/
/

Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar 2005

Sverige har goda möjligheter att följa upp tobaksvanorna hos gravida och nyblivna föräldrar: Sedan 1983 registreras gravida kvinnors rökvanor i samband med det första besöket på mödravårdscentralen, och det finns även uppgifter om såväl rökvanor sent i graviditeten som om snusvanor.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Så gott som samtliga gravida kvinnor och nyblivna föräldrar i Sverige besöker regelbundet mödra- respektive barnhälsovården (MVC respektive BVC). I Sverige har vi därför unika möjligheter att följa upp tobaksvanorna bland dessa grupper. Gravida kvinnors rökvanor registreras sedan 1983 i samband med första besöket på MVC, vanligen i graviditetsvecka 8-12. Sedan 1991 hämtar MVC även in uppgifter om rökvanor sent i graviditeten och uppgifter om rökning tre månader före den aktuella graviditeten finns sedan 1999. Motsvarande uppgifter finns om snusvanor. Uppgifterna ingår i det medicinska födelseregistret på Socialstyrelsen. Sedan 1996 sammanställs också motsvarande rikstäckande uppgifter om spädbarnsföräldrars rökvanor när barnet är nyfött och åtta månader.

Flertalet rökande gravida kvinnor slutar röka i samband med graviditetsbeskedet, färre under själva graviditeten. Då barnet är åtta månader har endast ett fåtal börjat röka igen (diagram 1).

Rökning under graviditeten ökar risken för dålig fostertillväxt, och därigenom sannolikt risken för dödföddhet. Rökning ökar också risken för för tidig förlossning, vilket i sin tur ökar risken för neonatal död (död under de första fyra levnadsveckorna). Rökning under graviditeten ökar också risken för död under senare delen av det första levnadsåret, en risk som sannolikt beror på att rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Snusets effekter på graviditet och förlossning är mer osäkra, bland annat på grund av att snusning bland gravida i regel är ganska ovanligt (diagram 2). Cirka 1,3 procent av mödrar till barn födda år 2005 snusade i tidig graviditet, medan 8,5 procent rökte dagligen.

Bland barn som är födda under 2005 rökte över 19 procent av mödrarna tre månader före graviditeten. Andelen rökare tre månader före graviditeten har minskat med 3 procentenheter från 2000 till 2005. Sedan 1983 har en stadig minskning av antalet rökare under tidig graviditet observerats, från över 30 procent till 8,5 procent 2005. Sedan 1991 registreras även gravidas rökvanor i vecka 30 till 32. Andelen som röker sent i graviditeten var drygt 6 procent. Västerbottens och Jämtlands län har lägst andel kvinnor som röker under tidig graviditet medan gravida i Blekinge län röker mest i landet.

Den ålderskategori som röker i störst utsträckning under graviditeten är kvinnor som är 19 år eller yngre: nästan 55 procent rökte tre månader före aktuell graviditet, drygt 28 procent i början av graviditeten och nästan 22 procent i slutet av graviditeten. De som röker i minst utsträckning under graviditeten är kvinnor i åldern 30 till 34 år, knappt 6 procent av dessa rökte under tidig graviditet.

Mammor i tonåren röker också i större utsträckning än kvinnor generellt i samma åldersgrupp (diagram 4). Detta hänger sannolikt samman med att tonårsmammor generellt är en socialt utsatt grupp. Gravida kvinnor i åldern 20-24 år röker i ungefär samma utsträckning som kvinnor generellt i samma ålder (diagram 5). Gravida kvinnor som är 25 år och äldre röker i mindre utsträckning än kvinnor generellt (diagram 6 och 7).

Sedan 1999 registreras även gravidas snusvanor. Tre månader före graviditeten snusade 2,8 procent av kvinnorna, 1,3 procent snusade tidigt under graviditeten och 0,6 procent snusade sent i graviditeten. Andelen gravida som snusade i tidig graviditet var högst i Västerbottens och Jämtlands län. I dessa län var, som tidigare nämnts, andelen gravida rökare lägst.

Nästan 14 procent av barnen födda 2005 hade någon som rökte i familjen under barnets första levnadsmånad. Bland mammorna rökte nästan 6 procent, vilket är en minskning med cirka tre procentenheter sedan 1999. Under barnet första månad rökte över 11 procent av papporna. Det är en minskning med över två procentenheter sedan 1999. Av föräldrarna till barn som är 8 månader rökte 7 procent av mammorna och 11 procent av papporna. Över 14 procent av barnen hade minst en rökare i familjen. Förhållandevis få kvinnor rökte under spädbarnsperioden i Uppsala, Jämtlands och Västerbottens län. Skåne län utmärker sig med den högsta andelen rökande spädbarnsföräldrar.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-125-11
Format: PDF
Antal sidor: 42
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00