/
/

Projekt Storstad - En sammanställning av den katastrofmedicinska förmågan i Malmö/Lund, Region Skåne

Malmö/Lundområdets katastrofmedicinska förmåga studeras i denna rapport, särskilt händelser med farliga ämnen och traumahändelser. Speciellt för regionen är samarbetet med Danmark, den stora belastningen på sjukvården och användandet av ett webbaserat informationssystem för händelsedokumentation.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har, liksom övriga samverkansansvariga myndigheter inom krishanteringssystemet, i uppdrag att särskilt beakta storstädernas förmåga att hantera kriser. Det gäller särskilt förmågan inom CBRN-områdena, det vill säga de kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära områdena. I Projekt Storstad studeras den katastrofmedicinska förmågan i dessa områden närmare av gemensamma projektgrupper från Socialstyrelsen och berörda landsting och regioner. Tidigare har Stockholm och Göteborg studerats och avrapporterats. I denna rapport avhandlas Malmö/Lundområdet, den tredje och sista fasen i projektet. Något som tydligt särskiljer detta område från övriga storstadsregioner är Öresundssamarbetet.

Projektgruppen har i sitt arbete utgått från ett katastrofmedicinskt perspektiv och studerat situationer där en stor olycka övergår till katastrof. Sådana situationer innebär att de resurser som finns tillgängliga inte är tillräckliga för att det ska gå att säkerställa en effektiv insats med bibehållna normala medicinska kvalitetskrav.

För att få konkreta situationer att studera och analysera har projektgruppen valt att utgå från en specifik metod. Metoden innebär att särskilda scenarier skapas där händelsernas konsekvenser har en sådan omfattning att det är rimligt att benämna dessa som katastrofer. Fyra sådana scenarier, som omfattar såväl trauma- som CBRN-händelser, har spelats upp för att det ska vara möjligt att kunna gå igenom händelseförlopp och åtgärder. Till dessa spel har även experter och representanter för andra relevanta aktörer bjudits in för att delta.

I samtliga av dessa scenariobaserade spel har projektgruppen definierat och utnyttjat gemensamma värderingskriterier. Dessutom har en särskild värderingsmodell utarbetats för att underlätta sammanställningen av resultat och slutsatser.

Projektgruppen vill särskilt lyfta fram tre viktiga faktorer i Malmö/Lundområdet:

  • Det finns en katastrofmedicinsk potential i samarbetet med Region Hovedstaden i Danmark.
  • Belastningen i sjukvårdsorganisationen är normalt mycket hög, vilket innebär både för- och nackdelar för den katastrofmedicinska beredskapen.
  • Områdets förmåga att använda WIS (ett webbaserat informationssystem) är en framgångsfaktor.

Dessa tre faktorer ger en grundförmåga för katastrofmedicinsk beredskap i regionen, vilket har återspeglats i de genomförda spelen. Analysen visar dock att det finns ytterligare utvecklingspotential.

Projektgruppens huvudsakliga slutsatser - som inte nödvändigtvis återspeglar Socialstyrelsens respektive regionens samlade bedömningar - redovisas nedan.

TiB alternativt RMKL måste snabbt ta beslut om att och var staben ska etableras för att undvika fördröjning i arbetet. Inledande arbete, efter att fördelningsnyckel getts, ska säkerställa att ledningen i skadeområdet eller skadeområdena fungerar optimalt. Vidare måste RMKL säkerställa att det snabbt går att få fram resurser för att kunna ta hand om skadade i skadeområdet. Ett tydligt medicinskt inriktningsbeslut och fördelningsnyckel av skadade kommer att skapa förutsättningar för ett optimalt resursutnyttjande av de inledningsvis begränsade resurserna.

Vid stora C-händelser med flera skadeområden kommer det att krävas stora resurser för att klara både ledning och samverkan samt verksamheten på skade- och uppsamlingsplatser och i eventuella sektorer. Om skadeområdet är av större omfattning, och dessutom gasexponerat, behöver särskilda rutiner förmodligen utvecklas för hur man ska evakuera personer med andningssvårigheter.

Bytet av operativt system hos SOS Alarm har gett större möjligheter att klara en stor belastning av inkommande samtal. En förutsättning för att detta ska ge avsedd effekt är att informationsöverföringen om händelsen och dess konsekvenser till berörda centraler fungerar. Det behöver också klarläggas var kapacitetstaket ligger och vilka ytterligare åtgärder som kan behöva planeras in för att möta behov liknande dem i de genomförda scenarierna.

