/
/

Vårdskador inom somatisk slutenvård

I rapporten redovisas den undersökning som gjordes 2007 om förekomsten av vårdskador inom somatisk slutenvård (kroppssjukvård).

Sammanfattning

Socialstyrelsen har kommit fram till följande resultat:

  • Vid granskning av 1 967 journaler identifierades 169 patienter (8,6 procent) som hade fått vårdskador.
  • Drygt hälften av dessa patienter hade vårdskador som läkte under vårdtillfället eller inom en månad efter utskrivning och ytterligare en tredjedel av vårdskadorna hade läkt inom ett år. Nästan var tionde patient fick bestående men eller funktionsnedsättning och i 3 procent bidrog vårdskadan till att patienten avled.
  • Vårdskadorna var vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre.
  • Någon statistiskt säkerställd skillnad i förekomsten av vårdskador mellan kvinnor och män framkom inte.
  • En vårdskada medförde i genomsnitt sex extra vårddygn.
  • Om resultaten extrapoleras till alla vårdtillfällen på sjukhus under ett år motsvarar det cirka 105 000 vårdskador och cirka 630 000 extra vård-dygn.
  • Varje år drabbas ett betydande antal patienter av vårdskador. Detta innebär ett stort mänskligt lidande och tar en ansenlig del av vårdens resurser i anspråk.

Under de senaste tjugo åren har det genomförts ett flertal nationella studier, bland annat i Australien, Danmark, Spanien och Nederländerna som genom retrospektiv granskning av journaler undersökt förekomsten av skador som orsakats inom somatisk slutenvård. Resultaten av dessa studier har i flera länder lett till nationella initiativ för att förbättra patientsäkerheten. Det finns inte några motsvarande undersökningar gjorda i Sverige. Däremot har det nyligen publicerats en studie som undersökt antalet skador på en ortopedklinik.

Socialstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt vårdens säkerhet och kvalitet och beslöt därför att genomföra en studie av förekomsten av vårdskador i sluten somatisk sjukvård med hjälp av en beprövad och vedertagen metod. Syftet med studien har varit att kartlägga förekomsten av vård-skador inom sluten somatisk sjukvård i avsikt att öka patientsäkerheten. Målet är att öka kunskapen och insikten hos beslutsfattare och hälso- och sjukvårdspersonal om vårdskador och patientsäkerhet.

Metoden innebär granskning av ett slumpmässigt urval patientjournaler. Med ledning av uppgifterna i patientregistret, Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen beräknade vi antalet vårdtillfällen till 1,2 miljoner exklusive psykiatri, rehabilitering, oralkirurgi och palliativ vård. De journalhandlingar som vi studerade i undersökningen rörde de patienter som vårdats vid de slumpmässigt utvalda vårdtillfällena (indexvårdtillfällena), under tidsperioden 2003-10-01 till 2004-09-30.

Med utgångspunkt från tidigare resultat med den aktuella metoden antog vi att vårdskador skulle förekomma vid 5 procent av indexvårdtillfällena. Vi behövde då cirka 2 000 indexvårdtillfällen i studien för att fastställa denna nivå med en noggrannhet av +/- 1 procent vid 95 procents konfidensintervall (CI).

Urvalet var representativt avseende fördelning av vårdtillfällen mellan de sex sjukvårdsregionerna och mellan de olika sjukhustyperna. 28 av 72 sjukhus ingick i studien. Sammanlagt 18 sjuksköterskor och 17 läkare genomförde journalgranskningen, alla med mångårig klinisk erfarenhet och de flesta anställda vid tillsynsavdelningen.

Studien påbörjades med att sjuksköterskorna screenade journalerna med ledning av 18 kriterier. Journaler med ett eller flera uppfyllda kriterier gick vidare till bedömning av två läkare, som gjorde granskningen oberoende av varandra. Läkarna bedömde bland annat om det förelåg en skada, om denna var orsakad av vården och om den var undvikbar. Skador som var orsakade av vården och undvikbara kallas vårdskador. Dessutom bedömde de hur resursåtgången ökat i form av vårddagar och återbesök, vilken typ av vårdskada patienten drabbats av samt skadans allvarlighetsgrad. Läkarna avslutade med en avstämning för att avgöra om de var eniga i sina bedömningar avseende vårdskada. I de fall oenighet rådde, gjorde något av Socialstyrelsens vetenskapliga råd ännu en bedömning.

För att värdera interobservatörsvariabiliteten i första steget screenades 10 procent av journalerna av två sjuksköterskor.

Av 1 997 screenade journaler identifierade man 648 journaler som hade minst ett kriterium uppfyllt. Dessa granskades av två läkare, som efter sam-råd var eniga i sin bedömning av skada och vårdskada i alla utom i tolv fall. Dessa journaler bedömdes i sin tur av något av Socialstyrelsens vetenskapliga råd.

I 1 967 journaler fanns fullständiga data både från screeningsteget och från läkargranskningen. Av de 648 journalerna med minst ett kriterium be-dömde läkarna att 169 patienter hade fått en vårdskada. Detta motsvarar 8,6 procent av det totala materialet. Det var 70 vårdskador som var orsakade av tidigare vård och föranledde indexvårdtillfället, 56 var orsakade och upp-täckta under indexvårdtillfället och 43 var orsakade under indexvårdtillfället, men upptäcktes först senare.

De 169 vårdskadorna beräknades medföra i genomsnitt sex extra vård-dygn per vårdskada, som mest 119 vårddygn.

Vårdskador var vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre. Vi har inte funnit några statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män.

Drygt hälften av vårdskadorna läkte under indexvårdtillfället eller inom en månad efter utskrivning. Nästan var tionde patient fick dock bestående men och i cirka 3 procent av fallen var vårdskadan en bidragande orsak till att patienten avled.

Om man räknar om resultaten av studien till samtliga 1,2 miljoner indexvårdtillfällen under den ett år långa studieperioden motsvarar det 105 000 vårdskador (95 procents CI 90 000 - 120 000). På motsvarande sätt kan antalet extra vårddygn beräknas till 630 000 (95 procents CI 430 000 - 830 000).

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2008
Artikelnummer: 2008-109-16
Format: POD
Antal sidor: 26
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 34 kr