/
/

Handikappomsorg – Lägesrapport 2006

I lägesrapporten beskrivs utvecklingen av insatser och stöd till personer med funktionshinder med tonvikt på skillnader och utveckling över tid. Rapporten redovisar även den ekonomiska utvecklingen för personer med traumatiska ryggmärgsskador samt personer som vårdats för schizofreni.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

I Socialstyrelsens återkommande lägesrapport om handikappomsorg ingår uppgifter från många olika aktörer och verksamheter. Syftet med rapporten är att belysa situationen för personer med funktionshinder, med särskild tonvikt på skillnader och insatsers utveckling över tid. För detta ändamål presenteras en översikt av statistik som omfattar såväl den kommunala handikappomsorgen som andra aktörer.

Lägesrapporten har dessutom ett levnadsförhållandeperspektiv, bland annat genom att den innehåller studier av livsvillkoren för personer med funktionshinder. Även vissa brukarorganisationers undersökningar finns med, för att ge en bild av handikappomsorgen utifrån olika perspektiv.

Handikappomsorgen fortsätter att öka i omfattning

Vid mättillfället 31 oktober år 2005 var cirka 54 300 personer beviljade insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (exklusive insatsen råd och stöd). Det motsvarar en ökning på 23 procent sedan år 1999. Vid samma mättillfälle hade ungefär 17 900 personer upp till 64 år hemtjänst och knappt 5 700 särskilt boende enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Antalet personer med dessa insatser har sedan år 1999 ökat med 23 respektive nio procent.

De vanligast förekommande insatserna var daglig verksamhet, bostad med särskild service för vuxna och kontaktperson enligt LSS samt hemtjänst enligt SoL. Sedan år 1999 har personer med insatserna behovsprövad korttidsvård enligt SoL och korttidstillsyn enligt LSS ökar markant i antal. Även ledsagarservice, daglig verksamhet, kontaktperson och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS samt hemtjänst enligt SoL ökar kraftigt.

Andelen barn och unga (upp till 22 år) med insatser enligt LSS ökar också, sedan år 1999 med 34 procent. Denna grupp har alltså en större ökningstakt än det totala antalet personer med insatser enligt LSS. Antalet insatser enligt LSS som beviljas till pojkar ökar mer än antalet insatser till flickor.

År 2005 uppgick handikappomsorgens andel av socialtjänstens kostnader till 28 procent. Andelen är densamma som för år 2004, men motsvarar en ökning med fem procentenheter från år 2000. Driftskostnaderna uppgick år 2005 till 34,8 miljarder kronor (exklusive ersättningar från Försäkringskassan för utförda insatser enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS, vilka var drygt 7,5 miljarder kronor). Huvuddelen av handikappomsorgens kostnader avsåg insatser enligt LSS inklusive kommunernas andel av kostnaden för personlig assistans.

Den dyraste insatsen var liksom tidigare år bostad med särskild service för vuxna. År 2005 uppgick dess totala summa till drygt 14 miljarder kronor. Samma insats stod även för den högsta genomsnittliga kostnaden per person, 633 500 kronor/år. Sedan år 2000 är personlig assistans enligt LSS den insats vars totalkostnad har ökat mest, knappt 42 procent.

Den kommunala handikappomsorgen fortsätter att öka i omfattning och det förklaras sannolikt av bland annat ambitionshöjningar hos kommunerna. Ur ett delaktighetsperspektiv är det dock viktigt att analysera om det finns personer som beviljas insatser från den kommunala handikappomsorgen, fast de egentligen behöver annat stöd. Att den kommunala handikappomsorgen ökar skulle i så fall inte vara uteslutande positivt.

Inte bara den kommunala handikappomsorgen växer. Såväl omfattningen av Försäkringskassans och Arbetsmarknadsverkets stöd som antalet elever i särskilda skolformer har under de senaste åren ökat. Den tydligast avvikande trenden står Samhall för, som flera år i rad visar på ett minskande antal anställda.

