/
/

Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen

En regional samordning för extraordinära händelser i fredstid har inrättats - RSF. I boken beskrivs hur RSF kan insatsplanera och genomföra regionala utbildningar i personsanering, samverkan och ledning vid CBRN-insatser. Här finns också kursplaner och en beskrivning av rutinerna vid personsanering.

Sammanfattning

Händelser med farliga ämnen är ovanliga men kan få mycket allvarliga konsekvenser, både för de människor som drabbas och för samhället som helhet. Därför är det viktigt att de berörda aktörer som har ett ansvar att agera vid en sådan händelse förbereder sig och planerar hur de ska agera i samverkan när en händelse inträffar.

En lång rad aktörer i samhället är ansvariga för samhällets beredskap för att hantera händelser med farliga ämnen. De aktörer som i det initiala skedet normalt agerar vid händelser med farliga ämnen (CBRN) är räddningstjänsten, polisen samt hälso- och sjukvården. Vid en händelse finns det normalt en räddningsledare, en polisinsatschef och en sjukvårdsledare som leder sina respektive organisationer i samverkan med varandra. Förutom dessa aktörer finns det ett antal andra som har ett ansvar beroende på hur händelsen ser ut.

Varje aktör agerar utifrån sina egna ansvarsområden. För att genomföra effektiva insatser krävs gemensam planering och samverkan inför det oväntade.

En av de första åtgärderna vid en allvarlig händelse med farliga ämnen är att göra en zonindelning. I de flesta fall är det räddningstjänsten som genomför denna uppgift. Skadeområdet delas generellt sett in i tre zoner - het, varm respektive kall zon - vilket är en internationellt vedertagen metod.

Den heta zonen är den plats där händelsen har skett. Där är koncentrationen av skadliga ämnen hög. All personal som vistas där måste ha skyddsutrustning som är särskilt anpassad för det farliga ämnet. Drabbade människor evakueras från den heta zonen ut till den varma zonen, där personal från räddningstjänsten och sjukvården upprättar saneringsplatser och sanerar dem från skadliga ämnen. Den varma zonen utgör riskområdets yttre gräns. Halterna av skadliga ämnen är inte lika höga där som i den heta zonen, men personalen ska ändå bära personlig skyddsutrustning.

När räddningstjänsten genomfört livräddande personsanering av de drabbade personerna förs de ut i den kalla zonen. Därefter transporteras de till sjukhus för vidare sanering eller vård. Den kalla zonen utgör skadeområdets yttre gräns och fungerar som avspärrning för obehöriga.

I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap finns det stöd för att skapa regional samordning. Syftet med den regionala samordningsfunktionen (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänsten, sjukvården och polisen. Denna funktion ska inte ersätta befintliga strukturer, utan om det redan finns fungerande regional samverkan ska samordningsfunktionen ses som en komplettering. Enligt förslaget i den här rapporten ska RSF sammankallas av länsstyrelserna, och organisationerna i funktionen ska gemensamt planera och genomföra utbildningar och övningar för personal som hanterar händelser med farliga ämnen. RSF ska även organisera tillgänglighet och placering av saneringsutrustning och annan nödvändig utrustning. I den här rekommendationen beskrivs hur RSF kan insatsplanera och genomföra regionala utbildningar i personsanering, samverkan och ledning vid CBRN-insatser. Här finns också kursplaner samt en utförlig beskrivning av rutinerna vid personsanering.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-130-4
Format: Bok
Antal sidor: 54
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Krisberedskap