/
/

Brukarinflytande inom äldreomsorgen

Är det möjligt att använda kundval i äldreomsorgen? Kunskapen om såväl möjligheter som begränsningar i brukarinflytandet behöver öka. Hittills räcker inte kunskaperna om brukarinflytandet i äldreomsorgen för att rätt kunna bedöma dess värde.

Sammanfattning

Under årens lopp har statsmakterna på olika sätt försökt lyfta fram och argumentera för ett ökat brukarinflytande. Mycket tyder på att det förekommit fler diskussioner än praktiska åtgärder och de praktiska åtgärderna har inte alltid lett till att brukarna upplever att de får ett ökat inflytande. Därför har Socialstyrelsen gjort denna översikt, som det fortsatta arbetet med brukarinflytande kan utgå ifrån.

Studiens övergripande syfte är att ta reda på vilka kunskaper om och erfarenheter av brukarinflytande som finns om brukarinflytande inom äldreomsorgen specifikt men också att beakta mer allmängiltiga resonemang. De frågeställningar som varit vägledande under arbetet med rapporten är: Vilka argument används för brukarinflytande? Vilka termer, teorier och modeller bygger eller kommer forskningen fram till? Vilka problem finns relaterade till brukarinflytande? Vilka lösningar förespråkas? Och vilka är slutsatserna?

Med brukarinflytande menar man vanligen många olika slags relationer mellan brukare och till exempel anställda inom kommunal verksamhet, alltifrån samrådsgrupper till styrelser med formell beslutsmakt. Brukarinflytande avser ofta brukarnas möjlighet att som grupp påverka de offentliga tjänsternas innehåll. Det finns olika former för kollektivt inflytande, inom ramen för ett formaliserat råd eller organ. Enligt kommunallagen (KL) är det, förutom samråd på institutionsnivå, samråd på kommunal och regional nivå, villkorad delegation och självförvaltningsorgan. Förutsättningarna för brukarnas inflytande inom äldreomsorgen bygger mycket på myndighetsutövning. Andra former för brukarinflytande är tänkta att stärka den enskildes ställning och verksamhetens kvalitet. Det kan till exempel vara brukarkooperativ, områdesstyrelse, kundvalssystem, brukarundersökningar samt brukarrevisioner och kvalitetssystem. När olika pensionärsorganisationer är med och påverkar politiska beslut brukar man snarare tala om medborgarinflytande än brukarinflytande.

Litteraturen visar sammantaget på en mängd olika svårigheter med att få brukarinflytande att fungera i praktiken. Den visar också att det finns mer att göra för att brukarna ska uppleva att de verkligen kan påverka sin situation i praktiken. Svårigheterna kan hänga samman med förhållanden hos den enskilde, i dennes situation, eller att avgörandet ligger hos personalen. De kan också bero på vilka förutsättningar som finns i organisationsstrukturen. Dessa förhållanden kan ofta dessutom vara komplext sammanflätade. Särskilda omständigheter som kan påverka olika gruppers möjligheter att utöva brukarinflytande kan gälla personer med demens eller andra personer som har nedsatt autonomi. Den svåraste utmaningen när det gäller att utveckla brukarinflytandefrågorna är hur man ska ta tillvara de mest utsattas intressen.

Rapporten visar att det i forskningen inte finns en tillräckligt stark kunskapsbas för att vi ska kunna uttala oss om brukarinflytande är bra eller dåligt. Det är inte många rapporter som överhuvudtaget undersöker vilket resultat som brukarinflytande har för olika intressenter och resultatmåtten är, i de fall de finns, dåligt utvecklade. Trots det talar man om att fler i dagens kunskaps- och informationssamhälle har tillgång till allt högre utbildning, vilket gör dem mer förmögna att ställa initierade frågor, att ifrågasätta den professionelles kunskaper och kunna bedöma sin egen situation. Människor uppfattar inte att det finns en enda sanning utan var och en kan forma sin världsbild och ha synpunkter på hur hon vill leva sitt liv. Men de som i dag får vård och omsorg, inom hemtjänsten och på särskilda boenden, ifrågasätter sällan i någon större utsträckning, och brukarundersökningar är inget tillförlitligt instrument för att avgöra hur brukarna upplever verksamhetens kvalitet.

I kärnan av själva idén om brukarinflytande ligger bilden av människans önskan om självständighet och oberoende. Men när det är beroendet till andras välvilja och kunskaper som utgör brukarens vardag vill hon ändå kunna leva ett meningsfullt liv tillsammans med dem som förstår sig på vem hon är och vill vara. För att både verksamhet och personal ska kunna ta tillvara dessa personers intressen behövs stöd från verksamhetsansvariga. Idén bakom olika kundvalsmodeller är att den som inte är nöjd med den service hon får ska kunna byta utförare. Problemet med kundvalsmodeller är att vissa brukare inte kan göra självständiga val. Det behövs speciella förutsättningar för att äldreomsorgens mest utsatta brukare, som kanske har demenssjukdomar eller på annat sätt nedsatt autonomi, ska kunna utnyttja ett sådant system. Är det överhuvudtaget möjligt att utforma kundvalsmodellerna så att de fungerar också för dessa brukargrupper?

Det behövs fler aktiviteter för att öka kunskaperna om brukarinflytande och vilka möjligheter som finns - men kanske också om brukarinflytandets gränser. Vilka aspekter har betydelse för att brukaren ska känna att någon lyssnar? När brukaren känner att någon lyssnar, vad ger det för resultat? För vem är brukarinflytande viktigt? Finns andra saker som brukare inom äldreomsorgen uppskattar högre än att få ha inflytande? Forskning om åldrande visar att människan går igenom olika stadier i livet där det som är viktigt under vissa perioder inte alls upplevs som angeläget under andra. Hur kan äldreomsorgsverksamheter organiseras så att de genomsyras av brukarinflytandeperspektivet men samtidigt bejakar personalens professionella intresse?

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-131-11
Format: POD
Antal sidor: 54
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Äldre