Primärvården har ett stort behov av snabb information. Ju tidigare primärvården får informationen, ju bättre är förutsättningarna för ett bra omhändertagande av lätt skadade. Förberedda vårdcentraler med specifika larmlistor finns för det inledande behovet. I dag finns det dock ingen tydlig roll för primärvården som helhet i den katastrofmedicinska planeringen, förutom i pandemiplaneringen, vilket är en brist. Vidare finns det i nuläget inte heller någon förberedd ledning inom primärvården som kan hantera situationer som dem i de genomförda scenarierna. I flera av de spelade scenarierna finns det ett mycket stort behov av att snabbt kunna organisera en samlad informationsstruktur. Det för att dels få en gemensam lägesbild, dels kunna hantera de komplexa informationsbehoven så att de operativa verksamheterna i möjligaste mån kan avlastas från detta. Regionen bör upparbeta en rutin för hur en sådan myndighetsgemensam informationsstruktur ska se ut och hur den kan startas automatiskt för att skapa en snabb effekt. Senare kan denna struktur anpassas till de behov som visar sig efterhand. Det är därför viktigt med gemensamma förberedelser och övningar för att klara omfattande och snabbt uppkomna informationsinsatser genom att samordna och utnyttja olika aktörers resurser.

Inledningsvis kommer det i flera händelser uppstå brist på ambulanser. Detta innebär att det kommer bli svårt att klara ledningsuppgifter, omhändertagande i skadeområdet och avtransporter. I detta läge är det viktigt med ett tidigt inriktningsbeslut. Regionen bör ta fram rutiner för att snabbt säkerställa att alla ambulanser kan användas för skadade, även om viss personal har fått ledningsuppgifter.

Akutmottagningarna kan snabbt ställas om för att ta emot skadade från allvarliga händelser. Störningar kan dock uppstå på grund av ett stort antal spontanevakuerade.

Den påbörjade inventeringen av ventilatorkapacitet i regionen ger uppgifter om volymer och tillgänglighet som behöver analyseras ur ett katastrofmedicinskt perspektiv. Detta kan även ge underlag för beslut om hur nationell lagring kan utvecklas och omfördelas.

Om sjukhusen själva drabbas av smitta och inför intagningsstopp resulterar detta i omedelbara konsekvenser i hela vårdkedjan - inte bara på de drabbade sjukhusen utan också som sekundäreffekter på övriga sjukhus i regionen. Antalet vårdplatser kommer att bli en gränssättande resurs. När det gäller ett scenario som detta är därför sårbarheten tydlig. Genom att organisera bedömning och behandling i hemmen kommer dock en viss avlastning av sjukhusens vårdplatser kunna ske.

Flera händelser kommer att ställa exceptionella krav på psykosocialt omhändertagande, både på sjukhusen och i samhället i övrigt. Trycket kommer att accelerera snabbt och sedan pågå under lång tid. För att klara denna belastning, samt kunna verka över den tid som krävs, behöver regionen samordna alla tillgängliga resurser samt få till en gemensam struktur för stöd vid identifiering och registrering.

Det behöver även tydliggöras hur en större och mer omfattande indikering ska organiseras och genomföras, både inledningsvis och över tid. Regionen behöver också säkerställa att det snabbt finns tillgång till stöd från experter för att tidigt kunna värdera och beskriva konsekvenserna av eventuell strålning, både för den egna personalen och för allmänheten.

En särskild analys behöver genomföras för att belysa vilka som är vårdenhetens nyckelpersonal vid olika typer av händelser.

Om inte behoven på tvätt och engångsartiklar kan tillgodoses, främst vid B-händelser, kan bristen på dessa snabbt bli mycket gränssättande för verksamheten. I flera av de spelade scenarierna är Region Hovedstadens resurser av stor betydelse. Beroende på läget i Region Hovedstaden, kan Region Skåne förmodligen räkna med resurser av avgörande betydelse, t.ex. ambulanser, läkarteam och vårdplatser. Dessa resurser kan snabbast disponeras vid en händelse i anslutning till Öresundsförbindelsen. Även i övriga händelser kan dock mycket stora resurser komma att ställas till förfogande, hur stora avgörs dock av läget i Region Hovedstade

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-124-2
Format: POD
Antal sidor: 52
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Krisberedskap