/
/

Hälso- och sjukvård – Lägesrapport 2007

Årets lägesrapport visar hälso- och sjukvården dels internationellt, dels ur ett medborgarperspektiv. Sverige utmärker sig genom bra resultat i överlevnad i cancer och hjärtinfarkt, hög medellivslängd och låg spädbarnsdödlighet, men också genom korta vårdtider, få vårdplatser och brister i tillgängligheten

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Förutsättningarna för att kunna analysera den svenska vårdens tillgänglighet och kvalitet har förbättrats under senare år. Allt oftare jämförs också olika länders hälso- och sjukvårdsystem med varandra. Möjligheterna till nationell uppföljning och analys är dock fortfarande begränsade till verksamheterna inom den somatiska specialistvården, medan många andra viktiga områden fortfarande saknar gemensamma uppföljningssystem.

Syftet med årets lägesrapport är att ge en bild av läget i hälso- och sjukvården - dels ur ett internationellt perspektiv, dels ur ett medborgarperspektiv. Vidare redovisas utvecklingen över tid inom några utvalda medicinska områden utifrån aktuella kartläggningar, relevant forskning samt analys av data från olika register och enkäter.

Lägesbeskrivning och trender

Kostnaderna för hälso- och sjukvården ökade under perioden 1993-2006 med cirka 24 procent i fasta priser. År 2006 uppgick kostnaderna för sjukvården (inklusive den kommunala äldreomsorgen) till cirka 258 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,1 procent av BNP.

Allt fler behandlingar sker i den öppna vården och antalet besök i primärvården har ökat, samtidigt som besök hos specialistläkare liksom vårdtider minskat något under de senaste åren. Andelen privat drivna vårdcentraler har ökat från ungefär 18 procent till cirka 25 procent mellan åren 2005 och 2007.

Det är stora variationer mellan landstingen i hur vården är organiserad och i vilken omfattning ersättningsmodellerna omfattar kvalitetsutfall. Många landsting fortsätter att utveckla modeller för så kallad närvård och närsjukvård och flera landsting inför fritt vårdval.

Patientsäkerheten utgör ett tydligt utvecklingsområde inom dagens hälso- och sjukvård och den står högt på dagordningen, både nationellt och internationellt. En rad förbättringsarbeten pågår, men området utgör fortfarande en betydande utmaning för hälso- och sjukvården. Fortsatta insatser för att utveckla en säkerhetskultur i vården är angelägen. Fallen av antibiotikaresistenta stafylokockinfektioner (MRSA) fortsätter till exempel att öka, även om ökningstakten avtagit något.

En annan tydlig trend är arbetet med öppna redovisningar inom vården. Denna typ av redovisningar har fått stort genomslag på ledningsnivåerna i samtliga landsting. Socialstyrelsens vägledning för ”god vård” (med de sex dimensionerna kunskapsbaserad, säker, jämlik, patientfokuserad, effektiv och tillgänglig vård) har också fått stort genomslag och utgör numera i allt större utsträckning en grund för utvecklingen av vården.

I ett internationellt perspektiv uppvisar Sverige goda resultat när det gäller övergripande mått på hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet och kvalitet, exempelvis canceröverlevnad och medellivslängd. Skillnaderna mellan OECD:s medlemsländer minskar.

Sverige utmärker sig genom korta vårdtider, få vårdplatser och brister i tillgängligheten. Stora skillnader finns mellan länder, framför allt var gäller struktur, finansiering och organisation. Skillnaderna är särskilt markanta för primärvården. Relativt få privatpraktiserande allmänläkare samt få hembesök är två exempel där svensk primärvård avviker.

Sveriges sjukvårdskostnader ligger något över genomsnittet jämfört med andra OECD-länder. Länder med kostnader på samma nivåer som Sverige är bland annat Norge, Nederländerna, Danmark och Nya Zeeland. Prestationsbaserade ersättningsmodeller som är kopplade till olika typer av kvalitetsmål blir allt vanligare och används bland annat i USA, Australien och Storbritannien. Inom OECD arbetar man sedan 2001 med att försöka förbättra jämförelser mellan länder.

