/
/

Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin - En rapport baserad på hälosdataregistren vid Socialstyrelsen

Rapporten belyser brister i de nationella hälsodataregistren och diskuterar förbättringar. Uppgifterna från den slutna vården har högre kvalitet än dem från den specialiserade öppna vården. Rapporten är ett led i arbetet med att höja kvaliteten i registren

Sammanfattning

Rapporten syftar dels till att påvisa möjligheter till att beskriva vårdutnyttjande för patienter i psykiatrisk slutenvård och specialiserad psykiatrisk öppenvård, dels att belysa de brister som finns i de nationella hälsodataregistren och diskutera möjliga förbättringar. Rapporten är ett led i arbetet med att höja kvaliteten i registren, och därigenom skapa bättre förutsättningar för att använda beskrivningar av vårdutnyttjandet i förbättringsarbetet i den psykiatriska vården.

Statistiken baseras i huvudsak på de uppgifter som rapporteras från verksamheterna till Socialstyrelsens patientregister under 2006 samt uppgifter om läkemedelsuttag från läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen under 2006 och 2007. I rapporten presenteras bland annat statistik på diagnoser, vårdtillfällen, läkarbesök i specialiserad psykiatrisk öppenvård, vårdtid och vårdtyngd, samt läkemedelskonsumtion. Data presenteras vanligen uppdelat på män och kvinnor för respektive landsting. Som ett led i att belysa möjligheterna att studera sociodemografiska skillnader i psykiatriskt vårdutnyttjande presenteras en del diagram uppdelade på ålder, civilstånd, utbildningsnivå samt födelseland.

Hälso- och sjukvården har enligt regeringens förordning (2001:707, 6 §) och Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2002:1 (M)) skyldighet att lämna uppgifter till Socialstyrelsens patientregister. Uppgifterna i registret har generellt hög kvalitet men när det gäller uppgifter från psykiatrin varierar kvaliteten. Uppgifter som rapporteras från den slutna psykiatriska vården är av betydligt högre kvalitet än uppgifter från den specialiserade öppna vården, där det finns stora brister. Spännvidden är stor. Uppgifterna från psykiatrin hos en del landsting är av god kvalitet medan uppgifterna från andra landsting är mycket bristfälliga. I öppenvården är ett av problemen att en stor del av rapporteringen från privata vårdgivare ännu saknas.

En hel del satsningar görs fortlöpande för att förbättra kvaliteten i patientregistret när det gäller psykiatrisk vård. Från den 1 januari 2007 blev det obligatoriskt att rapportera in åtgärdskoder för varje vårdkontakt och i och med detta förväntas kvaliteten öka och rapporteringen bli mera fullständig.

Några observationer:

Diagnosbortfallet i psykiatrisk slutenvård har legat runt 6-8 procent de senaste tio åren, men med stor variation mellan landstingen.

Diagnosbortfallet i specialiserad psykiatrisk öppenvård har stadigt förbättrats sedan starten 2001 men är fortfarande mycket högt (35 procent för år 2006), variationen mellan landstingen är mycket stor.

Medelvårdtiden för schizofreni, psykossjukdom samt bipolär sjukdom varierar mellan landstingen.

Män har en högre konsumtion av psykiatrisk slutenvård förutom bland tonåringar och unga vuxna.

Kvinnor har en högre konsumtion av psykiatrisk öppenvård.

Kvinnor har en högre konsumtion av antidepressiva läkemedel och sömnmedel och lugnande medel.

Lågutbildade har en högre konsumtion av psykiatrisk vård än högutbildade. Konsumtionsmönstret utifrån födelseland är mer komplext.

Vid analyser av konsumtionsmönster av psykiatrisk vård utifrån socioekonomiska faktorer måste man beakta att psykisk sjukdom i unga år till exempel medför att man kan ha svårt att tillgodogöra sig en utbildning, och att personer födda i ett annat land kanske oftare har upplevt traumatiska händelser, men också att inställningen i olika kulturer till att söka psykiatrisk vård kan skilja sig åt.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-131-31
Format: POD
Antal sidor: 44
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00