/
/

Hälso- och sjukvård – Lägesrapport 2006 - Primärvård

Primärvården varierar stort mellan landstingen. En viktig fråga för framtiden är hur primärvårdens uppdrag preciseras: förbättrad samverkan med andra delar av vården, utveckling av ersättningssystemen och målet en uppföljningsbar och transparent primärvård är förbättringsområden.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Förutsättningarna för att utvärdera vårdens kvalitet i Sverige har förbättrats under senare år. Hittills har dock har möjligheterna till nationell uppföljning och analys utvecklats främst för verksamheterna inom den slutna vården och specialistvården, medan de inom primärvården fortfarande är begränsade. Syftet med årets lägesrapport för hälso- och sjukvården är att beskriva några utvalda verksamheter inom primärvården samt att stimulera till utveckling och förbättringsarbete. Analyser och bedömningar baseras på aktuella kartläggningar, relevant forskning samt analys av data från olika register och enkäter.

Lägesbeskrivning och trender

Primärvårdens struktur och organisation - På senare tid har tillgänglighet och närhet till vården prioriterats framför fast läkarkontakt och möjlighet att själv välja vårdcentral. Allt fler landsting väljer nu dock att arbeta med utökad primärvård, det vill säga närsjukvård eller närvård. Principerna för ersättning varierar mellan landstingen men intresset för målrelaterade ersättningar verkar öka.

I hälften av Sveriges regioner och landsting drivs sex till 15 procent av primärvården i privat regi. Stockholms läns landsting och landstinget i Västmanland har den största andelen primärvård i privat regi med 45 procent i båda landstingen.

Befolkningens syn på primärvården - Analyser baserade på aktuella enkätundersökningar, där patienter betygsätter primärvården, visar på förbättringar inom de flesta landsting när det gäller tillgänglighet, bemötande och förtroende. Nationella patientenkäter visar inte på några större skillnader mellan hur män och kvinnor uppfattar vården, men yngre är generellt mindre nöjda än äldre. Vidare anger personer som är födda i andra länder mer problem med att nå vårdcentralen per telefon och de är också mindre nöjda med till exempel information om diagnos och behandling än svenskfödda personer.

Utvalda medicinska områden

Sjukdomsförebyggande arbete har sedan länge varit en viktig del av primärvårdens verksamhet och allt fler insatser görs inom detta område. I dag förskrivs exempelvis allt fler läkemedel i preventivt syfte. När det gäller andra evidensbaserade sjukdomsförebyggande insatser som, bland annat, rökavvänjning och ordination av fysisk aktivitet är bilden mer blandad. Socialstyrelsens uppföljningar pekar på betydande variationer mellan landstingen avseende i vilken utsträckning program för ickefarmakologiska preventiva insatser tillämpas. Flera landsting nämner dock det sjukdomsförebyggande arbetet som ett av de tre viktigaste områdena för den framtida utvecklingen av primärvården och studier tyder på ökade insatser när det gäller exempelvis ordination av fysisk aktivitet på recept.

Psykisk ohälsa utgör ett allt viktigare område inom primärvården och har granskats i årets lägesrapport. I dag söker allt fler hjälp från primärvården för psykiska problem. Socialstyrelsens studier visar dock att primärvårdens möjligheter att erbjuda en kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård vid dessa problem är otillräcklig. Det gäller exempelvis tillgång till samtalsbehandling, vilken har en vetenskapligt väldokumenterad effekt vid en rad psykiska besvär. Många ordineras antidepressiva läkemedel, men Socialstyrelsens studier tyder på brister i diagnossättning och uppföljning av behandlingen. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med riktlinjer för behandling av depression och ångest, vilka förhoppningsvis kommer att ge vägledning för en mer kunskapsbaserad behandling.

Infektioner utgör den vanligaste kontaktorsaken (vart fjärde besök) inom primärvården. När det gäller antibiotikabehandling ses en positiv utveckling av vissa kvalitetsparametrar, men man kan samtidigt konstatera en förhållandevis hög användning av vissa typer av antibiotika som ökar risken för resistensutveckling. Den ökade förekomsten av MRSA-infektioner är till exempel mycket oroande.

