detta ska inte övertolkas eftersom det finns flera viktiga metodaspekter att ta hänsyn till. För det första har sambandsanalyserna gjorts på landstingsnivå, inte på individnivå. På individnivå förväntar man sig ett starkt samband. För det andra är det inte identiska patientgrupper som ingår i å ena sidan processkvalitet och å andra sidan resultatkvalitet. För det tredje kan även skillnader i patienternas olika sjukdomsgrad (casemix) påverka resultatet. I framtiden vore det önskvärt att göra en sambandsstudie på individnivå för patienter som kan återfinnas både i RIKS-HIA och i patientregistret.

Merkostnader orsakade av ineffektivt resursutnyttjande

Merkostnader som uppkommit som en följd av att landsting inte har följt riktlinjernas rekommendationer om kostnadseffektiva behandlingar är tecken på ett ineffektivt resursutnyttjande eftersom samma patientnytta kan uppnås till lägre kostnader

Socialstyrelsens förslag till fortsatt
utvecklingsarbete

Produktions- och vårdkonsumtionsdata från patientregistret

  • Socialstyrelsen kommer att undersöka möjligheterna att redovisa data baserad på vårdepisoder eller sjukhusvårdtillfällen för slutenvården, bland annat för att medelvårdtider vid sjuk
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-31
Format: POD
Antal sidor: 109
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 113 kr

Kontakt

Cecilia Dahlgren
075-247 30 00