/
/

Projekt Storstad - En sammanställning av den katastrofmedicinska förmågan i Göteborg. Västra Götalandsregionen

Sammanfattning

Socialstyrelsen har, liksom övriga samverkansansvariga myndigheter inom krishanteringssystemet, i uppdrag att särskilt beakta storstädernas förmåga att hantera kriser, särskilt förmågan inom CBRN-områdena. I Projekt Storstad studeras den katastrofmedicinska förmågan i dessa områden närmare av gemensamma projektgrupper från Socialstyrelsen och berörda landsting och regioner. I en första fas har Stockholm studerats och avrapporterats. Bland Sveriges storstadsregioner ingår Göteborg som rikets andra stad och det är därför naturligt att nästa fas i projektet avhandlar detta storstadsområde. Projektgruppen har i sitt arbete anlagt ett katastrofmedicinskt perspektiv som innebär att det är situationer när en stor olycka övergår till katastrof som har studerats. I en sådan situation kan tillgängliga resurser visa sig vara otillräckliga för att kunna säkerställa en effektiv insats med bibehållna normala medicinska kvalitetskrav.

För att få konkreta situationer att studera och analysera har en metod valts som innebär att särskilda scenarier skapats och där händelsernas konsekvenser har en sådan omfattning att det är rimligt att benämna dessa som katastrofer. Sex sådana scenarier, som omfattar såväl trauma- som CBRN-händelser, har utnyttjats för att spela igenom händelseförlopp och åtgärder. I dessa spel har experter och representanter för andra relevanta aktörer inbjudits att delta.

Gemensamma värderingskriterier har definierats och utnyttjats i samtliga av dessa scenariobaserade spel. En särskild värderingsmodell har utarbetats för att underlätta framtagandet av ett sammanställt och avvägt resultat i form av slutsatser.

Projektgruppen vill lyfta fram tre särskilda faktorer i Göteborgsområdet.

  1. Den regionala katastrofmedicinska ledningsförmågan har en stabil grund i den organisation som Prehospitalt Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) har samt systemet med regionala beredskapsläkare (RBL).
  2. Det särskilda dokumentationssystemet (Saltwater) som utvecklas genom egen försorg.
  3. Förmågan att tillvarata och utveckla de erfarenheter från allvarliga händelser som inträffat i Göteborgsområdet.

Dessa tre faktorer ger en solid och hög grundförmåga för katastrofmedicinsk beredskap och förmåga i regionen, vilket har återspeglats i de genomförda spelen. Genomförda analyser visar dock att det finns ytterligare utvecklingspotential.

Projektgruppens slutsatser - som inte nödvändigtvis återspeglar Socialstyrelsens respektive regionens samlade bedömningar - är i huvudsak följande:

