/
/

Hjärtinfarkter 1987-2005 samt utskrivna efter vård för akut hjärtinfarkt 1987-2006

Rapporten redovisar statistik över insjuknande, dödlighet och överlevnad i hjärtinfarkt i Sverige 1987 till 2005. Dödligheten ligger kvar på samma låga nivå år 2005 som år 2004. Preliminär statistik från slutenvården för 2006 visar att överlevnaden bland sjukhusvårdade för infarkt fortsatt förbättras.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Socialstyrelsens hjärtinfarktstatistik producerades för första gången 1996 genom en sambearbetning av patientregistret för sluten vård och dödsorsaksregistret. Denna publikation är den fjärde som behandlar hjärtinfarktstatistik i serien Sveriges officiella statistik. Statistiken omfattar nu samtliga kända fall av akut hjärtinfarkt under åren 1987-2005. Dessutom omfattas vårdade för akut hjärtinfarkt t.o.m. 2006.

I statistiken ingår data om samtliga personer som haft en akut hjärtinfarkt enligt rapporteringen till patient- eller dödsorsaksregistret. För att en person skall ingå i statistiken krävs att ett giltigt personnummer har noterats i minst ett av registren och att akut hjärtinfarkt därvid finns registrerad som diagnos.

Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för rapporteringen till patientregistret och läkarna för rapporteringen till dödsorsaksregistret. Socialstyrelsen ansvarar för driften av de båda registren.

Under perioden 1987-2005 har cirka 587 000 personer registrerats för akut hjärtinfarkt i Sverige. Antalet incidenta fall uppgår för samma period till drygt 762 000. Av de 587 000 personerna hade 419 000 avlidit före utgången av år 2005, varav 289 000 med akut hjärtinfarkt som dödsorsak (underliggande eller bidragande).

Såväl incidens som mortalitet är för akut hjärtinfarkt starkt köns- och åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt ungefär dubbelt så stor som för kvinnor.

Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare sjönk under åren 1987-2000 med i genomsnitt mellan en och två procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården 2001 ökade den uppmätta incidensen per 100 000 invånare och låg för år 2003 på en nivå cirka 8 procent över 2000 års nivå. År 2004 sjönk den ålderstandardiserade incidensen för både män och kvinnor med ca 6 procent vilket gör att den uppmätta incidensen för åren 2004 och 2005 ligger på ungefär samma nivå som före införandet av de nya diagnoskriterierna. År 2005 inträffade 685 fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 män och 484 fall per 100 000 kvinnor i åldrarna 20 år och över. Totalt har den åldersstandardiserade incidensen för män minskat under 10-årsperioden 1995 till 2005 med ca 12 procent. För kvinnor ligger incidensen på ungefär samma nivå år 2005 som år 1995.

Den åldersstandardiserade dödligheten i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare har under den senaste 10-årsperioden sjunkit med i genomsnitt fyra procent årligen. Nedgången var särskilt stor mellan åren 2003 och 2004 då nedgången i mortalitet var ca 10 procent för män och 8 procent för kvinnor. Mortaliteten för år 2005 ligger på i stort sett samma nivå som år 2004.

Letaliteten, dödligheten efter infarkt, har sjunkit kraftigt under de senaste 10 åren. År 1995 avled 41 procent av männen och närmare 45 procent av kvinnorna inom 28 dagar efter infarkt. År 2000 var motsvarande värden 35 procent respektive 38 procent. Förmodligen till en del till följd av nya diagnoskriterier hamnade letaliteten för åren efter 2001 på en ny och lägre nivå. År 2004 sjönk letaliteten ytterligare. Letaliteten inom 28 dagar var år 2005 31 procent för männen och 32 procent för kvinnorna. De något högre letalitetstalen för kvinnorna beror på den större andelen äldre bland dessa. Efter åldersjustering har männen genomgående en högre letalitet än kvinnorna.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-42-1
Format: PDF
Antal sidor: 102
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00