Vad gäller medborgarnas syn på vården så visar aktuella enkätundersökningar på förbättringar när det gäller exempelvis medborgarnas övergripande betyg på vården, telefonframkomlighet, information om den egna sjukdomen, bemötande och förtroende. Variationerna mellan olika verksamheter och regioner är dock relativt betydande. Patienternas valfrihet har ökat under det senaste decenniet men undersökningar visar ändå på brister i tillgång till jämförande information om behandlingsalternativ och möjligheterna att fritt välja vårdgivare.

Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förfaller att ha ökat de senaste åren och fler vårdcentraler uppger att de har rutiner och program för till exempel rökavvänjning och fysisk aktivitet. Bilden är dock blandad och det behövs betydande förbättringar när det gäller exempelvis skolhälsovården och hälsosamtal för asylsökande.

Vad gäller ojämlikhet i hälsa så manifesterar den sig inom sjukvården i avsevärt högre dödstal i så kallad åtgärdbar dödlighet (dödlighet i sjukdomar som hälso- och sjukvården bedöms kunna påverka med förebyggande eller behandlande insatser) för utlandsfödda och grupper med lägre utbildningsnivå. Dessa grupper tas också betydligt oftare in på sjukhus i tillstånd som är behandlingsbara i den öppna vården. Läkemedelsbehandlingen vid vissa större folkhälsosjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och kronisk obstruktiv lungsjukdom är i lägre grad anpassad till moderna riktlinjer för lågutbildade personer och personer födda utanför EU. Skillnader i primärvårdens geografiska tillgänglighet kan också bidra till en ojämlik tillgång till hälso- och sjukvården.

För några utvalda medicinska områden visar data från nationella kvalitets- och hälsodataregister på fortsatt positiva rikstrender när det gäller tillgång till och resultat av kunskapsbaserad vård vid några av de stora folksjukdomarna såsom cancer, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, diabetes och grå starr.

En mer problematisk bild framträder dock när det gäller andra stora och viktiga vårdområden - exempelvis psykiatrisk vård samt vård och rehabilitering vid rörelseorganens sjukdomar. Det finns i dagsläget inga nationella data inom stora delar av dessa områden och de data som finns tyder i flera avseenden på problem och brister. När det gäller psykiatrin visar visserligen Socialstyrelsens utvärderingar att mycket positivt har hänt i kommuner och landsting, men samtidigt återstår betydande utmaningar.

I dagsläget saknas också data och indikatorer avsedda att kartlägga kvalitet och resultat för mer komplexa processer, till exempel arbetet med multisjuka äldre eller personer med kronisk smärta i rörelseorganen. Det finns en påtaglig risk att endast de områden där resultat och processer av vården är lätta att mäta uppmärksammas, vilket kan bidra till ökade skillnader mellan olika patientgrupper.

Slutsatser

Internationella jämförelser fortsätter att visa att svensk sjukvård står sig väl i jämförelse med andra länder och att Sverige uppvisar bättre resultat än andra länder när det gäller till exempel medellivslängd, spädbarnsdödlighet och överlevnad i cancer och hjärtinfarkt. I övrigt utmärker sig Sverige med relativt få vårdplatser, korta vårdtider och problem med tillgänglighet.

Årets lägesrapport visar också att vården fortsätter att nå allt bättre resultat för flera av de stora folkhälsosjukdomarna - som exempelvis hjärtinfarkt, stroke, diabetes och grå starr. Andra positiva inslag är arbetet med öppna redovisningar och patientsäkerhet.

Inom till exempel psykiatrin framträder en mer problematisk bild. Andra områden med stor förbättringspotential är skolhälsovården samt vård vid rörelseorganens sjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Vidare tyder årets analyser på att jämlikheten i vård och behandling i vissa avseenden brister.

Gynnsam utveckling:

  • Medborgarnas och patienternas betygsättningar av hälso- och sjukvården uppvisar vissa positiva rikstrender för exempelvis telefontillgänglighet, bemötande och information.
  • Det sjukdomsförebyggande arbetet förefaller att ha ökat och allt fler landsting rapporterar att detta är ett prioriterat område.
  • Analyser visar på fortsatt positiva trender när det gäller tillgången till kunskapsbaserad vård och behandling vid stora folksjukdomar såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, diabetes och grå starr. Likaså visar många av de analyserade områdena successiva förbättringar av vårdens medicinska res
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-131-7
Format: PDF
Antal sidor: 92
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00