/
/

Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007

Folkhälsan har förbättrats i de flesta befolkningsgrupper med undantag för ungdomar och unga vuxna, vars psykiska ohälsa har ökat. Unga vuxna har också sämre sociala förhållanden med större andelar fattiga än den övriga befolkningen.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Lägesrapportens syfte är att ge en översiktlig bild av några centrala faktorer för folkhälsan och dess utveckling.

Folkhälsan påverkas av många faktorer i samhället. I vissa fall kan det ta lång tid från det att människor utsätts för olika risker till dess att konsekvenserna märks på folkhälsan, i andra fall kan hälsoförändringar märkas även på kort sikt.

Det är väl känt att de sociala förhållanden som människor lever under har betydelse för deras hälsa. Genom att studera folkhälsans utveckling mot bakgrund av förändringar i sociala bestämningsfaktorer kan vi bättre förstå händelseförloppet. I ett välfärdsland som Sverige kan den direkta kopplingen mellan sociala förhållanden och hälsa ibland vara svår att genomskåda. Det finns vanligen en ömsesidig påverkan mellan sociala faktorer och hälsa, exempelvis kan dålig hälsa leda till utanförskap, och utanförskapet i sig kan försämra hälsan ytterligare.

Huvudresultat i rapporten är att folkhälsan har förbättrats i de flesta befolkningsgrupper, med undantag för ungdomar och unga vuxna vilkas psykiska ohälsa har ökat. Samtidigt har unga vuxna fått försämrade sociala förhållanden med högre - och ökande - andelar fattiga jämfört med befolkningen i andra åldersgrupper.

Medellivslängden fortsätter att öka

År 2006 var medellivslängden nästan 83 år för kvinnor och 79 år för män. De senaste 15 åren har medellivslängden ökat främst tack vare minskad dödlighet i kranskärlssjukdom och vissa sjukdomar i andningsorganen. Minskad rökning är en bidragande faktor till detta. Skillnaderna i dödlighet mellan könen minskar särskilt för dödsorsaker som har samband med rökning. Även spädbarnsdödligheten och självmorden i befolkningen 25 år och äldre minskar. Sedan 1990 har medellivslängden ökat med 1,4 år mer för män än för kvinnor i Sverige.

Psykisk ohälsa har minskat i flera grupper under senare år

Den självrapporterade psykiska ohälsan - som bland annat tar sig utryck i ängslan, oro eller ångest och ständig trötthet - har sedan början av 2000-talet minskat något i flera befolkningsgrupper efter att tidigare ha ökat under flera år i rad. I vissa grupper har den psykiska ohälsan dock fortsatt att öka även åren efter 2000-2001. Detta gäller särskilt för de yngsta kvinnorna.

Andelen med psykisk ohälsa åren 2005-2006 motsvarar omkring 1,4 miljoner personer med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest samt 740 000 med ständig trötthet i åldrarna 16 till 84 år. De äldsta männen har minst andelar med besvär och har påverkats minst av förändringarna under det senaste decenniet.

Minskad rökning men viss ökning av alkoholrelaterade skador

Tobaksrökning minskar för män och kvinnor i alla åldersgrupper. År 2006 rökte 17 procent av kvinnorna och 12 procent av männen varje dag. Alkoholkonsumtionen 2006, knappt 10 liter, var fortsatt högre än vid mitten av 1990-talet. Andelen som vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning har under senare år ökat i den vuxna befolkningen. Dödligheten från alkoholrelaterade dödsorsaker har samtidigt också ökat något bland både män och kvinnor 45 år och äldre.

Andelen kvinnor som var överviktiga eller feta har legat kring 36 procent under ett par år och ökar inte längre. Något sådant trendbrott märks inte hos svenska män. Mer än varannan svensk man 16 till 84 år var överviktiga eller feta år 2006.

Barns hälsa och levnadsvanor har förbättrats

Barns hälsa har förbättrats under senare år, till exempel läggs barn under tio år i mindre utsträckning in på sjukhus för skador. Andelen i åldern 10-14 år som vårdats på sjukhus för alkoholförgiftning har minskat under de senaste åren. År 2007 var det fler pojkar och flickor i årskurs 9 som avstår alkohol än för några år sedan.

