Denna rapport sammanfattar resultaten från sju enkätundersökningar som rör allmänhetens kunskaper, attityder och beteenden i fråga om hiv/aids under perioden 1987-2007. Varje undersökning har omfattat ett slumpmässigt urval om 4 000-6 000 individer i den svenska allmänheten i åldrarna 16-44 år. Urvalet har gjorts efter ålder så att 20 procent av urvalet bestått av personer i vardera åldersgrupper 16-17, 18-19, 20-24, 25-34 och 35-44 år. Svarsfrekvensen har varierat mellan 70 procent (1987) och 51 procent (2007). Den har genomgående varit högre bland kvinnor än bland män. Sammanräknat har 19 652 personer svarat. Huvudresultaten från undersökningarna är följande:

• Allmänhetens kunskaper om smittvägarna för hiv/aids har varit goda under hela perioden. En oförändrad andel på 2-3 procent av deltagarna har ansett att de löper risk för att smittas med hiv. Bland tonåringar ligger motsvarande andel högre, omkring 5 procent, trots att hiv i mycket större utsträckning förekommer i åldrarna över 25 år än i ungdomsgrupperna.
• Under hela undersökningsperioden har det förekommit en omfattande hivtestning i Sverige. Testning sker främst i samband med blodgivning och graviditet, men också av andra skäl. Den är lika omfattande idag som för 10 år sedan. Därigenom finns ett gott underlag för att följa epidemins utveckling och för att genomföra ett effektivt smittskyddsarbete.
• Allmänhetens engagemang i aidsfrågan har minskat starkt. Det framgår av att allt lägre andelar av enkätdeltagarna uppger att de brukar diskutera frågor om hiv/aids eller säkrare sex med vänner, arbetskamrater eller sexualpartner. 2007 års undersökning visar att man i ganska ringa utsträckning använder olika informationskällor för att skaffa sig kunskap om hiv/aids. Oftast hämtar man information från skola/utbildning, hälso- och sjukvården, tidningar och radio/tv, men andelen deltagare som uppger att de brukar använda dessa informationskällor ligger inte i något fall högre än cirka 15 procent.
• Ett av målen med de nationella kampanjer mot hiv/aids som genomfördes under 1980-talet var att motverka onödig oro och rädsla för hivpositiva personer och ”riskgrupper”. Undersökningarna visar att dessa mål till stor del har uppfyllts. Allt färre av enkätdeltagarna uppger att de skulle undvika kontakt med hivpositiva personer. Även synen på homosexuella har förändrats till att bli mer tillåtande.
• Under hivepidemins utveckling i Sverige har allmänheten fått en mer tillåtande inställning till tillfälliga sexuella kontakter. En mer liberal inställning till sådana kontakter finns i alla åldersgrupper. Undersökningarna visar att den ”kärleksideologi” som tidigare varit vanlig i ungdomsgrupperna har försvagats och att inställningen att det är fullt acceptabelt med tillfälligt sex har förstärkts. I 2007 års undersökning instämmer drygt en tredjedel av deltagarna i påståendet ”Samlag bör endast förekomma i fasta förhållanden” mot drygt hälften i 1980-talets undersökningar.
• Attitydförändringarna i sexualfrågor motsvaras av förändringar i faktiskt sexuellt beteende. Undersökningarna visar att man byter sexualpartner med tätare mellanrum idag än tidigare. Detta gäller speciellt ungdomsgrupperna och alldeles särskilt unga kvinnor. I 1989 års undersökning uppgav 13 procent av flickorna i åldern 18-19 år att de haft tre eller fler sexualpartner det senaste året, medan motsvarande andel i 2007 års undersökning är 26 procent. Förändringarna har varit mest markanta under de allra senaste åren. Observera dock att svarsfrekvensen 2007 är relativt låg och att möjligheterna att dra säkra slutsatser för detta år därför är mindre.
• Andelen av enkätdeltagarna i åldrarna 16-44 år som uppger att de haft samlag ”första kvällen” det senaste året fördubblades nästan under perioden 1989-2007. Särskilt utvecklingen för tonåringar under de senaste åren är anmärkningsvärd. I 2003 års undersökning uppgav drygt en fjärdedel av de sexuellt aktiva 18-19-åringarna (både de manliga och kvinnliga) att de haft samlag ”första kvällen” det senaste året. Dessa andelar ökade till drygt en tredjedel i 2007 års undersökning.
• 2007 års undersökning innehöll en särskild studie av de personer som vistats i andra delar av världen under en sammanhängande period av minst ett år under de senaste fem åren. Undersökningen visar att dessa grupper, oavsett i vilken världsdel de vistats, haft totalt sett fler sexualpartner och fler tillfälliga sexuella kontakter än genomsnittet av de övriga enkätdeltagarna under de senaste 12 månaderna. Av samtliga deltagare i 2007 års undersökning uppger bara 3-4 procent att de haft någon tillfällig sexuell förbindelse de senaste 12 månaderna när de vistats utomlands.
• Allmänheten har stor tilltro till kondomen som skydd, och tilltron har ökat under hela undersökningsperioden. Trots detta har den faktiska kondomanvändningen inte förändrats, bortsett från en ökning i den yngsta åldersgruppen 16-17 år. Inte mindre än en fjärdedel av de sexuellt aktiva 16-24-åringarna i 2007 års undersökning uppger att de haft samlag ”första kvällen” åtminstone någon gång det senaste året utan att de eller deras partner använt kondom. Den starka ökning av klamydiainfektion som skett i de yngre åldersgrupperna under de senaste 10 åren kan ses mot bakgrund av dessa siffror.

Undersökningarna visar att det har skett en positiv utveckling i allmänhetens förhållande till hiv/aids på det sättet att den tidigare rädslan för personer som är smittade med hiv eller i riskzonen för smitta har minskat betydligt. Men utvecklingen är också bekymmersam: riskbeteendet i förhållande till hiv och andra sexuellt överförda infektioner har ökat, särskilt bland unga människor, och allmänheten använder inte kondom mer än tidigare i riskfyllda sexuella kontakter. Främsta utmaningen i det fortsatta arbetet med att förebygga hiv är att stimulera människor att fullt ut använda kondomen som ett nödvändigt skydd.