/
/

Dödsorsaker 2004

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Korrigerad: 2015-02-17, Tabell 12 “Döda 2004 efter underliggande dödsorsak enligt europeisk förkortad dödsorsakslista och grund för  dödsorsaksangivelser” sida 209-211.

Tabell 12

Sammanfattning

År 2004 avled 91 085 personer i Sverige, varav 46 891 kvinnor och 44 194 män. Över två tredjedelar (71 procent) av samtliga dödsfall var i åldern 75 år och däröver. Totalt avled 1 034 kvinnor per 100 000 kvinnor av medelfolkmängden och 992 män per 100 000 av medelbefolkningen. Jämfört med 2003 innebär detta en minskning med ca 1,9 procent för kvinnorna och en minskning med 2,9 procent för männen. Utvecklingen sedan 1987 i åldersstandardiserade dödstal är gynnsam. En nedåtgående trend redovisas för dödligheten i de flesta dödsorsaksgrupperna. Tendenserna är likartade för kvinnor och män även om nivån är lägre för kvinnorna än för männen. Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Ungefär 44 procent av kvinnorna och 42 procent av männen hade en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. För hjärt- och kärlsjukdomar har kvinnornas dödstal sjunkit kontinuerligt under perioden 1987-2004, från 128 döda i åldern 15-74 år per 100 000 kvinnor år 1987 till 65 döda år 2004 (-49 procent). För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 352 till 159 (-55 procent).

Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken med 23 procent av dödsfallen bland kvinnorna och 26 procent bland männen. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland dödsorsaker för kvinnor och prostatacancer den mest frekventa bland männen. Den totala tumördödligheten ligger på en rätt konstant nivå. En svagt sjunkande trend kan dock ses för åldersgruppen 15-74 år. Kvinnornas dödstal i lungcancer redovisar en uppåtgående trend med en 70-procentig ökning mellan 1987 och 2004. Dödligheten i magsäckscancer har sjunkit kraftigt för kvinnorna och har halverats för männen mellan 1987 och 2004.

Även för den åtgärdbara dödligheten redovisas en nedåtgående trend under perioden 1988 till 2004. Omkring 21 procent av alla dödsfall i åldern 1-74 år 2004 skedde i dödsorsaker som antingen räknats som sjukvårdsindikatorer eller som hälsopolitiska indikatorer. Procentuellt sett sjunker kvinnornas dödstal för sjukvårdsindikatorer mest (-40 procent). Därefter följer sjukvårdsindikatorer för män (-29 procent) och hälsopolitiska indikatorer för män (-20 procent). För både männen och kvinnorna har den nedåtgående trenden dock stagnerat under de senaste åren för såväl hälsopolitiska indikatorer som sjukvårdsindikatorer. Att kvinnornas dödlighet för de hälsopolitiska indikatorerna inte minskat utan ökat (+17 procent) under perioden beror på den ökade dödligheten i lungcancer.

Från och med 1997 används den tionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD10) för kodning av dödsorsaker. För åren 1987 till 1996 användes den nionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD9).

Statistiken omfattar samtliga döda under redovisningsåret som vid dödsfallet var folkbokförda i Sverige, vare sig dödsfallet inträffade i eller utanför Sverige och vare sig personen var svensk medborgare eller inte. Kvaliteten på dödsorsaksstatistiken varierar beroende på bl. a. hur dödsorsaken fastställts, förändringar i klassificeringssystem och bearbetningsmetoder. Den ojämförligt största felkällan är tillförlitligheten i dödsorsaksdiagnoserna som utfärdande läkare angivit på dödsorsaksintyget. För 0,5 procent av samtliga dödsfall saknas dödsorsaksintyg. Från och med 1997 ingår detta bortfall i dödsorsaksstatistiken - dock utan uppgift om dödsorsak.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-42-1
Format: PDF
Antal sidor: 236
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00