Försämrad psykisk hälsa bland ungdomar

Den psykiska hälsan bland tonårsflickor och unga kvinnor har haft en problematisk utveckling. Andelen som vårdas på sjukhus för självmordsförsök och alkoholförgiftningar ökar mest bland flickor i åldern 15 till 19 år, men även bland pojkar i samma ålder har självmordsförsöken ökat något. Sedan mitten av 1990-talet har självmorden minskat bland män och kvinnor i alla åldrar utom bland ungdomar i åldern 15 till 24 år. Under denna period har också den alkoholrelaterade dödligheten ökat något bland män i åldern 20 till 24 år.

Fler sysselsatta

Under 2000-talet har arbetsmarknaden i stort sett återhämtat sig efter 1990-talskrisen. Andelen personer utan förvärvsarbete - arbetslösa samt personer som stod utanför arbetskraften - har sjunkit de senaste två åren. År 2007 var 76 procent (drygt 4,4 miljoner) av alla 16-64-åringar förvärvsarbetande, omkring 4 procent (216 000) var arbetslösa och cirka 21 procent (lite mer än 1,2 miljoner) stod utanför arbetskraften.

Sedan 2002 har sjukskrivningarna minskat både för män och för kvinnor. Det är dock fortfarande fler kvinnor än män som är sjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning. Andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning har minskat mellan år 2005 och 2006, även om minskningen är liten. De personer som beviljas sjuk- och aktivitetsersättning har blivit allt yngre.

Fortfarande betydligt högre arbetslöshet bland invandrare

Återhämtningen på arbetsmarknaden avspeglas också i en bättre situation för invandrare i Sverige även om det fortfarande finns stora skillnader mellan personer födda utomlands och personer födda i Sverige. Arbetslösheten är 2,5 gånger så hög bland invandrare som bland personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar också är det. Det finns även stora skillnader i arbetsmarknadsanknytning mellan olika invandrargrupper.

Minskad fattigdom i de flesta grupper …

Andelen människor med disponibla inkomster under det absoluta fattigdomsstrecket har minskat till drygt 4,5 procent under år 2006, vilket motsvarar cirka 400 000 personer. Andelen personer i hushåll med ekonomiskt bistånd har också minskat och är nu knappt 4,5 procent eller cirka 385 000 personer.

År 2006 levde drygt 6 procent eller 130 000 av alla barn i Sverige i familjer med en disponibel inkomst under det absoluta fattigdomsstrecket. Ungefär samma andel levde i familjer med ekonomiskt bistånd. Barns levnadsstandard varierar beroende på vilken hushållstyp de tillhör. De bästa ekonomiska villkoren har barn som bor med två föräldrar som båda är födda i Sverige. Störst är barnfattigdomen i hushåll där båda föräldrarna är invandrade. Bland dem bor mer än vart femte barn i ett hushåll som har en inkomst som understiger den absoluta fattigdomsgränsen.

… men en allt större andel fattiga ungdomar

Den avgörande skillnaden för fattigdom i Sverige är mellan att ha och att inte ha förvärvsarbete. I början av 1990-talet var förekomsten av fattigdom omkring 4 gånger högre bland de icke förvärvsarbetande än bland de förvärvsarbetande. Mot slutet av 1990-talet ökade skillnaden. År 2006 var andelen fattiga mer än 6 gånger så hög bland icke förvärvsarbetande som bland förvärvsarbetande.

Fattigdomen är mest utbredd bland ungdomar i åldern 20 till 24 år (22 procent). Andelen fattiga är också hög bland invandrare från Mellanöstern och Nordafrika (20 procent), bland nyanlända invandrare med upp till 5 år i Sverige (drygt 16 procent), bland invandrare från Sydeuropa (över 9 procent) samt bland ensamstående med barn (9 procent). År 2006 fanns det färre fattiga än 15 år tidigare i alla grupper med undantag för ungdomarna. Unga vuxna i åldern 20 till 29 år är den enda grupp som sedan år 2000 har fått relativt sett betydligt fler fattiga.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-131-8
Format: PDF
Antal sidor: 62
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00