/
/

Rehabilitering för hemmaboende äldre personer

Insikten om rehabiliteringens betydelse, inklusive bostadsanpassning och hjälpmedel, kan ses som en rörelse från en passiviserande omsorg mot en aktiverande och stödjande rehabilitering. En framgångsfaktor är tydliga riktlinjer för arbetet och en engagerad ledning.

Sammanfattning

Som ett underlag till Socialstyrelsens lägesrapport om äldreomsorgen 2006 har Hjälpmedels¬institutet studerat kommunernas rehabilitering av äldre personer i eget boende. Utgångspunkten har varit att undersöka hur rehabiliteringsarbetet i eller i nära anknytning till den enskilde personens eget hem utvecklas och genomförs, i det reguljära arbetet eller i olika projekt. Det rehabiliteringsarbete som utförs inom andra befintliga boendeformer eller i primärvården faller utanför denna undersökning.

Bakgrunden till dagens bild av rehabiliteringen för äldre är de förändringar som kom genom Ädelreformen och de senaste årens strukturförändringar inom sjukhusvården, med bl.a. snabb medicinskteknisk utveckling, färre vårdplatser, kortare vårdtider och snabbt växande kostnader. Allt fler personer blir allt äldre och får därmed ökade behov av olika insatser. Av alla som använder hjälpmedel i Sverige är cirka 70 procent äldre personer. Utvecklingen av nya och bättre hjälpmedel, bl.a. sådana som underlättar för personer med kognitiva problem, bidrar till att allt fler kan bo kvar hemma. Antalet personer över 80 år som bor kvar i eget boende har ökat sedan 1980-talet, samtidigt som antalet äldre personer som får hemtjänst successivt har minskat. Antalet hemtjänsttimmar har däremot ökat, vilket innebär att det är färre personer som får större insatser. Det finns ett stort behov av samverkan mellan huvudmännen, bl.a. på grund av att bara omkring hälften av landets kommuner har tagit över hemsjukvården. Dessutom är det olika lagstiftningar som styr verksamheterna, vilket kan försvåra samverkan.

Undersökningen har omfattat tre delar, en litteraturstudie, ett antal redovisningar av utvecklingsarbeten som genomförts i kommunerna samt en enkät riktad till Hjälpmedelsinstitutets kommunnätverk inom området äldre och rehabilitering. Inte mer än en dryg tredjedel av kommunerna i nätverket har svarat på enkäten, och därför måste de resultat som redovisas i denna rapport behandlas med en viss försiktighet.

Litteraturstudien speglar en utveckling sedan Ädelreformen som innebär att det har blivit allt viktigare att satsa på rehabilitering i den enskildes vardag. Insikten om rehabiliteringens betydelse, inklusive bostadsanpassning och hjälpmedel, kan ses som en rörelse från ett mer passiviserande omsorgsarbete mot ett aktiverande och stödjande rehabiliteringsarbete.

Från 22 kommuner lämnades redovisningar av planerade, pågående eller nyligen avslutade utvecklingsprojekt. Projekten innebär en systematisk satsning på att utveckla rehabilitering i hemmet. Utvärderingar, som i många fall genomförts av FoU-enheterna i länen, visar resultat i form av förbättrad funktion och förmåga hos vårdtagaren, bättre arbetsmiljö för såväl hemtjänst- som rehabiliteringspersonalen samt kostnadsbesparingar för kommunen. Ur brukarperspektivet finns också en del resultat som pekar mot ökat oberoende, större självständighet och en förbättrad livskvalitet.

Bland viktiga framgångsfaktorer som angetts i enkätsvaren kan nämnas personalresurser, kontinuitet, kompetens, ett rehabiliterande förhållningssätt, en samsyn kring vardagsrehabilitering, möjlighet att arbeta i team, klara riktlinjer för arbetet, gott ledarskap och gemensam värdegrund. Bland problemen och de försvårande faktorerna i rehabiliteringsarbetet finns bl.a. brist på kompetens, kunskap och erfarenhet hos personalen, resursbrist, dubbelt huvudmannaskap, olika lagstiftningar och svårlösta gränsfrågor.

Enkäten innehöll också frågor om viktiga beslut inom området som fattats och aktuella projekt som genomförts, pågår eller planeras. I svaren nämndes 99 projekt för att utveckla rehabiliteringen för hemmaboende äldre personer. Bredden är också stor när det gäller fokus i de olika projekten.

Undersökningen har lett fram till ett antal värdefulla insikter:

  • En rörelse mot ett mer aktivt och stödjande rehabiliteringsarbete pågår och en ökad medvetenhet om vilka faktorer som påverkar rehabiliteringens genomförande, såväl negativt som positivt har vuxit fram. En viktig faktor är tydliga riktlinjer för arbetet och en engagerad ledning.
  • Ett rehabiliterande förhållningssätt och ett arbetssätt som prioriterar rehabilitering i den enskildes vardag har utvecklats. Det ökar möjligheterna att tidigt uppmärksamma den enskildes rehabiliteringsbehov och att formulera och följa upp mål och delmål i rehabiliteringsarbetet.
  • En insiktsfull biståndsbedömning som väger in både den enskildes rehabiliteringsbehov och behovet av tid i vardagsrehabiliteringen är en förutsättning för ett gott rehabiliteringsarbete.
  • Dokumentation, jämförande statistik och trovärdiga mätmetoder är angelägna förbättringsområden. Avsaknaden av en enhetlig, nationell definition av rehabiliteringsinsatserna innebär också ett behov av utvecklingsarbete.
  • Positiva resultat har beskrivits, som kostnadsbesparingar för kommunen och en bättre arbetsmiljö i arbetet med hemmaboende äldre. Ur brukarperspektiv nämns förbättrad funktion och förmåga och en förlängd tid i det egna hemmet. Det är dock viktigt att i högre grad också väga in brukarnas egen upplevelse av rehabilitering.
  • Goda exempel på samarbete över gränserna finns, såväl mellan olika huvudmän som mellan olika yrkeskategorier. Detta minskar också de problem som kan uppstå på grund av att olika lagstiftningar styr verksamheterna. Ett gott teamarbete underlättas av samsyn och en gemensam värdegrund.

Resultaten kan inte generaliseras eftersom studien har visat att det inte finns någon enhetlig dokumentation eller jämförande statistik på området, och inte heller några enhetliga mätmetoder över landet. De insikter och erfarenheter som gjorts kan dock vara av stort intresse för andra kommuner som tänker ta sig an liknande uppgifter. Det kunskapstillskott som denna studie innebär kan också bidra till att rehabiliteringens betydelse för hemmaboende äldre blir tydligare och därmed stimulera till vidare utveckling inom området.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-123-26
Format: POD
Antal sidor: 85
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Äldre