Förändringar hos verksamheter som ligger nära varandra måste i högre utsträckning analyseras tillsammans och i ett helhetsperspektiv, för att man ska kunna se om neddragningar medför att individer flyttas runt i systemet med försämrade livsvillkor som följd.

Samordningsbrister lägger över ansvaret på brukarna

Personer med psykiska funktionshinder och barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder har svårast att få sina behov tillgodosedda av kommunernas socialtjänst. Det är till exempel svårt att hitta rätt sysselsättningsformer och rätt boendeformer för dessa individer. Samtidigt konstateras att verksamheter med personliga ombud fungerar bra och bidrar till en ökad delaktighet för personer med psykiska funktionshinder.

Flertalet länsstyrelser påtalar att det fortfarande behövs fler särskilda boendeformer och att låg bemanning på existerande boenden blir allt vanligare. Samtidigt uppmärksammar fler kommuner behoven av dessa boendeformer och behoven tillgodoses i allt större utsträckning.

Många aktörer och brukare påpekar även att bristen på samverkan och samordning av olika insatser är problematisk. Både mellan olika förvaltningar (inom samma huvudman) och mellan huvudmän finns brister och flera källor slår fast att när samordningen är otillräcklig får istället brukaren eller dennes anhöriga gå in och agera samordnare. Trots ambitioner att förbättra samordning och gemensam planering är det tydligt att bristerna kvarstår. Det är därför angeläget att utreda möjligheterna att skapa en koordinatorfunktion, vars syfte skulle vara att initiera, samordna och följa upp den gemensamma planeringen av insatser och stöd till personer med funktionshinder.

Det är viktigt att följa kommunala kostnadsskillnader

En hög andel äldre personer med insatser enligt SoL samt tidigare förekomst av vårdhem för personer med utvecklingsstörning är några faktorer som till viss del förklarar varför vissa kommuner har en väsentligt högre andel personer med insatser enligt LSS än andra kommuner. Årets analyser pekar också på att glesbygdskommuner ger fler insatser enligt LSS i jämförelse med andra kommuner.

Resultaten visar också att ökningar av antalet personer som beviljas assistansersättning (LASS) till viss del har samband med ett ökande antal personer med insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Med andra ord, i många av de kommuner där insatsen bostad med särskild service enligt LSS ökar, ökar även insatsen personlig assistans enligt LASS. Detta kan peka på en ambitionshöjning hos kommunerna och stödjer inte antagandet att personer beviljas personlig assistans enligt LASS i stället för bostad med särskild service enligt LSS.

De ekonomiska livsvillkoren har försämrats för vissa grupper

Jämförelser mellan vissa grupper av personer med funktionshinder och den övriga befolkningen visar på skillnader i ekonomiska resurser. För personer som vårdats för schizofreni har den ekonomiska utvecklingen stått stilla under den tioårsperiod som följde på utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Under samma period har den övriga befolkningens inkomster ökat, vilket innebär en relativ ekonomisk försämring för personer som vårdats för schizofreni.

Den ekonomiska utvecklingen efter skadetillfället för personer med traumatiska ryggmärgsskador ser delvis annorlunda ut. När det gäller utveckling av den disponibla inkomsten (arbetsinkomst samt bidrag och ersättningar) är skillnaderna gentemot den övriga befolkningen marginella. En analys enbart av arbetsinkomsten visar på en annan utveckling. För personer med traumatiska ryggmärgsskador minskar arbetsinkomsten betydligt efter skadetillfället och hamnar på en klart lägre nivå än för den övriga befolkningen.

Skillnaderna mellan grupperna beror bland annat på olika förankring på arbetsmarknaden. Få av de personer som slutenvårdats för schizofreni har en arbetsinkomst och flertalet får med stor sannolikhet sin inkomst från förtidspension (nuvarande aktivitets- och sjukersättning).

Det är möjligt att tillgång till (arbetsinriktad) rehabilitering och hjälpmedel samt utbetalningar av handikappersättning och olycksfallsförsäkring är faktorer som delvis kompenserar för inkomstbortfall efter en ryggmärgsskada.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-131-7
Format: PDF
Antal sidor: 57
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Funktionshinder