/
/

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn – en nationell inventering

Sammanfattning

Förskolan kan på flera sätt främja psykisk hälsa bland barn. Den kan också bidra till att tecken på psykisk ohälsa hos barn upptäcks tidigt. UPP-centrum genomförde därför i början av år 2008 en enkätundersökning i ett urval förskolor för att få en uppfattning om vilka program och strukturerade arbetssätt som dessa använder för att upptäcka och åtgärda tidiga tecken på psykisk ohälsa. Undersökningen ingick i ett större uppdrag att inventera metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Enkäten bestod i huvudsak av frågor inom följande områden:

  • Vilka program/strukturerade arbetssätt man använder i förskolan för tidig upptäckt av barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa.
  • Vilka metoder/strukturerade arbetssätt man använder i förskolan för att åtgärda/stödja barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa.
  • Deltar förskolan i någon form av samverkan och i så fall med vem/vilka?
  • Vilka behov finns det av kunskapsstöd och rekommendationer?

Resultaten måste tolkas med viss försiktighet eftersom svarsfrekvensen uppgick till 63 procent.

En majoritet av de svarande förskolorna arbetar inte systematiskt för att upptäcka elever som visar tecken på psykisk ohälsa. Mindre än en tredjedel av förskolorna uppgav att de använder särskilda program eller strukturerade arbetssätt för att tidigt upptäcka sådana tecken. Övriga förskolor svarade att de inte använder något sådant program eller strukturerat arbetssätt. Av dem som använde något särskilt program eller strukturerat arbetssätt för tidig upptäckt svarade omkring två tredjedelar att de hade utvärderat programmet eller arbetssättet.

Däremot uppgav en stor majoritet av de förskolor som besvarade enkäten att det finns nedskrivna rutiner eller handlingsplaner för hur man ska gå till väga när någon ur personalen ser tecken på att ett barn mår dåligt. Vidare sade en majoritet av förskolorna som besvarade enkäten, att de använder något särskilt program eller strukturerat arbetssätt för stöd och tidiga insatser till elever som visar tecken på psykisk ohälsa. Fyra av fem svarande förskolor som använder ett sådant program eller arbetssätt sade att man har utvärderat det.

När det gäller föräldrastöd eller föräldrasamverkan använde förskolorna både ”etablerade” och egna utarbetade program och strukturerade arbetssätt. Vanligast var det att de svarande förskolorna använde program/arbetssätt som de själva utarbetat. Drygt hälften av de förskolor som använde något program eller strukturerat arbetssätt för föräldrastöd eller föräldrasamverkan hade utvärderat detta.

En majoritet av de förskolor som besvarade enkäten uppgav att de samverkar med andra verksamheter utanför förskolan, i syfte att upptäcka, förebygga eller åtgärda psykisk eller psykosocial ohälsa. Vanligast var samverkan med socialtjänsten och därefter med barn- och ungdomspsykiatrin och polisen. Bland de övriga verksamheter som förskolorna uppger att man samarbetar med nämns särskilt barnhälsovården, men också bl.a. kommunens centrala resursteam och barnhabiliteringen. Färre förskolor uppgav att de har samverkansavtal med andra verksamheter. Ännu mindre vanligt är det att samverkan enligt avtal har utvärderats och dokumenterats.

Områden som förskolorna nämnde som viktiga för kunskapsstöd var barn och unga i olika riskmiljöer, funktionsnedsättning/diagnoser samt olika program för tidig upptäckt samt stöd och behandling. Förskolorna tillfrågades också om behovet av allmänna råd eller rekommendationer för att välja program eller arbetssätt i arbetet att upptäcka, åtgärda och förebygga psykisk ohälsa och i så fall inom vilka områden. Även om de flesta efterfrågar allmänna råd och rekommendationer i allmänhet pekar en del av svaren på att vissa områden är mer framträdande än andra. Det gäller bl.a. tidiga signaler hos barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa, stress hos barn, barn vars föräldrar är psykiska sjuka, deprimerade barn, barn som bevittnat eller utsatts för våld, barn med neuropsykiatriska diagnoser och föräldrastöd.

Sammanfattningsvis leder resultaten till fyra centrala slutsatser inför det fortsatta arbetet med förskolans roll och insatser för elever med psykisk ohälsa:

  • Det behövs en fördjupad analys av förskolans uppdrag och roll för att upptäcka tecken på psykisk ohälsa och för att själv och i samverkan med andra ge elever med tecken på psykisk ohälsa rätt stöd.
  • Det behövs mer systematiska insatser från förskolans sida för att tidigt upptäcka tecken på ohälsa bland elever och för att själv eller i samverkan med andra ge elever med tecken på psykisk ohälsa rätt stöd.
  • Förskolan behöver bättre tillgång till kunskaper om barns psykiska hälsa och hur de kan arbeta med att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa och själva eller i samverkan med andra ge elever med tecken på psykisk ohälsa rätt stöd.
  • Förskolans samverkan med bl.a. hälso- och sjukvården behöver utvecklas, inte minst i förhållande till barnhälsovårdens uppdrag och möjligheter att ge stöd till barn som uppvisar tidiga tecken på psykisk ohälsa.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-158
Format: POD
Antal sidor: 30
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 34 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00