/
/

Evakueringen av svenskar från Libanon 2006 – KAMEDO-rapport 92

KAMEDO-rapporterna ges ut av Katastrofmedicinska observatörsstudier (KAMEDO) vid Socialstyrelsens enhet för krisberedskap. Utsända observatörer studerar de medicinska, psykologiska, organisatoriska och sociala aspekterna av katastrofer. Resultaten med fokus på erfarenheter presenteras i rapporterna.

Sammanfattning

Risker, hot och sårbarhet

Relationerna i Mellanöstern har under många år varit spända, bland annat mellan Israel och grupperingar i Libanon. Det föreligger nästan konstant en potentiell risk för att terrorhandlingar inträffar eller att krig utbryter i regionen. En storskalig beväpnad konflikt mellan Hizbollah och Israel utlöstes den 12 juli 2006 och varade i 34 dygn.

Vid tidpunkten för konflikten befann sig många utländska medborgare i Libanon, däribland ett stort antal svenskar och andra personer med hemvist i Sverige.

Bakgrund inklusive beredskap

Erfarenheterna från flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 visade att Sverige behövde förbereda sig inom flera områden och på de flesta nivåer i samhället för att bättre kunna hantera en händelse i utlandet som drabbar många personer med hemvist i Sverige. Utrikesdepartementet, Rikspolisstyrelsen, Räddningsverket och Socialstyrelsen har på olika sätt förberett sig, både enskilt och tillsammans, för en liknande händelse. Man har bland annat etablerat Räddningsverkets myndighetsgemensamma stödstyrka. Stödstyrkan omfattar dels en bedömningsenhet, som inom sex timmar efter beslut kan bege sig till ett katastrofområde för att bedöma behovet av en eventuell insats, dels stödenheter med insatspersonal som inom 12 timmar efter beslut kan ge sig i väg till katastrofområdet.

Svenska kyrkan har en omfattande krisberedskap såväl nationellt som internationellt.

Inom landstingen finns en katastrofmedicinsk beredskap och inom de tre storflygplatskommunerna finns en beredskap kopplad till storflygplatserna och deras beredskap (Luftfartsverket, LFV) i en nära samverkan med respektive landsting.

Händelseförlopp

Den 12 juli 2006 dödades åtta israeliska soldater och två tillfångatogs av Hizbollah i samband med en attack över den israelisk-libanesiska gränsen. Det ledde till omfattande motåtgärder från israeliskt håll och en storskalig beväpnad konflikt utlöstes mellan Hizbollah och Israel. Konflikten pågick i pågick i 34 dygn.

Redan under de första dygnen bombades landningsbanan vid Beiruts flygplats och en blockad av libanesiskt luftrum och territorialvatten infördes. Så småningom utvidgades Israels flyganfall och i stort sett hela Libanon angreps. Stora delar av landets infrastruktur förstördes, vilket försvårade den evakuering av utländska medborgare som påbörjades några dagar efter krigsutbrottet.

Skador

Kriget medförde att många bostäder, särskilt i de södra delarna av Libanon, förstördes. Säkerheten i södra Libanon och i södra delarna av Beirut var låg eller periodvis till och med i princip obefintlig.

Störningar

Det var svårt eller omöjligt att leva ett normalt liv och kunna tjäna sitt uppehälle.

Det visade sig att drygt 8 400 personer med hemvist i Sverige befann sig i Libanon. Periodvis samlades många personer vid den svenska beskickningen i Beirut där det uppstod kaos. Därför uppkom ett stort behov av evakuering av personer med hemvist i Sverige från Beirut och andra områden.

Evakueringen skedde främst till Damaskus i Syrien och till Larnaca på Cypern för vidare transport till Sverige. I Damaskus, och i än större utsträckning på Cypern, var förhållandena emellanåt kaotiska.

Evakueringsflygen anlände till de tre storflygplatserna i Sverige: Arlanda flygplats i Sigtuna kommun, Landvetter i Härryda kommun och Malmö flygplats i Svedala kommun. På flygplatserna samlades många personer som behövde hjälp med vidaretransport till andra kommuner eftersom de hade sin hemvist där eller ville komma dit av andra orsaker. Många saknade en egentlig hemvist i Sverige eftersom de återvänt till Libanon för många år sedan och inte längre hade någon bostad i Sverige.

Åtgärder

(se även Bilaga med tabeller som ger ett tidsperspektiv på några väsentliga delar av händelseförloppet och åtgärder som vidtogs.)

