/
/

Folkhälsa – Lägesrapport 2006

I rapporten ges en kort översikt över folkhälsan. I stort har hälsa, dödlighet och levnadsvanor haft en gynnsam utveckling, även om det finns orosmoln, t.ex. unga kvinnors psykiska hälsa och fler äldre med många sjukdomar. Det finns en tendens till ökade sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Folkhälsan i Sverige är på kort sikt relativt förutsägbar eftersom det rör sig om långsiktiga trender där det sällan förekommer snabba och tvära kast. Utvecklingen av t.ex. cancer och hjärt- och kärlsjukdomar kännetecknas av relativt stabila långsiktiga trender. Andra hälsoproblem kan däremot påverkas relativt snabbt av större förändringar i samhället. Dit hör problem som är relaterade till alkohol, narkotika, olycksfall och självmord. Aktuella förändringar måste dock betraktas i ett längre tidsperspektiv för att kunna tolkas, minimum är en tioårsperiod och ofta längre än så.

I denna lägesrapport ges en kort översikt över folkhälsan i stort för att sedan fokusera på några folkhälsopolitiskt intressanta områden där förändringar kan ske snabbare.

I huvudsak har hälsa och dödlighet haft en fortsatt gynnsam utveckling. De orosmoln som tidigare identifierats har rört den psykiska hälsan, övervikt och fetma som ökat och en ökande alkoholkonsumtion särskilt bland unga. Det finns många tecken som tyder på att i synnerhet unga kvinnor har haft en bekymmersam hälsosituation.

Sammantaget kan mycket positivt i hälsoutvecklingen lyftas fram i denna lägesrapport. Det psykiska välbefinnandet ser ut att ha ökat bland både vuxna och skolbarn sedan 2000-talets början, besvär orsakade av arbetet har minskat, ökningen av övervikt och fetma har stannat av bland vuxna och möjligen också bland barn. Alkoholkonsumtionen ökar inte längre och har minskat bland skolungdomar. Narkotikamissbruk har minskat bland skolungdomar och mönstrande. Rökningen har under lång tid haft en nedåtgående trend som fortsätter. Även sjukfrånvaron har börjat minska från 2006. Tandhälsan är fortsatt allt bättre bland både vuxna och barn även om förbättringar avseende kariesförekomst har mattats av bland barn som undersöks vid 12 års ålder och bland mönstrande vid 19 års ålder.

Negativa tecken finns också. Mest oroväckande är att unga kvinnor i åldrarna 15 till 24 år har fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska välbefinnande. Andelarna som i intervjuer uppger såväl lätta som svåra besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat sedan mitten av 1990-talet. De unga kvinnorna har under samma tidsperiod haft en ökande alkoholkonsumtion, alltmer vårdats för alkoholförgiftning och gjort självmordsförsök i ökande omfattning. De röker också i stor utsträckning även om rökningen minskar även bland dem. De unga männen i samma ålder har delvis också haft en motsvarande negativ utveckling. Dessutom har självmorden ökat bland unga män i dessa åldrar sedan slutet av 1990-talet fram till år 2002, nivån gick sedan ner 2003 men gick åter upp till samma nivå 2004. Klamydiainfektionens ökande utbredning oroar framför allt i åldrarna 15-24 år där tre fjärdedelar av de smittade kvinnorna och hälften av de smittade männen finns.

En viss polarisering av hälsan kan noteras. Trots en på det hela taget positiv trend kan ofta noteras en motsatt trend för en liten grupp. Exempelvis har alkoholkonsumtionen minskat totalt sett men inte andelen högkonsumenter. Andelarna med riskkonsumtion och så kallad intensivkonsumtion har ökat bland både vuxna och unga. De sociala skillnaderna i hälsorisker, ohälsa och död är framträdande och har delvis ökat. Arbetare, lågutbildade, ensamstående män, ensamstående kvinnor med barn och utrikesfödda har genomgående sämre hälsa än övriga. Utrikesfödda är en grupp vars hälsoutveckling särskilt måste uppmärksammas, exempelvis är deras psykiska hälsa mycket sämre än övriga befolkningens. Det finns fortsatt stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän i tandhälsa, skillnader i hur ofta de besöker tandläkare, i tuggförmåga och i förekomst av löständer. Personer med låg inkomst besöker tandvården i mindre omfattning än andra. En fjärdedel av dem som svarat i Socialstyrelsens och Försäkringskassans enkätundersökning uppgav att de tvingats avstå från tandvård av ekonomiska skäl, vanligast var det bland 20-29 åringar.

Ofta har de sociala skillnaderna ökat när en positiv trend har observerats, exempelvis minskad rökning så att andelen icke-rökare ökat snabbare bland tjänstemän än bland arbetare.

De systematiska skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen har till stor del samband med människors olika livsvillkor och levnadsvanor. Den hälsonivå som välsituerade grupper har kan vara en fingervisning om vad som är möjligt att uppnå. Många av dagens hälsoproblem kan minska med förebyggande åtgärder. För att vara effektiva krävs insatser såväl på samhällsnivå som åtgärder riktade till individer. Förebyggande arbete kräver långsiktighet och är att betrakta som en investering för framtiden. Särskilt viktiga målgrupper är barn och ungdomar.

Hälso- och sjukvården kan bli mer effektiv genom att i större utsträckning införliva ett förebyggande perspektiv i sin verksamhet, men dess viktigaste uppgift kommer alltid att vara att behandla och lindra sjukdomar och hälsoproblem som drabbar individer. Alla hälsoproblem kan inte förebyggas. På individnivå har t.ex. genetiska faktorer stor betydelse, ålder och kön spelar in liksom hela livssituationen.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-131-15
Format: PDF
Antal sidor: 55
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00