Kapacitet för att hantera internationella hot mot människors hälsa – Utvärdering av införandet av internationella hälsoreglementet 2005 i Sverige 

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-171
Format: Utskrift
Antal sidor: 35
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 50 kr

Denna rapport har som syfte att utvärdera den svenska kapaciteten att hantera internationella hot mot människors hälsa (IHMH) enligt de krav som ställs i det nya internationella hälsoreglementet (IHR 2005).

Det bör noteras att då rapporten togs fram hade inte hanteringen av den nya influensa A (H1N1) inletts. IHR är i det pågående utbrottet ett verktyg för hanteringen som nu prövas både av WHO och medlemsländerna. Det kan därför finnas anledning för Socialstyrelsen att komplettera denna rapport i samband med en kommande uppföljning och utvärdering av det pågående utbrottet av den nya influensa A (H1N1).

Rapporten går igenom den ansvarsfördelning och kapacitet som finns för att hantera farliga ämnen nationellt och vid särskilt utsedda karantänshamnar och karantänsflygplatser, i enlighet med kraven i IHR 2005. Den övergripande slutsatsen av utvärderingen är att Sverige har en god kapacitet för att hantera smittsamma sjukdomar och andra farliga ämnen som kan innebära ett internationellt hot mot människors hälsa. Det finns väl fungerande system för upptäckt, rapportering och hantering.

Vissa svagheter finns dock som är specifika just för IHMH-händelser. De områden som behöver utvecklas är främst kopplade till att regelverket är förhållandevis nytt och att kunskapen om det nya regelverket behöver öka.

Nedan listas de huvudsakliga områden som enligt utvärderingen behöver förbättras samt förslag till åtgärder som ska ses som en handlingsplan för det fortsatta arbetet.

1. IHR bör tydligt finnas med i berörda myndigheters och aktörers verksamhetsplanering.

• För att fullt ut genomföra IHR är det nödvändigt att även andra myndigheter än den nationella kontaktpunkten för IHR sprider kunskap om regelverket inom ramen för sin verksamhet genom till exempel utbildning och övning.
• Underrättelseskyldighet enligt IHR bör successivt integreras i berörda myndigheters, landstings och kommuners larm- och beredskapsplaner.
• Socialstyrelsen kommer att behöva
• arrangera informationsmöten som särskilt riktar sig till berörda myndigheter
• ta fram informationsmaterial i samarbete med ansvariga myndigheter inom transportsektorn samt sprida information om kraven på hälsodeklaration och saneringsintyg för fartyg till transportoperatörer.

2. Förtydligande av lagstiftningen för skydd mot internationella hot mot människors hälsa.

• Socialstyrelsens dokument ”Lagstiftningsstöd för ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi” kommer att uppdateras och utökas till att även gälla IHMH-händelser som omfattar smittskydd.
• Socialstyrelsen kommer att se över behovet av en föreskriftsrevidering i de delar Socialstyrelsen har föreskriftsrätt utifrån slutsatserna i utvärderingen.

3. Fortsatt arbete behövs för att säkerställa kapaciteten vid karantänshamnar och karantänsflygplatser.

• Landsting och kommuner samt verksamhetsansvarig vid berörda karantänshamnar och karantänsflygplatser behöver, i den mån det inte redan är gjort, se över och upprätta beredskapsplaner och se över kapaciteten enligt IHR. Smittskyddsläkaren har här en samordningsroll för smittskyddet.
• Socialstyrelsen arbetar med att ta fram kunskapsstöd för karantänshamnar och karantänsflygplatser.
• Socialstyrelsen kommer att genomföra en uppföljning genom tillsyn av kapaciteten vid karantänshamnar och karantänsflygplatser (2010).
• Socialstyrelsen kommer att se över om det finns anledning att revidera listan på utsedda karantänshamnar och karantänsflygplatser i samråd med berörda aktörer.

4. IHR-aspekter bör tas med vid

• övning av hantering av farliga ämnen
• utbildning av insatspersonal, t. ex inom kommunala räddningstjänsten, vid hantering av kemikalie- och radionukleära händelser
• utbildning av miljöinspektörer som utfärdar saneringsintyg.