/
/

Öppna jämförelser 2009 folkhälsa

Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut presenterar Öppna jämförelser av folkhälsan. Rapporten innehåller 21 olika mått och innehåller jämförelser landstingsnivå och där det är möjligt på kommunnivå. Jämförelserna görs också mellan könen och mellan personer med lång respektive kort utbildning.

Sammanfattning

Öppna jämförelser folkhälsa visar på både likheter och olikheter mellan kommuner och mellan landsting. Som exempel kan nämnas relativt stora skillnader mellan kommuner när det gäller levnadsvanor som fysisk aktivitet och konsumtion av frukt och grönt. Stora skillnader finns mellan landsting i rapporterade klamydiafall bland unga samt när det gäller rökande blivande mammor. Relativt stora skillnader framkommer mellan könen när det gäller till exempel matvanor, där en högre andel kvinnor än män äter frukt och grönt enligt Livsmedelsverkets rekommendation. Könsskillnader framkommer också i vissa sjukdomsgrupper där männen i högre grad drabbas av hjärtinfarkt, sjukdomar som går att påverka med hälsopolitiska åtgärder (som till exempel motorfordonsolyckor) och lungcancer. Pojkar vårdas på sjukhus i högre utsträckning än fl ickor, på grund av olycksfallsskador. Fallskador är vanligare bland kvinnor än män. Kvinnor har högre medellivslängd än män. Skillnader mellan könen ses också när det gäller socialt deltagande där kvinnor anger mer deltagande än män. En högre andel kvinnor än män anger rädsla för att gå ut ensam på grund av risk för överfall.

Från jämlikhetssynpunkt visar de flesta av de variabler vi undersökt att personer med lång utbildning har en mer fördelaktig situation. Det gäller dock inte till exempel psykiskt välbefinnande och riskabla alkoholvanor. Detta är den första rapporten om öppna jämförelser på folkhälsoområdet. Den har tillkommit genom ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. Genom att redovisa jämförelser av ett antal för folkhälsan viktiga indikatorer på kommun- och landstingsnivå, syftar Öppna jämförelser folkhälsa till att öka insyn och öppenhet om vad kommuner och landsting åstadkommer samt att stimulera till förbättringsarbete. Inom folkhälsoområdet är det dock många aktörer, förutom kommuner och landsting/regioner, som har ansvar för hälsoutvecklingen och det kan vara svårt att utkräva ansvar från en enskild kommun eller ett enskilt landsting. Hälsoläget i befolkningen beror även på strukturella faktorer som åldersfördelning, utbildning och sysselsättning i befolkningen, vilka kan vara svåra att åtgärda för den enskilda kommunen/landstinget. Trots detta vet vi att kommuner och landsting har en så pass viktig roll för befolkningens hälsa att vi ändå har valt att göra öppna jämförelser på folkhälsoområdet.

Genom fördjupade diskussioner och analyser kan öppna jämförelser bidra till att prioritera och utveckla folkhälsoinsatserna på den lokala och regionala nivån. Ambitionen är att rapporten ska bidra till ökad kunskap om vad som åstadkommer en god folkhälsa och hur landsting och kommuner kan bidra till att ytterligare förbättra folkhälsan.

Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom. Det innebär att man måste påverka faktorer som är viktiga för hälsan, ibland långt innan det går att se resultat i upplevd eller registrerad hälsa. När det går lång tid mellan insats och resultat kan det vara svårt att relatera resultaten till en speciell åtgärd eller en speciellt ansvarig aktör. I rapporten redovisas både levnadsvillkor och levnadsvanor som har betydelse för hälsotillståndet i befolkningen. Ofta frågas efter faktorer som är positivt relaterade till hälsan, s.k. friskfaktorer. I rapporten har ambitionen varit att redovisa sådana men ofta speglar data ohälsa i stället för hälsa. Indikatorerna, som är baserade på register- och enkätdata, beskrivs i termer av bakgrund, förekomst och vilken inverkan de kan ha på folkhälsan. Likaså beskrivs rådigheten för både kommuner och landsting, d.v.s. hur kommuner och landsting kan påverka de olika indikatorerna.

Några utmaningar för Öppna jämförelser folkhälsa stod tidigt klara. En första utmaning gällde möjligheten att redovisa data från jämlikhetssynpunkt. Folkhälsa är per definition ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa mellan sociala grupper. Vi har samarbetat med erkända forskare inom området och gemensamt kommit fram till en indelning av data efter utbildningsnivå, lång respektive kort utbildning. Ambitionen är att alla indikatorer ska redovisas från jämlikhetssynpunkt men data medger inte en sådan uppdelning och redovisas därför enbart på landstingsnivå och i huvudsak på enkätdata. En andra utmaning är att redovisa så många indikatorer som möjligt på kommunnivå. Därför är enkätdata på kommunnivå baserade på fyra olika befolkningsenkäter; den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006–2008 (Statens folkhälsoinstitut, nationella och landstings egna urval), Liv & hälsa 2008 (landstingen i Uppsala , Sörmland, Västmanland, Värmland samt Örebro län), Folkhälsa i Skåne 2008, (Region Skåne) samt Hälsoenkät Stockholms län 2006, (Stockholms läns landsting). Även delar av Socialstyrelsens registerstatistik redovisas på kommunnivå.

I rapporten redovisas 21 indikatorer uppdelade på levnadsvillkor, levnadsvanor samt hälsoeffekter. Indelningen kan diskuteras, bland annat eftersom en del av indikatorerna kan förekomma under flera av rubrikerna.

Indikatorerna är:

LEVNADSVILLKOR
Socialt deltagande
Socialt stöd – tillit till andra
Trygg miljö
Behörighet till gymnasieskolan

LEVNADSVANOR
Fysisk aktivitet
Matvanor – frukt och grönt
Rökvanor
Rökande blivande mammor
Riskabla alkoholvanor

HÄLSOEFFEKTER
Självskattat allmänt hälsotillstånd
Psykiskt välbefinnande
Medellivslängd
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet
Hjärtinfarkt
Lungcancer
Skador bland barn
Fallskador bland personer 65 år och äldre
Tonårsaborter
Klamydia 15–29 år
Fetma
Tandhälsa

I rapporten redovisas också bakgrundsfaktorer som är viktiga för analysen av resultaten, eftersom de speglar förutsättningar för en god folkhälsa. Data presenteras i kartform för kommunjämförelser och i diagramform när det gäller landstingsjämförelser. Likaså redovisas jämförelsedata totalt på kommun- och landstingsnivå i tabellform. Öppna jämförelser folkhälsa följer upplägget i tidigare rapporter för kommuner och landsting. På kommunnivå görs uppdelningen av resultaten för de enskilda indikatorerna så att de 25 procent kommuner med mest fördelaktiga resultat redovisas i grön färg och de nästkommande 50procent redovisas i gul färg. De 25 procent kommuner med minst fördelaktiga resultat redovisas i rött. På landstingsnivå görs fördelningen så att 1/3 av landstingen redovisas i grönt, en 1/3 i gult och en 1/3 i rött. Data från rapporten presenteras också på databaserna Webor och Kommundatabasen.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-10-17
Format: Bok
Antal sidor: 178
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Marianne Hanning
075-247 30 00

Susanne Holland
075-247 30 00