Man bör överväga att redovisa besvär av trafikbuller separat för väg- spår- och flygbuller, något som skulle underlätta internationella jämförelser.
Bakgrund
Miljöhälsoindikatorer är hjälpmedel som förmedlar information om miljöutvecklingen och ger hjälp i uppföljning och utvärdering. Socialstyrelsen är ansvarig för två indikatorer för buller under miljömålet God bebyggd miljö är (1) Besvär av trafikbuller och (2) Sömnstörda av trafikbuller. Dessa indikatorer är baserade på enkätsvar från nationella miljöhälsoenkäter.
Indikatorn Besvär av trafikbuller beräknas som andelen besvärade av väg- spår och/eller flygbuller minst 1 gång per vecka. Indikatorn Sömnstörda av trafikbuller beräknas som andelen som varje vecka året runt har svårt att somna och/eller väcks för tidigt på grund av trafikbuller (väg-, spår och/eller flygbuller).
Syfte
Projektets syfte var att validera de två bullerindikatorerna genom att koppla självskattade bullerbesvär och sömnstörning från den nationella miljöhälsoenkäten 2007 (NMHE07) till exponering uppskattad från befintliga bullerkartläggningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sambanden har utvärderats och jämförs med tidigare publicerade metaanalyser av sambandet mellan bullerexponering och andel bullerstörda personer. Vidare har de olika frågor och svarsformat som använts i NMHE07 utvärderats för att ge rekommendation för mätning av indikatorerna i framtida miljöhälsoenkäter.
Metod
Stockholm, Göteborg och Malmö stad har genomfört kartläggningar av dygnsekvivalent ljudnivå (LAeq,24h) från väg- och spårtrafikbuller. Stockholm har dessutom karterat flygbullernivåer (FBN). I denna studie har kartering av väg- och spårtrafikbuller från Stockholm, Göteborg och Malmö använts, samt kartering av flygbullernivåer från Stockholm. Dessutom beräknades en sammanslagen ljudnivå (energisummation) från de tre trafikslagen. Detta för att kunna utvärdera de nuvarande bullerindikatorerna, vilka baseras på besvär orsakade av någon trafikbullerkälla, det vill säga, av väg-, spår- och/eller flygtrafik.
Sambandsanalyser gjordes för frågor från NMHE07 som mätte besvär och sömnstörning av trafikbuller. I studien ingick de enkäter från Stockholm, Göteborg och Malmö för vilka exponeringsbestämning kunde göras, totalt 2496 enkäter.
Besvär av buller (eller ”bullerstörning”, eng. ”noise annoyance”) mättes med två frågor, dels en ny fråga om hur mycket man besväras av buller och dels en fråga som använts i tidigare miljöhälsoenkäter om hur ofta man besväras av buller.
Det nya frågan har använts i ett flertal nationella och internationella studier och motsvarar den frågeformulering som föreslagits av Internationella standardiseringsorganet ISO. Andel besvärade definieras som andelen som svarat att de är ”Väldigt mycket” eller ”Mycket” besvärade av buller. Den andra frågan (hur ofta man besväras) har använts i tidigare nationella miljöhälsoenkäter och utgör underlag för indikatorn Besvär av trafikbuller (definierad som andelen som svarat att de är besvärade ”Ja, minst 1 gång per vecka”).
Sömnstörning mättes med olika frågor om hur ofta trafikbuller (väg-, spår- och/eller flygbuller) orsakar sömnstörning. Indikatorn Sömnstörda av trafikbuller definieras som andelen som har svårt att somna och/eller väcks för tidigt av trafikbuller ”Ja, varje vecka året runt”.
Resultat
Andelen besvärade enligt den nya besvärsfrågan (andel ”Väldigt mycket” eller ”Mycket” besvärade) var något lägre än enligt den ursprungliga frågan (andel besvärade ”Ja, minst 1 gång per vecka”). För båda frågorna fanns dock ett tydligt samband mellan exponering för vägtrafikbuller och andel besvärade. Även för spårbuller och flygbuller (endast data från Stockholm) syntes ett tydligt samband.
Besvär av vägtrafikbuller ökade påtagligt vid nivåer från 55 dB LAeq,24h och uppåt. Andelen störda av väg- och spårbuller var jämförbara vid samma exponering. För flygbuller sågs en betydligt högre andel besvärade än för väg- och spårbuller vid jämförbar exponering. Resultaten för spår- och flygbuller måste dock tolkas försiktigt eftersom underlaget var begränsat, framför allt i de högre exponeringskategorierna.
