Nationell handlingsplan för klamydiaprevention ska stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och föreslår åtgärder för att minska pågående klamydiaepidemi. Handlingsplanen har fokus på det tvärsektoriella, förebyggande arbetet.
Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-180
Format: Limbindning
Antal sidor: 100
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 113 kr
Rekommendationer
Sammanfattning
Denna handlingsplan har tagits fram för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för ungdomar och unga vuxna. Handlingsplanen föreslår viktiga och nödvändiga åtgärder för att minska den pågående klamydiaepidemin och har fokus på att stärka det tvärsektoriella, förebyggande arbetet. Många av de åtgärder som föreslås kan användas i det förebyggande arbetet mot spridningen av hiv och övriga sexuellt överförda infektioner samt oönskade graviditeter och kommer troligtvis att påverka även detta arbete positivt.
Flera stora samhällsförändringar som exempelvis förändrade kommunikationsmöjligheten, ändrade resvanor och ökad invandring har påverkat vår kultur på olika sätt. Inom sexualiteten har det skett en attityd- och beteendeförändring som är särskilt tydlig bland ungdomar och unga vuxna. Mäns och kvinnors beteende har börjat närma sig varandra och det är idag mer tilllåtande att våga pröva och testa sin sexualitet på olika sätt. Baksidan av dagens mer tillåtande och friare syn på sexualitet är att risken för smittspridning av sexuellt överförda infektioner ökat vilket bland annat resulterat i den pågående klamydiaepidemin. En epidemi som huvudsaklig sprids bland ungdomar och unga vuxna. Eftersom det endast är kondomen, förutom avhållsamhet från olika former av samlag som skyddar mot hiv och sexuellt överförda infektioner är handlingsplanens huvudmål en förbättrad insikt och förståelse om kondomens skyddande effekt samt en markant förbättring av att kondom verkligen används vid nya och tillfälliga sexuella kontakter. De som av olika anledningar ändå utsätter sig och sina partners för oskyddat sex skall förstå vikten av att snarast testa sig såväl för klamydia som för andra sexuellt överförda infektioner dels för att snabbt få behandling, men också för att minska smittspridningen.
Handlingsplanen har följande tre huvudmål:
- År 2014 ska andelen ungdomar och unga vuxna (15-29 år) som uppger att de alltid använder kondom med en ny eller tillfållig partner väsentligen ha ökat.
- År 2014 ska självinsikten och förståelsen för vilka konsekvenser osäker sex kan innebära väsentligen ha ökat inom målgruppen ungdomar och unga vuxna.
- År 2014 ska a) andelen ungdomar och unga vuxna som vet när man bör testa sig för klamydia ha ökat och b) ungdomar och unga vuxna med förhöjt riskbeteende ska testa sig regelbundet, minst var 6:e månad.
Den analys om genomförts av kunskap och beprövad erfarenhet visar att det inom skolan, hälso- och sjukvården samt på vissa fritidsarenor samt genominformationsinsatser som målen kan nås.
Den viktigaste centrala arenan är skolan som når alla unga människor under en lång utvecklingsfas tidigt i livet när många värderingar grundläggs. Det finns starka vetenskapliga belägg för att en god sex- och samlevnadsundervisning bidrar till att ungdomar tar mindre sexuella risker. För att skolans sex och samlevnadsundervisning skall fungera krävs välutbildade lärare och tydliga mål för ämnet. Även elevhälsan har stor betydelse och utgör ett stöd för både elever och lärare.
Den andra centrala arenan är hälso- och sjukvården som på olika sätt kommer i kontakt med ungdomar och unga vuxna som tror att de utsatt sig för smittrisk. Här behöver det sekundärpreventiva arbetet förbättras och förfinas men här finns också en utvecklingspotential att utveckla primärpreventiva åtgärder. Förbättrad rådgivning, smittspårning och ökad tillgänglighet är några av de områden som tas upp i handlingsplanen.
Fritidsarenan är den tredje centrala arenan och ett samlingsnamn för en mängd informella platser där ungdomar och unga vuxna samlas. Här fokuseras handlingsplanen på riktad uppsökande verksamhet samt informationsinsatser.
Ett av de bästa sätten att öka kunskap och ändra attityder och beteenden är att alla aktörer ger samma grundbudskap i sin kommunikation. Kommunikation kan ske på en mängd olika sätt. Det effektivaste är dialog, enskilt eller i grupp men också det offentliga samtalet är betydelsefullt, det vill säga att sätta frågan på samhällsagendan. Envägskommunikation i form av exempelvis broschyrer och annan faktainformation är ytterligare en kommunikationsväg att använda. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen inom området kommunikation har sin grund i den övergripande nationella kommunikationsstrategin för det hiv- och STI-förebyggande arbetet som Socialstyrelsen utarbetat
Gemensamma förbättringsåtgärder för samtliga arenor och aktörer som arbetar med förebyggande STI-arbete är ökade kunskaper om frisk- och riskfaktorer, det vill säga faktakunskaper inom olika områden och mellan olika professioner som vilar på vetenskaplig grund. Det behövs bättre utbildning såväl inom grundläggande utbildningar som fortbildningar inom området sexualitet för att kunna tillmötesgå såväl individens som samhällets behov av god sexuell hälsa och minskad smittspridning. För ett få ett lyckat resultat krävs också en förbättrad samverkan och samarbetet såväl mellan aktörerna på de olika arenorna som mellan olika aktörer inom samma arena.
Kondom är fortfarande det enda tillförlitliga skyddet som finns mot hiv och sexuellt överförda infektioner. Arbetet med att förbättra kondomanvändning måste därför utvecklas. Vi måste öka våra kunskaper om vilka interventioner som ger en ökad kondomanvändning, kondomen måste vara lättillgänglig och billig och de som arbetar med rådgivning måste ha goda kunskaper såväl i rådgivande metoder som i hur kondomen skall användas i praktiken.
Läs hela sammanfattningen