Kroniska sjukdomar som diabetes, hjärtsvikt och astma behandlas till stor del inom primärvården. Analyser av data ur läkemedelsregistret tyder på följsamhet till aktuella rekommendationer när det gäller läkemedelsbehandlingen vid dessa tillstånd, även om det finns skillnader mellan landstingen. Data ur patientregistret pekar på allt färre inläggningar på sjukhus på grund av diabetes, hjärtsvikt och astma. En annan positiv utveckling är att primärvården i ökande utsträckning rapporterar till det Nationella diabetesregistret (NDR) och att andelen diabetespatienter som når uppsatta mål ökar.

Vård och läkemedelsbehandling av äldre har också granskats i årets lägesrapport. Socialstyrelsen har under en följd av år påtalat bristerna i äldres läkemedelsbehandling. Vissa förbättringar har skett, till exempel när det gäller förskrivningen av vissa lugnande medel och sömnmedel, men samtidigt har äldres läkemedelsanvändning ökat och blivit alltmer komplex. Kvalitetsbrister är särskilt vanliga hos de mest sköra äldre - de med demenssjukdom och/eller multisjuklighet. Det är också dessa som har den mest omfattande läkemedelsanvändningen. Arbete pågår för att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre, bland annat genom läkemedelskommittéernas gemensamma nationella kraftsamling kring äldres läkemedelsbehandling, som har resulterat i en rad aktiviteter kring äldres medicinska behandling.

Regionala skillnader i medicinsk behandlingspraxis kan konstateras också i årets lägesrapport. När det gäller till exempel behandling av diabetes visar analyserna på betydande skillnader mellan landstingen beträffande i vilken utsträckning de rapporterar till diabetesregistret. Analyserna visar också på skillnader i vilken omfattning kvalitetsmålen nås. Också när det gäller äldres läkemedelsbehandling och tillgången till effektiva samtalsmetoder vid psykisk ohälsa framträder skillnader mellan landstingen som sannolikt inte kan motiveras av skillnader i befolkningssammansättning eller förekomst av olika sjukdomstillstånd.

Slutsatser

Primärvårdens struktur och organisation varierar stort mellan landstingen, liksom huvudmännens principer för verksamheternas ersättning och förväntningar på måluppfyllelse för god vård. En viktig fråga för framtiden är hur primärvårdens uppdrag preciseras. Strategiska förbättringsområden inkluderar förbättrad samverkan med andra delar av vården, utveckling av ersättningssystem kopplade till uppnådda kvalitetsmål samt fortsatt strävan mot en transparent och uppföljningsbar primärvård.

Tillfredsställande utveckling

  • Befolkningens förtroende för primärvården har förbättrats något, liksom tillgängligheten, och stora delar av det utvecklingsarbete som pågår strävar efter en mer patientfokuserad vård.
  • Det sjukdomsförebyggande arbetet inom primärvården har troligen ökat, och allt fler landsting rapporterar att detta är ett prioriterat område. Förstärkta insatser avseende evidensbaserade sjukdomsförebyggande metoder såsom rökavvänjning och ordination av fysisk aktivitet på recept är angelägna.
  • Kvaliteten på antibiotikabehandling av infektioner vid diagnoser som luftvägsinfektion och öroninflammation hos barn har förbättrats under senare år.
  • Rapporteringen till det Nationella diabetesregistret ökar successivt och långsamt sker mätbara kvalitetsförbättringar för blodsocker- och blodtryckskontroll hos diabetespatienter i primärvården.
  • Allt färre personer läggs in på sjukhus i diagnoser som är behandlingsbara inom primärvården, till exempel astma och diabetes.

Otillfredsställande förhållanden

  • Jämlikheten i vården uppvisar vissa brister med exempelvis fler läkarbesök bland högutbildade än lågutbildade - trots högre ohälsa bland lågutbildade. Vidare är dödsfall och intag på sjukhus vid diabetes vanligare i glesbygd än i tätort, och vanligare bland män än bland kvinnor.
  • Förtroendet för primärvården är lägre bland personer som inte är födda i Sverige. Utlandsfödda är också mindre nöjda med information och bemötande.
  • Primärvårdens möjligheter att erbjuda en kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård vid psykisk ohälsa är otillräckliga. Det gäller framför allt tillgången till samtalsbehandling med kognitiv inriktning.
  • Äldres användning av l
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-131-13
Format: PDF
Antal sidor: 85
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00