Sambanden för de olika trafikslagen överensstämde väl med vad man kan förvänta sig av tidigare forskning så som den sammanfattats i en omfattande metaanalys (Miedema & Oudshoorn, 2001). Jämförelsen med denna tyder på att andelen ”Väldigt mycket” eller ”Mycket” besvärade ungefär motsva-rar andelen mycket störda (eng. highly annoyed) beräknade utifrån metaanalysen. Andelen besvärade ”Ja, minst 1 gång per vecka” var för vägtrafik något högre än andelen mycket störda (eng. highly annoyed) och motsva-rande för spårbuller ungefär andelen störda (eng. annoyed).
Sambanden mellan andel sömnstörda och trafikbullerexponering var också tydliga, om än något svagare än för besvärsfrågorna. Det tydligaste sambandet med trafikbuller och sömnrelaterade besvär fanns för frågan om trafikbuller gör det omöjligt att sova med öppet fönster.
Andelen besvärade enligt indikatorn Besvär av trafikbuller (besvär av väg-, spår och/eller flygbuller) var tydligt kopplad till kombinerad ljudnivå från de tre trafikslagen. Även för indikatorn Sömnstörda av trafikbuller fanns ett tydligt samband med kombinerad trafikbullerexponering. Andelen sömnstörda i intervallet 65-69 dB LAeq,24h avvek dock från trenden och var lägre än förväntat. En möjlig förklaring kan vara att det i detta intervall genomförts bullerreducerande fönsteråtgärder i större utsträckning än vid lägre nivåer, åtgärder som kanske är otillräckliga vid riktiga höga nivåer, ≥ 70 dB LAeq,24h. Separata analyser av personer som hade respektive inte hade sovrumsfönster mot större gata eller trafikled visade att avsevärt större andel av den förra gruppen var sömnstörda enligt indikatorn. Detta ger ytterligare stöd för indikatorns giltighet som mått på sömnstörning av trafikbuller.
Slutsatser och rekommendationer
Indikator: Besvär av trafikbuller
(1) Den nuvarande indikatorn bygger på en sammanslagning av besvär (”Ja, minst 1 gång per vecka”) av väg-, spår- och flygtrafikbuller. Denna indikator var tydligt och systematiskt kopplad till den sammanslagna ljudnivån från väg-, spår- och flygtrafik. Detta ger stöd för att ”Besvär av trafikbuller” är en giltigt och användbar indikator av besvär av trafikbuller i samhället. Det bör dock starkt övervägas att i framtiden använda det nya svarsformatet (se punkt 2 nedan) och att utvärdera varje trafikslag för sig (se punkt 3 nedan).
(2) Två svarsformat användes i NMHE07 för mätning av besvär av trafikbuller. Dels en ny fråga om hur mycket man besväras av buller och dels en fråga som använts i tidigare nationella miljöhälsoenkäter om hur ofta man besväras av buller. För att möjliggöra jämförelser med internationella studier bör det nya formatet användas i framtida kartläggningar av trafikbullerbesvär. En lämplig definition, som använts i flera nationella och internationella studier, är andelen som uppger sig vara ”Väldigt mycket” eller ”Mycket” besvärade. Resultat från NMHE07 visar att denna andel är lägre än andelen besvärade ”minst 1 gång per vecka”, som tidigare utgjort grund för indikatorn.
(3) Man bör överväga att redovisa besvär av trafikbuller separat för väg-, spår- och flygbuller. Detta skulle underlätta jämförelser med nationell och internationell forskning som vanligen redovisar besvär separat för de olika trafikslagen. Miljöhälsorapport 2009 visade dessutom på en skillnad mellan trafikslagen vad gäller ökning av andel besvärade. För vägtrafik ökade andelen besvärade kraftigt mellan 1999 och 2007 medan andelen besvärade av spår- eller flygbuller var relativt oförändrad (Socialstyrelsen, 2009). Det är därför motiverat att följa trenden separat för varje trafikslag.
(4) För båda besvärsfrågorna fanns ett tydligt och systematiskt samband mellan ljudnivå från vägtrafik och andel personer som var besvärade av vägtrafikbuller. Även för spårbuller och flygbuller (endast data från Stockholm) syntes ett tydligt samband. Dessa samband överensstämd