Krishanteringen i Sverige

Händelseutvecklingen i Libanon i juli 2006 föranledde en evakuering av ett stort antal personer med hemvist i Sverige. Förutom svårigheterna med att koordinera och förflytta ett så stort antal personer på en kraftigt begränsad tid komplicerades arbetet av att infrastruktur, dvs. flygplatsen och landförbindelser inom Libanon och till Syrien, hade bombats. Dessutom inträffade detta under den mest intensiva semesterperiod. Totalt evakuerade Utrikesförvaltningen, i samarbete med Räddningsverkets stödstyrka och andra aktörer, ungefär 8 400 personer under perioden 16 juli-16 augusti. Evakueringen genomfördes genom att man chartrade 53 lufttransporter, tre fartyg (som genomförde sju turer) samt cirka femton bussar.

Under torsdagen den 13 juli började fler och fler kontakta UD:s telefonväxel och konsulära enheten kallade in den konsulära beredskapsstyrkan för att ta emot samtal. UD:s beredskapsgrupp kallades in den 14 juli, och beredskapsgruppen agerade sedan dagligen t.o.m. den 31 juli. Fredag 14 juli beslutade Räddningsverket att som en inledande insats skicka en åtta man stark bedömningsenhet med representanter från Räddningsverket, Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen till Cypern. Dit skulle större delen av personerna på flykt slussas för vidare transport hem till Sverige. Bedömningsenheten skulle också bedöma förstärkningsbehovet i området. På Socialstyrelsen inrättades samma dag en krisledningsstab. Personal från denna stab deltog i samtliga möten som hölls av beredskapsgruppen på UD. Krisledningsstabens sjukvårdsledare informerade de tre storstadsregionernas TiB - tjänsteman i beredskap - om situationen. Dessutom inleddes en inventering av tillgänglig personal med lämplig utbildning för utlandsuppdrag.

Räddningsverket beslutade på uppdrag av UD att aktivera stödstyrkan fullt ut, som ett komplement till UD:s personal på plats. I inledningsskedet ingick 55 personer från samtliga samverkande organisationer (Räddningsverket, Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen), och stödstyrkan skulle ha sin bas på Cypern.

Evakueringsarbetet 16 juli- 16 augusti

Den 16 juli kom evakueringen igång på allvar. Personal från UD och Räddningsverket flögs till Aleppo i norra Syrien för att förbereda mottagandet av dem som skulle evakueras med buss. Bedömningsenhetens åtta personer anlände till Cypern. En av läkarna valde, efter önskan från UD, att resa vidare till Beirut och kom fram dagen därpå. Samma dag som bedömningsenheten kom till Cypern anlände också övriga delar av stödstyrkan dit, och Räddningsverket etablerade då också sin stab på ön med gott stöd av det cypriotiska civilförsvaret. Även personalen som fanns på plats i Aleppo fick förstärkning bestående av elva personer ur Räddningsverkets stödenhet.

Socialstyrelsen hade nu försatts i förstärkningsläge och arbetet med rekrytering av personal fortsatte efter signaler från UD om att detta troligen skulle bli ett längre uppdrag. Socialstyrelsen ansvarade för att ta emot de evakuerade i Sverige. Västra Götalandsregionen fick i uppdrag att ansvara för att samla in patientinformation, att vidarebefordra den till korrekt sjukvårdshuvudman samt planera för eventuella sekundärtransporter.

Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen stärkte sina katastrofledningsorganisationer och förberedde sig för att mobilisera personal till Räddningsverkets myndighetsgemensamma stödstyrka. I nära samverkan med respektive kommun (Svedala, Sigtuna respektive Härryda) förbereddes även mottagandet på de tre storflygplatserna. Från och med tisdag den 18 juli koncentrerades arbetet på att evakuera svenskar med båt till Cypern, men många tog sig också själva till Damaskus i Syrien.

Samtliga svenskar som evakuerades till Damaskus och Cypern fortsatte till Sverige med såväl reguljära som chartrade flygplan. Måndagen den 17 juli landade det första planet med evakuerade på Arlanda flygplats. Fr.o.m. det andra chartrade flyget bemannades de flesta flygplanen med sjukvårdspersonal, som huvudsakligen rekryterades från SNAM, den organisation som byggts upp för bemanning av det svenska nationella ambulansflyget.

Den 31 juli, samma dag som det sista chartrade flygplanet lyfte från Cypern, hölls det sista mötet med beredsk

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-123-11
ISBN: 978-91-85999-24-8
Format: Bok
Antal sidor: 108
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 110 kr

Kontakt

Mer hos oss

Kamedo-rapporter