Dricksvatten från enskilda vattentäkter – ett nationellt tillsynsprojekt 2007

För att få en bättre överblick av dricksvattenkvaliteten i landet har Socialstyrelsen, i samarbete med Sveriges geologiska undersökning (SGU), genomfört ett nationellt tillsynsprojekt under år 2007 om dricksvatten från enskilda vattentäkter. Syftet med projektet var också att göra brunnsägarna mer medvetna om hur viktigt det är att dricksvattnet är av god kvalitet, att man tar prov regelbundet och att man åtgärdar vattentäkten vid behov. Landets kommuner inbjöds att delta i projektet och cirka 113 kommuner deltog aktivt. Deras arbetsinsats gällde främst att informera brunnsägare om provtagning, dricksvattnets kvalitet etc. Som stöd för kommunerna tog Socialstyrelsen fram förslag på informationsmaterial. Socialstyrelsen följde upp projektet genom en webbenkät som skickades ut till kommunerna. Kommunerna var över lag ganska nöjda med projektet.

Sammanställningen av resultaten från vattenanalyserna visar att dricksvattenkvaliteten i många enskilda vattentäkter var dålig. Enbart cirka 20 procent av alla prover var tjänliga och lika stor andel var otjänliga. Kvalitetsproblemen ser olika ut i olika typer av brunnar. Sämst dricksvatten fanns i grävda brunnar, där nästan 35 procent av proverna var otjänliga. Den vanligaste orsaken till dåligt dricksvatten för både jordbrunnar och bergborrade brunnar var mikrobiologisk tillväxt. Arsenik var den fysikaliska/kemiska parameter som fick störst andel prover med bedömningen otjänligt i bergborrade brunnar. Uran, fluorid och mangan var också relativt vanliga kvalitetsproblem i dessa brunnar. När det gäller jordbrunnar var det relativt vanligt med höga halter av uran och nitrat. Dataunderlaget var litet för både arsenik och uran om man jämför med övriga parametrar. Kartor som visar några parametrar presenteras i rapporten.

Resultaten visar att det finns ett fortsatt behov av att aktivt arbeta med vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter. Eftersom resultaten enbart ger en ögonblicksbild av dricksvattensituationen i landet bör sammanställningar av data göras när dataunderlaget blivit mer omfattande och säkrare slutsatser kan dras.

Inom projektet har SGU skapat en databas för vattenprover från enskilda vattentäkter samt ett överföringssystem av data mellan vattenlaboratorier och SGU. Cirka 5 000 vattenanalyser fördes in i databasen inom projektet. Endast provsvar med medgivande från brunnsägare har förts över till databasen. Databasen kommer bl.a. att kunna användas för att följa upp ett eventuellt framtida delmål för enskild vattenförsörjning inom miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.