/
/

Nationellt indikatorbibliotek för God vård i primärvården - För öppna jämförelser, uppföljning och utvärdering

I denna rapport beskrivs syfte, avgränsning och innehåll i det nationella indikatorbiblioteket för God vård i primärvården som Socialstyrelsen upprättat. Den innehåller också en beskrivning av förutsättningarna att redovisa statistik och öppna jämförelser om primärvård på olika nivåer.

 

Sammanfattning

I maj 2009 fick Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställa uppgifter för öppna jämförelser inom primärvården på landstingsnivå [1]. I uppdraget ingår också att avgöra förutsättningarna för att presentera informationen på kommunnivå samt ta fram ett indikatorbibliotek för primärvården. En delrapport lämnades den 23 juni 2009 och samtidigt publicerades öppna jämförelser på landstingsnivå av ett urval indikatorer med bäring på primärvården, hämtade ur Socialstyrelsens och SKL:s rapport Öppna jämförelser 2008 [2, 3]. Uppdraget att utbetala medel (3 miljoner kr) till SKL för att utveckla en publik webbapplikation för pedagogisk information om strukturdata inom primärvården på enhetsnivå inför det fria vårdvalet redovisas separat.

Nationellt indikatorbibliotek

I denna slutrapport redovisas syfte, avgränsning, innehåll mm i det indikatorbibliotek för God vård i primärvården som Socialstyrelsen börjat utveckla och avser att förvalta. De indikatorer som ingår i biblioteket har utarbetats enligt den modell som togs fram av Socialstyrelsen och SKL i InfoVU-projektet 2006 [4] eller varit publicerade i Öppna jämförelser. Totalt ingår drygt 100 olika indikatorer i den första versionen av biblioteket. Bilaga 1.

Syftet med det nationella indikatorbiblioteket är att huvudmän, vårdgivare, ansvariga för kvalitet, verksamhetsuppföljning och förbättringsarbete ska kunna få lättillgänglig information om nationellt fastställda indikatorer. Indikatorerna ska kunna användas för uppföljning på olika nivåer – nationellt, regionalt och/eller lokalt. Indikatorerna kommer också att användas i Socialstyrelsens egna nationella uppföljningar och utvärderingar. Indikatorerna i biblioteket ska däremot inte uppfattas som en uppsättning indikatorer som det är obligatoriskt för alla vårdgivare inom primärvården att fortlöpande mäta och registrera.

Synpunkter från intressenter

En första avstämning av indikatorbibliotekets innehåll gjordes vid ett seminarium i oktober 2009 med representanter från landstingen, personal-, yrkes- och intresseorganisationer, patient- och äldreorganisationer och Nationella Kvalitetsregister med anknytning till primärvården [5]. Bland önskade kompletteringar märktes främst indikatorer för uppföljning av hälsofrämjande och förebyggande arbete. Andra synpunkter som framfördes var bland annat att man önskade mer generella och färre sjukdomsspecifika indikatorer, vikten av att sätta mål och att utgå från värdet för patienten samt att det är viktigt att följa upp utifrån de sex God vårdområdena. Man berörde också problemet med olikheter i uppdrag och kvalitetskrav både mellan landstingen och mellan kommuner och att det saknas ett nationellt definierat uppdrag för primärvården. Flera deltagare betonade att det behövs ett primärvårdsregister.

Öppna jämförelser på olika nivåer

I Socialstyrelsen uppdrag ingick också att publicera öppna jämförelser av primärvårdsindikatorer på landstingsnivå samt se på förutsättningarna att presentera informationen på kommunnivå. Ett första urval indikatorer med bäring på primärvården publicerades i en särskild statistikmodul på Socialstyrelsens webbplats den 23 juni 2009. Indikatorerna hämtades från Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelserapport 2008 [3]. I anslutning till att 2009 års Öppna jämförelser nu publicerats har indikatorerna med bäring på primärvården reviderats och uppdaterats [6]. Jämförelserna är fortfarande på landstingsnivå. Bilaga 2.

Jämförelser på landstingsnivå är en naturlig organisatorisk uppdelning eftersom landstinget är huvudman och ytterst ansvarig för större delen av hälso- och sjukvården. Uppdelningar på vårdcentraler eller liknande är också naturligt ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom det är där större delen av primärvården utförs. Nationella jämförelser av vårdcentraler eller andra enheter är dock med tillgängliga datakällor inte görligt idag om man inte genomför landsomfattande enkäter eller andra tillfälliga undersökningar.

Uppdelningen på kommunnivå är inte lika naturligt ur ett ansvars- och organisatoriskt perspektiv, eftersom kommunen inte är huvudman för eller utför den större delen av primärvården. När det gäller den hemsjukvård som landstingen ansvarar för, läkarinsatser i hälso- och sjukvård som utförs enligt HSL 18 § och äldres läkemedelsanvändning är dock indelningen högst relevant. Det finns ibland även ett värde i att redovisa andra indikatorer på kommunnivå för att visa på olika lokala och inomregionala variationer och avvikelser som inte kommer fram i en jämförelse mellan landsting.

En avgörande förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna göra nationella jämförelser på olika nivåer och följa upp och utvärdera primärvårdens processer, resultat och kostnader är emellertid att Socialstyrelsen ges möjlighet att behandla individbaserade patientuppgifter från primärvården i större utsträckning än vad som är möjligt med dagens lagstiftning.

Fortsatt inventering och utveckling

Socialstyrelsen kommer att fortsätta arbetet med att identifiera primärvårdsindikatorer samt utveckla och förvalta det nationella indikatorbiblioteket inom ramen för arbetet med nationella indikatorer för God vård. Utveckling av indikatorer för uppföljning av primärvårdens insatser är också aktuellt inom flera pågående arbeten med nationella riktlinjer, bland annat rörelseorganens sjukdomar och riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Ställningstaganden och slutsatser

Socialstyrelsens har inom ramen för regeringsuppdraget tagit fram en första version av ett nationellt indikatorbibliotek för God vård inom primärvården. Den första versionen innehåller indikatorer som fastställts i nationella riktlinjer, som publicerats i rapporten Nationella indikatorer för God vård [7] samt i Öppna jämförelser 2009 [6]. Socialstyrelsens ställningstaganden beträffande indikatorbiblioteket är att Socialstyrelsen

  • fortlöpande kommer att uppdatera och utveckla innehållet i indikatorbiblioteket;
  • kommer att utveckla en lätt tillgänglig och sökbar webbversion av indikatorbiblioteket;
  • kommer att använda indikatorerna i egna nationella uppföljningar och utvärderingar.

Beträffande förutsättningarna att ta fram öppna jämförelser av primärvårdens processer, resultat och kostnader drar Socialstyrelsen följande slutsatser:

  • Öppna jämförelser av primärvårdens processer, resultat och kostnader kan idag huvudsakligen göras på landstingsnivå, men bör också vid behov kunna göras på vårdenhetsnivå.
  • Öppna jämförelser av primärvården på kommunnivå är motiverade vid uppföljning och utvärdering av den hemsjukvård som landstingen ansvarar för, läkarinsatser i hälso- och sjukvård som utförs enligt HSL 18 § och äldres läkemedelsanvändning.
  • Det är av avgörande betydelse att Socialstyrelsen får möjlighet att behandla individbaserade patientuppgifter från primärvården i större utsträckning än vad som är möjligt med dagens lagstiftning.
Läs hela sammanfattningen
Omslag på Nationellt indikatorbibliotek för God vård i primärvården -För öppna jämförelser, uppföljning och utvärdering

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-11-22
Format: POD
Antal sidor: 63
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Birgitta Eriksson
075-247 30 85