/
/

Statistik över skador bland barn i Sverige - avsiktliga och oavsiktliga

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Skador och förgiftningar är den största orsaken till död respektive vård på sjukhus bland barn. Under perioden 1999-2003 omkom i genomsnitt närmare 100 barn per år genom skador och förgiftningar, vilket motsvarar mer en tredjedel av alla dödsfall bland barn. En femtedel av alla barn som vårdades i den slutna vården 2001-2005 gjorde det till följd av en skada eller förgiftning. Detta motsvarar ett antal om cirka 21 000 vårdade per år. Den öppna vården vid sjukhus beräknas årligen besökas av cirka 185 000 barn som behöver behandling för en skada eller förgiftning.

De flesta dödsfallen genom skada, drygt 70 procent, var orsakade av olycksfall. Bland dessa dominerade transportolycksfall stort med närmare två tredjedelar av olycksfallen. Näst vanligast var drunkning. Vid sidan av olycksfall förekom avsiktlig självdestruktiv handling med cirka 20 dödsfall per år, vilket motsvarar en femtedel av dödsfallspanoramat till följd av skador och förgiftningar bland barn. Döda till följd av övergrepp av annan person var färre, cirka sex barn per år dödades av annan person.

Trenden för dödsfall till följd av skada bland barn har varit sjunkande sedan slutet av 1960-talet. För avsiktligt självdestruktiv handling och övergrepp av annan person som lett till döden är det svårt att avläsa någon tydlig trend beroende att antalet döda är få och varierar från år till år - den så kallade slumpvariationen får då stor betydelse.

Olycksfallen dominerar skadepanoramat ännu mer bland de barn som vårdats i sluten vård för sina skador jämfört med dem som avlidit. Under perioden 2001-2005 vårdades i genomsnitt drygt 18 000 barn per år till följd av olycksfall, vilket motsvarar 87,4 procent av alla barn som vårdats för skada. Fallolycka var den klart dominerande olycksorsaken, då mer än hälften av barnen vårdades till följd av detta. Transportolycka var inte lika vanligt som bland de dödsolyckorna, men svarade ändå för en femtedel av alla barn som vårdades till följd av olycksfall. Drygt 1 000 barn per år vårdades till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, vilket motsvarar fem procent av slutenvårdspanoramat för skador och förgiftningar bland barn. Tre fjärdedelar av dem som vårdades av denna orsak var flickor. Cirka 275 barn per år vårdades till följd av övergrepp av annan person.

Antalet vårdade barn till följd av skada och förgiftning per 100 000 barn var årligen under perioden 1987-2005 av likartad storleksordning. Dock syns en svag uppgång för både pojkar och flickor under 2000-talets första hälft. Detta skall ses i relation till att inskrivningsfrekvensen och antalet vårdplatser generellt minskar i den slutna vården. För avsiktlig självdestruktiv handling har trenden varit stigande för flickor sedan slutet av 1990-talet. För pojkar ses inte samma uppgång. För övergrepp, där sju av tio vårdade är pojkar, har trenden varierat under perioden. Dock ses en uppgång de senaste åren för pojkar. Denna utveckling är liksom övriga uppgångar viktig att följa under kommande år.

Bland de barn som avlidit till följd av avsiktligt självdestruktiv handling under perioden 1999-2003 var sex av tio pojkar. Bland dem som vårdades i sluten vård 2001 till 2005 var tre fjärdedelar flickor. Statistiken visar att oavsett om handlingen ledde till död eller vård så var det huvudsakligen tonåringar som skadat sig själva. Tillvägagångssätten skiljer sig mycket åt mellan de som dör och de som vårdas. I mer än 40 procent av dödsfallen hade barnet tagit sitt liv genom "hängning, strypning eller kvävning". Knappt 14 procent hade avlidit genom avsiktligt självtillfogad förgiftning med läkemedel. Bland de vårdade dominerade läkemedelsförgiftning stort, mer än tre fjärdedelar av barnen hade skadat sig själva på detta sätt.

En tredjedel av barnen som avled efter övergrepp av annan person hade utsatts för våld med stickande eller skärande föremål. Bland dem som vårdats inskrivna på sjukhus var orsaken oftast obeväpnat våld. Mer än en tredjedel av flickorna vårdades till följd av sexuellt övergrepp. Ur EHLASS-databasen kan utläsas att de flesta vårdade var i tonåren och att övergreppen bland pojkar ofta inträffat i transportområdet eller i skolmiljön. Bland flickorna var den vanligaste skadeplatsen bostadsmiljön inomhus.

