/
/

Kostnader för assistansersättningen (LASS) - Analys av utvecklingen 1994–2005

Assistansersättningen infördes 1994 och har haft en kraftig kostnadsutveckling. Till stor del beror detta på att antalet personer som får assistansersättning ökat, liksom antalet assistanstimmar per månad. Lagändringar och timersättningen har haft mindre påverkan på kostnadsutvecklingen.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Assistansersättningen har haft en kraftig kostnadsutveckling sedan den infördes 1994. Kostnaderna har ökat från 3,3 miljarder kronor till 14,3 miljarder kronor i 2005 års priser, vilket är en ökning med 330 procent. Kostnadsökningen, i kronor räknat, har i huvudsak avsett assistansersättning till personer i åldern 40-59 år samt 60 år och äldre i personkrets 3 samt personer i åldern 20-39 år i personkrets 1. Kostnaderna för assistansersättning till personer i personkrets 2 har ökat minst.

En anledning till att kostnaderna har ökat är att antalet personer som får assistansersättning har ökat. Mellan 1994 och 2005 ökade antalet personer med 130 procent, från 6 200 personer till 14 500 personer. Ökningen har varit i stort sett proportionell för personkretsar, kön och åldersgrupper. Från 1996 har 1 200-1 400 personer tillkommit varje år. Cirka 600-800 personer har upphört med assistansersättningen varje år från 1997. Det finns också ett litet antal personer som varje år gör uppehåll i assistansersättningen eller som kommer tillbaka efter ett uppehåll. En beräkning med hänsyn till demografiska förhållanden och det faktum att fler äldre omfattas av assistansersättningen visar att antalet personer kommer att öka även i framtiden.

En annan orsak bakom kostnadsökningen är att antalet ersatta timmar per person har ökat. Timmarna har i stort sett dubblerats mellan 1994 och 2005. Den största ökningen i antalet ersatta timmar har skett bland personer som har haft assistansersättning under mer än ett år. Under det första året som en person har assistansersättning är antalet ersatta timmar relativt lågt och har ökat relativt lite.

Kostnaderna beror inte enbart på antal personer och antal timmar per person. De beror också på den ersättning som ges för respektive assistanstimme. Timersättningen har haft en dämpande effekt på kostnaderna då den i fasta priser har minskat något under hela perioden 1994-2005. Från och med att schablonersättningen infördes i september 1997 kan personer också få förhöjd ersättning. Det är en relativt liten andel (6 procent, 2005) som har förhöjd timersättning. Personer som har förhöjd ersättning har i regel också fler ersatta timmar per person men detta påverkar inte kostnaderna i någon större utsträckning eftersom det är så få som har förhöjd ersättning. Andelen med förhöjd ersättning ökar dock vilket kommer att påverka de framtida kostnaderna.

Den lagändring som påverkat kostnaderna mest och som även i framtiden kommer att påverka kostnaderna är införandet av assistansersättning för personer äldre än 65 år. Knappt 10 procent av antalet personer med assistansersättning var 65 år eller äldre 2005. Av de totala kostnaderna för assistansersättningen 2005 kan cirka 8 procent hänföras till den lagändring som genomfördes 1 januari 2001. I september 1997 infördes schablonersättningen som en besparingsåtgärd. Denna lagändring har sänkt kostnaderna med cirka 3 procent under 2005. Lagändringarna har medfört relativt små kostnadsförändringar.

Omkring 9 procent av dem som har assistansersättning har i genomsnitt mer än 720 assistanstimmar per assistansmånad, dvs. de har dubbel assistans. Ytterligare personer kan ha dubbel assistans under en kortare tid vilket inte varit möjligt att studera i denna rapport. Den dubbla assistansen, dvs. det antal timmar som överstiger 720 timmar, står för 4,1 procent av de totala kostnaderna.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-131-2
Format: PDF
Antal sidor: 58
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Matilda Hansson
075-247 30 00

Mer hos oss

Funktionshinder