Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Hjärtinfarkter 1987–2007 samt utskrivna efter vård för akut hjärtinfarkt 1987–2008

I rapporten presenterar vi statistik över hjärtinfarkter, baserad på både dödsorsaksregistret och patientregistret. På senare år har allt färre insjuknat i hjärtinfarkt, och allt fler drabbade överlever.

Sammanfattning

Socialstyrelsen tog fram den första hjärtinfarktstatistiken 1996 genom en sambearbetning av patientregistret för sluten vård och dödsorsaksregistret. Denna publikation är den åttonde om hjärtinfarktstatistik i Sveriges officiella statistik. Statistiken omfattar nu samtliga kända fall av akut hjärtinfarkt under åren 1987–2007. Dessutom omfattas även de personer som vårdats för akut hjärtinfarkt till och med 2008.

I statistiken ingår data om samtliga personer som enligt patient- eller dödsorsaksregistret haft en akut hjärtinfarkt. För att en person ska ingå i statistiken krävs att ett giltigt personnummer har noterats i minst ett av registren och att akut hjärtinfarkt är registrerad som diagnos.

Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för rapporteringen till patientregistret och läkarna för rapporteringen till dödsorsaksregistret. Socialstyrelsen ansvarar för driften av de båda registren.

Under perioden 1987–2007 har cirka 642 000 personer registrerats för akut hjärtinfarkt i Sverige. Antalet attacker uppgår för samma period till 840 000. Av de 642 000 personerna hade 465 000 avlidit före utgången av år 2007, varav 312 000 med akut hjärtinfarkt som dödsorsak (underliggande eller bidragande).

Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt köns- och åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor.

Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare sjönk under åren 1987–2000 med i genomsnitt 1–2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 2001 ökade den uppmätta incidensen per 100 000 invånare och låg för år 2003 cirka 8 procent över nivån för år 2000. År 2004 sjönk den åldersstandardiserade incidensen för både män och kvinnor med cirka 6 procent. Det gör att den uppmätta incidensen för detta år ligger på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes.

År 2007 inträffade 655 fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 män och 462 fall per 100 000 kvinnor i åldrarna 20 år och över. Mellan år 2001, då de nya diagnoskriterierna infördes, och 2007 har den åldersstandardiserade incidensen för män minskat med 15 procent. För kvinnor låg minskningen på 10 procent under samma period. Minskningen i förstagångsinsjuknande ligger på en något lägre nivå för männen, cirka 13 procent under samma sexårsperiod. Minskningen i förstagångsinsjuknandet bland kvinnorna under perioden var på 11 procent.

Incidensen i akut hjärtinfarkt minskar något nästan varje år. Mellan åren 2006 och 2007 har incidensen minskat med närmare tre procent för både män och kvinnor.

Under år 2007 dog 174 män och 135 kvinnor per 100 000 män respektive kvinnor i åldrarna 20 och över med en diagnos för akut hjärtinfarkt. Den åldersstandardiserade dödligheten i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare har under den senaste 10-årsperioden sjunkit med i genomsnitt närmare fyra procent årligen. Nedgången var särskilt stor mellan åren 2003 och 2004 då nedgången i mortalitet var cirka 10 procent för män och 8 procent för kvinnor. I jämförelse med år 2006 sjönk mortaliteten år 2007 med sex procent för männen och närmare 9 procent för kvinnorna.

Letaliteten, dödligheten bland dem som drabbas av infarkt, har sjunkit kraftigt under den tid som denna statistik har funnits. År 1995 avled 41 procent av männen och närmare 45 procent av kvinnorna inom 28 dagar efter infarkt. År 2000 var motsvarande värden 35 respektive 38 procent. Letaliteten för åren efter 2001 hamnade på en ny och lägre nivå, förmodligen delvis som en följd av de nya diagnoskriterierna. År 2004 sjönk letaliteten ytterligare. Letaliteten inom 28 dagar var år 2007 28 procent för männen och 32 procent för kvinnorna. De högre letalitetstalen för kvinnorna beror på den större andelen äldre bland dessa. Efter åldersjustering får männen genomgående en högre letalitet än kvinnorna.

Bland dem som sjukhusvårdades har letaliteten sjunkit till en märkbart låg nivå för åren 2007 och 2008. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på 14 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i slutet av 1980-talet.

Läs hela sammanfattningen
 

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-12-7
Format: PDF
Antal sidor: 107
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr