Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn – Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument

Denna rapport är den andra inom ramen för regeringsuppdraget att identifiera och kvalitetssäkra standardiserade bedömningsinstrument för användning i socialtjänstens arbete med kvinnor som utsätts för våld från närstående samt i arbetet med barn som bevittnar sådant våld. Den första rapporten innehöll en sammanställning av de internationella instrument som identifierades via sökningar i databaser.

Under år 2009 har arbetet inriktats på att konstruera och pröva sex instrument:

• Ett instrument för screening av våld.
• Två instrument för att beskriva hur våldet tar sig uttryck, både när det gäller fysiskt våld och psykisk utsatthet och hot.
• Ett instrument för att bedöma farlighet (riskbedömning).
• Två instrument för barn som har bevittnat våld, varav en version vänder sig till yngre barn och en till barn som är 10 år och uppåt.

Tre av instrumenten är översatta och prövade med mindre omarbetningar från sin ursprungliga form. Det gäller de två instrumenten för barn som har bevittnat våld samt frågeinstrumentet för att bedöma farlighet. Tre instrument har konstruerats av IMS efter förebilder från internationella instrument med en psykometriskt prövad grund och efter synpunkter från praktiskt verksamma inom socialtjänsten. Det rör sig om ett screeninginstrument med frågor för att upptäcka våldssituationer samt två instrument för att beskriva våldets karaktär.

I början av 2009 inledde IMS en första prövning för att se om frågorna upplevdes som relevanta och begripliga av personal inom socialtjänsten, och efter det började den psykometriska prövningen i maj 2009. Totalt har instrumenten testats av personal vid 20 verksamheter och sammanlagt 129 kvinnor har besvarat samtliga eller delar av instrumenten.

De båda instrumenten som beskriver våldets karaktär är för närvarande relativt omfattande med 35 respektive 60 frågor om våld, hot och psykisk utsatthet. De statistiska analyserna indikerar dock att det är möjligt att minska antalet frågor, och Socialstyrelsen planerar ytterligare utprövningar för att fastställa det resultatet. Detsamma gäller instrumentet för psykisk utsatthet och hot.

Instrumentet för att bedöma farlighet är väl utprövat internationellt (Danger Assessment), men har även ingått i denna prövning.

De två instrument som riktar sig till barn som utsatts för våld har prövats på ett fåtal barn, och därför har projektgruppen inte beräknat några psykometriska data. När de används har de dock fungerat väl enligt bedömarna och det finns anledning att göra mer systematiska prövningar av dem.

Utvecklingsarbetet av de sex bedömningsinstrumenten fortsätter under 2010.