Fallolycka var bland olycksfallen den vanligaste orsaken till vård på sjukhus för barn i alla åldrar. Små barn föll oftast från en höjd till en annan, vanligtvis från en möbel, ett lekredskap eller i en trappa. Ju äldre barnen var, desto vanligare var det att fallet skett i samma plan. Data från EHLASS, som innehåller statistik från akutmottagningar och jourcentraler vid sjukhus, visar att fall i samma plan ofta skedde genom kollision med ett annat barn under lek eller idrottsutövning. De vanligaste skadorna, bland de barn som vårdats i den slutna vården för fallolycka, var frakturer och hjärnskakning. Hjärnskakning var dock inte alla lika frekvent före-kommande bland dem som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus - här dominerar i stället frakturer tillsammans med blodsutgjutningar och blåmärken samt stukningar och vrickningar.

Ungefär 25 000 barn finns i statistiken redovisade som skadade genom transportolycksfall. Bland de döda hade barnen framförallt färdats som passagerare i personbil (54 procent) men nästan en fjärdedel (23 procent) hade varit fotgängare. Drygt 11 procent hade färdats på motorcykel eller moped. Mönstret såg helt annorlunda ut för dem som vårdats inskrivna på sjukhus. Här dominerade de oskyddade trafikanterna. Närmare 37 procent av de vårdade barnen hade råkat ut för en cykelolycka, oftast utan inblandning av något motorfordon. 26 procent hade varit förare eller passagerare på motorcykel eller moped. I EHLASS-statistiken, som också innefattar öppen vård, var cykelolyckorna än mer dominerande - i 54 procent av vägtrafikolyckorna var den skadade en cyklist.

Drunkning föranleder sällan vård på sjukhus. Däremot är det den näst vanligaste orsaken till död bland olycksfallen. Det var under perioden 1999-2003 främst små barn som drunknade och de flesta var pojkar.

Bostadsmiljön är en mycket vanlig skadeplats i vilken cirka 60 000 barn skadar sig varje år. Detta motsvarar 3,4 procent av samtliga barn. Det är vanligare att små barn skadar sig i bostadsmiljön än att äldre barn gör det. Nästan alla skador i bostadsmiljön, 99 procent, hade under aktuella år uppkommit genom olycksfall. Närmare 60 procent av skadorna skedde inne i bostaden, oftast i ett bostadsrum eller ett sovrum, men köket var också en vanlig skadeplats. Utomhus skedde oftast skadan i trädgården. Fallolyckor förekom frekvent och oftast hade dessa skett genom ett fall från en nivå till en annan.

Idrottsutövning är en aktivitet som föranleder många skador. Genom EHLASS kan antalet skadade barn i Sverige uppskattas till cirka 60 000 per år, vilket motsvarar 3,4 procent av alla barn. Det var särskilt vanligt med idrottsolycksfall bland tonåringar och 59 procent av de skadade var pojkar. Tre fjärdedelar av skadorna hade inträffat under fritid och drygt en femtedel under skoltid. Fotboll generade flest skadefall - 28 procent av samtliga idrottsolycksfall. Fotboll är dock en mycket vanlig idrottsform med många utövare och då denna statistik inte innehåller exponeringsdata, det vill säga hur många som utövar en sport och i vilken omfattning, går det inte att säga att fotboll är farligare än någon annan sport. Andra idrotter med många skadefall var ridsport bland flickor, ishockey bland pojkar, och skidsport. Inom några idrottsgrenar förutom ridsport var det fler flickor än pojkar som skadades, nämligen handboll, gymnastik och basketboll.

Ungefär 50 000 skador som krävt behandling inom öppen eller sluten vård vid sjukhus inträffade varje år under lek. Framförallt var det små barn och barn som ännu inte kommit upp i tonåren som skadat sig under lek. Ofta inträffade skadan i hemmet eller i bostadens absoluta närhet (40 procent), men vanliga skadeplatser var också lekplatser och skolgårdar. Hälften av skadorna uppkom genom fall, oftast från en nivå till en annan.

Drygt 30 000 skador per år skedde under skoltid. Ofta inträffade sk

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-125-1
Format: PDF
Antal sidor: 150
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Barn och familj