/
/

Patientregistret för 2005 ur ett DRG-perspektiv

DRG beskriver sjukhusets patientsammansättning mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med diagnos- och operationskoder och möjliggör för landsting och sjukhus att få fram uppgifter som referens till egna data.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Syftet med rapporten är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. DRG är en förkortning för diagnosrelaterade grupper och innebär att primärklassificerade diagnoser och åtgärder till DRG-koder grupperas enligt en förutbestämd algoritm. DRG-gruppering benämns också som sekundär patientklassificering. Genom att vårdtillfällena i slutenvård delas in i ett relativt litet antal grupper, cirka 500, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdtillfällen, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och operationskoder.

Rapporten bygger på Socialstyrelsens patientregister i slutenvård som omfattar patientdata för hela rikets slutenvård. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle men inga kostnadsdata. Databasen som utgör underlaget för denna rapport innehåller alla de vårdtillfällen som finns i patientregistret 2005, förutom psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagsjukvård. Materialet är grupperat med version 2005 av NordDRG-SWE-Full.

I rapporten presenteras beskrivningar av vården i DRG-termer, jämförelser av medelvårdtider och registreringssätt mellan sjukhus m.m.

Jämförelsetalen, t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Denna spridning kan bero på omhändertagandet efter vårdtillfället. I olika delar av landet finns varierande grad av samarbete med geriatrik och kommun, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Andra orsaker är skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan, skillnader i patienternas situation och förutsättningar samt skillnader i effektivitet mellan sjukhusen. Vi rekommenderar därför en viss försiktighet i tolkningen av resultaten.

Medelvårdtiden var 4,6 dagar per vårdtillfälle år 2005 och har minskat med 0,4 dagar jämfört med 1997. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 18 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av sjukdomar i matsmältningsorganen på andra plats och rörelseorganens sjukdomar på tredje plats.

Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid en granskning av registreringsmönstret per sjukhus. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från 4,0 till 1,0 diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå och med ett genomsnitt på 2,2. Antalet diagnoser per vårdtillfälle har dock ökat markant från år 2001. År 2001 hade 20 sjukhus kodat 2 eller fler diagnoser per vårdtillfälle, och 2005 hade 44 sjukhus av 87 uppnått den nivån. Den största ökningen skedde mellan åren 2001 och 2002. Jämfört med 1998 har antalet ökat med 0,4 diagnoser per vårdtillfälle. Det är signifikant säkerställt att aktiv användning av DRG som ersättningssystem samt utbildning av personal i klassifikation och vårddokumentation, ökar registreringen av antalet diagnoser.

Med hjälp av detta material (rapport inkl den fil med Pivottabell och interaktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats) möjliggör för det enskilda landstinget eller sjukhuset att ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna data.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-125-3
Format: PDF
Antal sidor: 22
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Patientregistret