/
/

Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt

Den kartläggning och kunskapsöversikt av familjecentralerna som gjorts av Socialstyrelsen poängterar vikten av en tydlig definition av begreppet. Socialstyrelsen föreslår därför bland annat att den fullt samlokaliserade familjecentralen med mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet ska kallas familjecentral.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att kartlägga familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. I uppdraget ingår även att sammanställa befintliga utvärderingar och rapporter och ta tillvara internationella erfarenheter. Socialtjänstavdelningen svarar för kartläggningen och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) svarar för kunskapsöversikten.

Regeringen har inte definierat vad en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet är, vilka parter eller verksamheter den ska innehålla. Regeringen skriver i sitt uppdrag att familjecentralerna arbetar hälsofrämjande. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar.

I kartläggningen definieras familjecentraler som en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med minst förebyggande verksamhet. Den familjecentralsliknande verksamheten definieras som minst barnhälsovård samlokaliserad med öppen förskola eller socialtjänst. I kunskapsöversikten ingår rapporter och utvärderingar om både familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter.

Resultat

Nationella resultat

Det finns 131 familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Sverige. De är företrädesvis permanenta verksamheter som finansieras av de ingående parternas ordinarie budget. Drygt hälften har en samordnare för verksamheten på deltid. Den vanligaste formen av familjecentral är den med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst samlokaliserade. Nästa stora grupp är de familjecentralsliknande verksamheterna, som har tre av parterna samlokaliserade.

Den kunskap vi i dag har om de svenska familjecentralerna är inriktad på processer och samverkan på familjecentraler samt på hur personal och besökare upplever verksamheten. Det har visat sig att samlokalisering skapar goda förutsättningar för samverkan men att samverkan också kräver tid. Inga svenska effektutvärderingar finns. Några studier har undersökt i vilken mån familjernas nätverk har utökats genom familjecentraler. Resultaten är motstridiga när det gäller frågan om huruvida familjecentraler bidrar till att utöka familjernas sociala nätverk. De tendenser som framkommer är att socioekonomiskt starka grupper dominerar som besökare på familjecentralers öppna verksamheter.

Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Sverige kan delas in i två olika inriktningar: serviceinriktad och särskilt riktad familjecentral.

Den serviceinriktade familjecentralen utgår från ett folkhälsoperspektiv och arbetar främst med generellt förebyggande arbete, så kallad universell prevention. De familjecentraler som har valt att ha en enbart förebyggande socialtjänst ingår i denna inriktning. Både kartläggningen och översikten visar att detta är den dominerande inriktningen. Cirka 90 procent av familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna är serviceinriktade. Familjecentralernas verksamhet kan skilja sig mycket åt beroende av vilka parter som ingår.

Den särskilt riktade familjecentralen utgår också från universell prevention men det är vanligare med riktade insatser till de barn och familjer som har identifierade problem, så kallade selektiva och indikerande insatser, socialtjänsten ingår med biståndsbedömning (myndighetsutövning) och biståndsbedömda insatser. 10 procent av familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna har en socialtjänst med myndighetsutövning. I kunskapsöversikten återkommer frågan om huruvida socialtjänsten ska delta med eller utan behovsbedömning (myndighetsutövning). Det finns studier som visar på att socialtjänstens behovsbedömning kan ge bättre personalkontinuitet. Flera studier visar dock att myndighetsutövning kan göra det svårare för socialtjänsten att också arbeta förebyggande.

De som besöker den öppna förskolan på den serviceinriktade familjecentralen är svenskfödda kvinnor med ett eller två barn. Föräldrar som kommer från socioekonomiskt starka grupper dominerar besökargruppen. Detta innebär att pappor, utlandsfödda och socioekonomiskt svagare familjer är underrepresenterade. Cirka 30 procent av familjecentralerna eller de familjecentralsliknande verksamheterna har riktad verksamhet till män i form av pappagrupper.

De rapporter och utvärderingar som undersökt vad de besökande familjerna anser om familjecentralen har visat på stor uppskattning från föräldrarna. Barnen får träffa och leka med andra barn samtidigt som föräldrarna får kontakt med andra föräldrar och kan kombinera besök på flera verksamheter. Den kritik som framkommer handlar ofta om korta öppettider, brist på väntrum eller avsaknad av aktiviteter. Familjer som besöker den särskilt riktade familjecentralen är också i huvudsak nöjda. Den kritik som riktas mot den särskilt riktade familjecentralen är brister i hanteringen av anonymiteten och att socialtjänstens närvaro kunde upplevas som problematisk.

Familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna erbjuder mellan fyra och sex verksamheter. Det bedrivs ungefär lika många verksamheter oavsett om myndighetsutövningen ingår eller inte. Vanligast förekommande är de föräldragrupper som barn- och mödrahälsovården genomför. På familjecentralerna eller de familjecentralsliknande verksamheterna genomförs dock verksamheterna med en hög grad av samarbete mellan parterna. 20 procent av familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna använder program som utgår från ett program eller som är manualbaserade, till exempel Cope, Komet, ICDP och Marte Meo.

När verksamheterna utökar sin samverkan genom att bilda en familjecentral leder detta till förväntningar på nyskapande och synergieffekter. Möjligheten att uppfylla dessa förväntningar begränsas av att verksamheterna som ingår redan är etablerade och definierade. Av kartläggningen framgår att familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna nästan uteslutande finansieras av de ingående parternas ordinarie budget, men det framgår inte om det ordinarie anslaget är höjt med anledning av familjecentralen. Såväl mödrahälsovården och barnhälsovården som socialtjänstens myndighetsgrupper är uppbundna av program och myndighetsuppgifter som måste göras.

Av de studier som berört familjecentralernas organisation framkommer dels att personalen är knuten till sin moderorganisation utanför familjecentralen, dels att familjecentralen tenderar att vara svårarbetad vad gäller beslutsfattande. Dessutom står olika huvudmän bakom familjecentralen, kommun och landsting, vilket gör dess verksamhet sårbar för de olika huvudmännens ekonomi och prioriteringar.

Internationella erfarenheter

Det saknas liknande verksamheter utanför Norden, men Norge och Finland har efter svensk förlaga utvecklat familjecentralsverksamheter. Att identifiera familjecentralsverksamheter i andra länder begränsas av ländernas olika välfärdssystem. Det finns inga nordiska forskningsstudier om hur familjecentraler påverkar barn och familjers sociala, emotionella eller kognitiva utveckling och de utomnordiska utvärderingarna har oklart värde på grund av kontextuella skillnader.

Den verksamhet som har visat sig ha störst likheter med familjecentralen utanför Norden är Children’s Centre i Storbritannien som är en samlokalisering av barnomsorg, föräldrastöd, hälsokontroller och hälsoinformation samt rådgivning för arbetslösa föräldrar. Children’s Centre är en verksamhet som har utvecklats utifrån det nationella programmet Sure Start som tillsammans med Head Start och Early Head Start i USA är de enda verksamheter i översikten som har effektutvärderats. Både de brittiska och de amerikanska programmen vänder sig till fattiga familjer och har som syfte att minska fattigdomen och dess konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Resultatet från det brittiska Sure Start visade små effekter, både positiva och negativa. Ett genomgående resultat var att familjer med färre riskfaktorer gynnades av programmet medan familjer med flera riskfaktorer missgynnades.

Resultat från framförallt Early Head Start visar på positiva ef

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-131-16
Format: PDF
Antal sidor: 103
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-147 30 00