  • Problem kan uppstå när det gäller ledningskapacitet i skadeområdet vid en katastrof, främst om man har flera skadeområden eller krav på omfattande sektorsindelning. Vid stora traumahändelser kommer det största problemet bli att snabbt kunna mobilisera tillräckliga resurser till skadeområdet. Om skadeutfallet är stort och avtransportresurserna är begränsade behöver förmågan till ”stay and play” utvecklas mer.
  • SOS Alarm har en god förmåga, även avseende förstärkningsrutiner (inklusive reservdrift). Övergång till reservdrift förutsätter dock en förmåga till snabb och omfattande informationsspridning till andra SOS-centraler.
  • Det finns tydliga och bra katastrofplaner på sjukhusen. Inom Göteborg behöver dock dessa utvecklas avseende hur katastrofledningen vid SU växer upp. Eftersom de korta transportvägarna i Göteborg kan innebära att behoven av ledningskapacitet på sjukhusen kan komma att uppstå mycket snabbt, måste det finns tydliga nivåsteg, och till dessa kopplade beslutsmandat samt ”vägar in” för att inte riskera att hamna i efterhandssituationer.
  • På den regionala nivån kan det redan på ett tidigt stadium uppstå behov av stöd i form av expertis och information från den nationella nivån. Dessutom kan det uppstå behov av hjälp med inventering av de resurser och det stöd som kan lämnas från andra landsting, regioner eller den nationella nivån.
  • Det finns ett behov av att ha primärvården representerad i RKML så att den samlade sjukvårdssituationen och dess resurser kan bedömas och användas. Det behövs också en särskild primärvårdsledning som kan fatta beslut om hur, och vilka, av primärvårdens resurser som ska nyttjas samt hur dessa ska kunna förstärkas.
  • Det finns många informationsaktörer med professionella resurser, och i Göteborg finns en förberedd struktur för att enkelt kunna samordna lägesbilder och koordinera informationen. Om flera kommuner berörs kommer dock oklarhet att uppstå, då länsstyrelsen inte har förberett sig för denna uppgift på samma sätt som Göteborgs stad.
  • Vid en större B-händelse är det av stor betydelse att man regionalt och lokalt kan få stöd med sådan information som både ger råd om hur man behandlar i hemmet, när det är dags att söka sjukhus men också ger råd om smittskyddsåtgärder. Dessa råd måste tas fram på berörda språk med en kvalitetssäkrad översättning. Från Västra Götalandsregionen anser man att en nationell samordning av den här typen av informationsförberedelser är önskvärd.
  • Kunskapsläget hos ambulanspersonalen avseende C- och RN-händelser är generellt låg. Vidare bedöms rutinerna för medförande och utnyttjande av skyddsutrustning vara otillräckliga.
  • När uppsamlingsplatser upprättas behövs sjukvårdspersonal för att kunna ge adekvat vård. Eftersom det är brist på ambulanspersonal måste flera regionala sjukvårdsgrupper tillföras. Med nuvarande rutiner kommer det att ta för lång tid. Detta kan vara en av de största gränssättande faktorerna i verksamheten i skadeområdena och kan komma att tvinga fram svåra inriktningsbeslut om vilka som kan omhändertas.
  • Generellt sett saknas kompetens att hantera C- och RN-händelser, vilket kräver snabbt stöd med expertkompetens.
  • I flera scenarier kommer behovet av vårdplatser att överstiga antalet inledningsvis tillgängliga platser. Det finns ett behov av att kunna skapa dels fler vårdplatser, dels fler ”övervakningsplatser”. Former för hur detta kan ske behöver utredas och analyseras.
  • Den psykosociala omhändertagandeverksamheten kan komma att behöva pågå under lång tid, veckor - månader. Resurserna kommer att ansträngas till det yttersta och en samordning mellan PKL- och POSOM-resurser är nödvändig. Det är inte helt klarlagt hur, och av vem, denna samordning ska ske.
  • Vid C- och RN-händelser finns önskemål om en mer funktionell och lätthanterad skyddsutrustning för sjukvårdspersonalen.
  • Inom RN-området finns ett stort behov av att kunna förse insatspersonal med personliga dosimetrar så att tillräckligt många av dessa kan få en personlig uppföljning av mottagen dos.
  • Inom RN-området saknas enkla spridnings- och verkansmallar som lätt kan förstås av insatspersonalen.
  • Någon form av sensorutrustning behöver tas fram som kan indikera när en akutmottagning kontamineras.
  • Det finns ett stort behov av fasta saneringsanläggningar i Göteborg (SU). Det finns också ett behov av att kunna komplettera dessa med mobila resurser.
  • Vid C-händelser finns ett mycket stort behov av extra andningshjälpmedel, både i skadeområdena och på sjukhusen.
  • När det gäller nyckelpersonal så är händelsens karaktär ofta avgörande för vilken personal som är av särskild betydelse. Det behövs en noggrann analys av detta och sedan en regelbunden uppföljning för att möjliggöra snabba kontakter och en uthållig planering.
  • Tillgången på läkemedel blir avgörande av händelsernas omfattning och utfall. Det råder osäkerhet om de lokala och regionala förråden är tillräckliga. Det finns behov av en studie av möjliga gränssättande medel, samt rutiner för hur snabb tillförsel ska kunna säkerställas.
  • I flera av scenarierna uppstod frågan om sjukvårdspersonalen är tillräckligt insatt (kunnig) i vilka arbetsmiljöbestämmelser som gäller för personalen i de olika händelser som spelats.

Under genomförandet av projektet har flera av slutsatserna ovan redan resulterat i att åtgärder börjat vidtas, vilket projektgruppen uppfattar som att slutsatserna är rimliga och relevanta.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-124-1
Format: POD
Antal sidor: 58
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Krisberedskap