/
/

Innerst inne var man rädd... – Barns och föräldrars röster om att ha umgänge tillsammans med kontaktperson

Rädda Barnen och Socialstyrelsen har undersökt hur umgänge med föräldrar via kontaktperson fungerar för barn: Många barn tycker att vuxna ska lyssna på vad barnen själva vill; det är tydligt att barnen lämnats ensamma att hitta lösningar och hantera sin situation.

Sammanfattning

Hur det fungerar för barn att ha umgänge med en av sina föräldrar tillsammans med en kontaktperson är ett outforskat område. Det finns bl.a. oklarheter i ansvarfrågan och då det gäller barns delaktighet.

Rädda Barnen tog därför initiativ till ett samarbetsprojekt med Socialstyrelsen för att ta del av barns och föräldrars erfarenheter av umgänge med kontaktperson. Vi ville undersöka om insatsen kontaktperson hjälpte till så att barnet och umgängesförälderns kontakt utvecklades och ge förslag till förbättringar. Vi har gått igenom samtliga domar från 2002 där tingsrätten beslutat om umgänge i närvaro av kontaktperson och följt upp domar gällande 36 barn genom intervjuer med boendeföräldern. Vi har dessutom intervjuat elva av barnen, sex umgängesföräldrar och varit i kontakt med socialsekreterare inom socialtjänsten.

I många av domarna uttrycks tydligt att syftet med umgänget i närvaro av kontaktperson är att barnet ska få möjlighet att bygga upp en nära och god relation till sin umgängesförälder. Men 26 av de 36 barn vi följt upp har idag mycket lite eller ingen kontakt med sin umgängesförälder. Vi har sett få exempel på att den uttalade målsättningen att barnet ska få utveckla en god och nära relation till sin umgängesförälder kunnat förverkligas. Det behöver inte betyda att insatsen kontaktperson varit dålig eller meningslös. Men vårt intryck är att målet satts för högt. Familjerna i vår studie är hårt belastade och umgängesföräldrarna har oftast brustit betänkligt i sin föräldraroll. Ofta verkar såväl umgängesföräldrarnas förmåga som relationen mellan föräldrar och barn att överskattas.

En stor majoritet av boendeföräldrarna (till 24 av 36 barn) tyckte att insatsen fungerat dåligt. Kritiken från föräldrarna är massiv. De uppger t.ex. att barnen inges ett falskt hopp, att barn tvingas till umgänge fast de inte vill eller är rädda, oro för barnets säkerhet, att kontaktpersonen inte stoppar umgänget eller ingriper när det behövs och att socialtjänsten eller kontaktpersonen ställer orimliga krav på boendeföräldern.

De barn vi intervjuat tillhör den grupp som faktiskt haft umgänge enligt domen. Några av dem har inga positiva upplevelser alls av insatsen kontaktperson. Det verkar vara kopplat till att socialtjänst och domstol inte lyssnat på vad de sagt. Åtta av elva intervjuade barn tycker att det var övervägande bra eller okej att ha umgänge med kontaktperson.

En majoritet av barnen har upplevt att kontaktpersonen gett trygghet. Trots det ser vi få exempel på att barnen är trygga med sin umgänges förälder. De har snarare lärt sig att hantera en förälder som brister i många avseenden. En del av barnen resonerar i termer av att de själva måste säga ifrån, sätta stopp eller ansvara för föräldern. De tycks inte se det som en möjlighet att föräldern eller någon annan vuxen ska hjälpa dem. Ansvaret är deras. Utsatthet, rädsla, frustration och besvikelse återkommer i de flesta intervjuer. Flertalet av de intervjuade barnen har idag ingen kontakt med sin umgängesförälder.

Många av barnen känner sig långt borta från de beslut som fattats om umgänget. De efterlyser att vuxna ska lyssna mer på barn och vad de vill.

Våra intervjuer tyder på att ett stort ansvar idag läggs på boendeföräldern för att informera barnet och för att få umgänget att fungera. Det är tydligt att barnen lämnats ensamma med att hitta lösningar och hantera sin situation. De allra flesta har aldrig blivit tillräckligt informerade av ansvariga myndigheter om syftet med kontaktperson, om vem som har beslutat eller om sina egna rättigheter.

Vi ser tre viktiga utvecklingsområden för att insatsen kontaktperson vid umgänge ska fungera bättre i praktiken; utökande av barns delaktighet, förtydligande av olika former av kontaktperson och förtydligande av kontaktpersonens uppdrag.

Barns delaktighet

  • Barnet har rätt att komma till tals inför beslutet i domstol.
  • Socialtjänsten ansvarar för att informera barnet och att förbereda umgänget tillsammans med barnet.
  • Barnet har rätt att komma till tals i samband med socialtjänstens praktiska planering av umgänget.
  • Barnet har rätt att komma tals i en kontinuerlig uppföljning av umgänget och inför varje förändring eller upptrappning av umgänget.

Förtydligande av olika former av umgänge med kontaktperson

  • Vi delar upp samvaron mellan föräldrar och barn i tre grova kategorier: vardagsumgänge, social aktivitet och möte. De olika kategorierna av samvaro kräver olika struktur, olika lång tid och olika uppdrag för kontaktpersonerna eller andra vuxna som är med.
  • Kontaktpersonens uppdrag kan delas in i fyra huvudtyper, kontaktperson vid överlämnande, kontaktperson under begränsad tid och kontaktperson på obestämd tid respektive frivilligt umgängesstöd (dvs. ej efter dom).

Förtydligade av kontaktpersonens uppdrag

  • Målsättningen med beslutet om kontaktperson vid umgänge måste vara tydligt formulerat.
  • Undvik icke tidsbegränsade beslut om umgänge med kontaktperson.
  • Inför varje beslutad upptrappning av umgänget ansvarar socialnämnden för att utvärdera hur det hittills fungerat.
  • Utveckla formerna för umgängesstöd (till exempel kontaktperson eller samtalsstöd) på frivillig basis.

Definitioner och begrepp

Kontaktperson - syftar i denna rapport på kontaktpersoner som närvarar vid ett barns umgänge med sin förälder efter domstolsbeslut.

Boendeförälder - den förälder hos vilken barnet är bosatt och som det tillbringar sin huvudsakliga tid med.

Umgängesförälder - den förälder som har umgängesrätt med barnet. I denna rapport föräldrar som har rätt till umgänge med en kontaktperson närvarande under umgänget eller vid överlämningen mellan föräldrarna.

Gemensam vårdnad - båda föräldrarna ansvarar gemensamt för barnet och fattar gemensamma beslut. De ansvarar tillsammans för att barnet får den omvårdnad, trygghet, försörjning, utbildning och uppfostran som det har rätt till.

Ensam vårdnad - en av föräldrarna är ensam vårdnadshavare och har själv rätt att fatta beslut om barnet.

Umgängesstöd - begrepp som föreslogs av 2002 års vårdnadskommitté, för att beteckna den person som utses av socialnämnden i enlighet med ett domstolsbeslut om umgänge, och som diskuteras inom ramen för utredningen ”Beslutanderätt vid gemensam vårdnad”.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-124-2
ISBN: 978-91-7321-249-6
Format: Bok
Antal sidor: 75
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 70 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Barn och familj