/
/

Krisstöd vid allvarlig händelse

Kunskapen om risker och mänskliga reaktioner vid allvarliga händelser har ökat under senare år. Rapporten ger underlag för planering av krisstöd, och vänder sig till beslutsfattare och personal inom landsting och kommuner och till företrädare för bland annat räddningstjänst, polis och trossamfund.

Sammanfattning

Dokumentet ”Krisstöd vid allvarlig händelse” är ett underlag från experter och är avsett att ge underlag för lokal och regional planering av krisstöd till drabbade vid en allvarlig händelse.

I kapitlet ”Bakgrund” beskrivs innebörden av begreppet krisstöd och betydelsen och omfattningen av samhällets stödinsatser i förhållande till det stöd som drabbade individers sociala nätverk kan utgöra. Begreppet ”Allvarlig händelse” diskuteras beträffande orsak, omfattning, utbredning och konsekvenser. Ett antal riskfaktorer för att drabbas av posttraumatiskt stress-syndrom (PTSD) i samband med en allvarlig händelse nämns i kapitlet.

I lagstiftningskapitlet finns upptaget de författningar som styr verksamheten i samband med en allvarlig händelse liksom begreppen offentlighet och sekretess.

Under rubriken ”Internationella aspekter” berörs faktorer som dels kan innebära risker för att allvarliga händelser ska inträffa (naturkatastrofer, terrorhandlingar etc) dels hur sådana händelser kan komma att uppfattas beroende på samhällsmedborgarnas olika kulturella och religiösa bakgrunder.

Kapitlet ”Grupper med särskilda behov” tar upp ett antal grupper som man i planering och vid krisstödsinsatser bör tänka särskilt på.

Under rubriken ”Krisstöd” lämnas inledningsvis en beskrivning av händelseförloppet på en skadeplats direkt efter att en allvarlig händelse inträffat. Närståendes behov av information påpekas, de drabbades behov under olika faser nämns liksom principer för krisstöd och vilka förberedelser som bör vidtas av ansvariga för krisstödsverksamhet. En beskrivning av verksamheten inom landstingens PKL-grupper och kommunernas krisstödsgrupper lämnas liksom beskrivning av hur ett stödcentrum kan inrättas och vad det kan innehålla. Frivilligas insatser diskuteras.

De tre följande kapitlen behandlar krisstödet under den akuta fasen, mellanfasen och långtidsfasen. Här tas upp hur stödet bör utformas under de olika faserna, vad krisstödspersonalen bör tänka på, principer för uppföljning mm. Tidiga insatser diskuteras, begreppet ”psykologisk första hjälp” beskrivs liksom olika metoder för stresshantering.

”Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner” tar upp skillnaderna i åtgärder för direkt drabbade respektive insatspersonal och stödpersoner. Arbetsmiljö, ledarskap och medarbetarskap diskuteras. Lämpliga åtgärder före, under och efter en insats beskrivs.

Organisationskapitlet beskriver hur ledningsprinciperna ser ut och fungerar då det gäller landstingens hälso- och sjukvård på såväl regional som lokal nivå, före, under och efter en allvarlig händelse. Primärvårdens och kommunernas roll beskrivs och vikten av samarbetet mellan landsting och kommuner betonas. Länsstyrelsernas roll i sammanhanget beskrivs kortfattat.

I kapitlet ”Övriga samverkande aktörer” beskrivs kortfattat de uppgifter som polisen, räddningstjänsten, trossamfunden, frivilligorganisationerna samt företags-, skol- och studenthälsovård har vid en allvarlig händelse.

Under rubriken ”Utbildning” beskrivs landstingens utbildningsansvar samt behovet av gemensam utbildning för krisberedskapsorganisationen. Beskrivningar av vilket innehåll som ingår i utbildningarna på olika nivåer och för olika målgrupper lämnas.

I dokumentet finns också ett kapitel om att hantera kommunikation i en kris - hur kommunikation bör planeras, vikten av snabb och korrekt information, behovet av att anpassa kommunikationen till olika målgrupper.

Slutligen innehåller dokumentet ordförklaringar och lista över referenser.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-123-16
Format: POD
Antal sidor: 73
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Krisberedskap