/
/

Närstående till äldre – deras behov och användning av stöd

Sammanfattning

Avsikten med rapporten är att belysa de närstående i Sverige som ger stöd till äldre, närmare bestämt i vilken utsträckning de får och använder stöd och service från offentliga, privata, frivilliga eller religiösa verksamheter. Rapporten baseras på ett europeiskt forskningsprojekt, EUROFAMCARE, vilket har omfattat sex europeiska länder - Grekland, Italien, Polen, Sverige, Storbritannien och Tyskland. I denna rapport presenteras data som utgår från 921 strukturerade intervjuer med närstående, samt intervjuer med 25 nyckelpersoner som representerar olika positioner inom olika typer av organisationer, främst inom vård och omsorg.

I projektet definieras närstående som en vuxen person, 18 år eller äldre, som uppfattar att hon eller han ger stöd minst fyra timmar i veckan till någon närstående person som är 65 år eller äldre. Med stöd menas hushållsarbete, personlig vård, tillsyn och emotionellt stöd, transporter, sköta ekonomin, organisera det stöd och den vård som ges av andra o.d. När det gäller tjänster som den äldre eller de närstående får används uttrycken ”stöd” och ”service”.

Resultaten från intervjuerna med de närstående är analyserade i sex olika situationer som är typiska för närstående och omfattar 792 närstående. Varje typsituation utgår både från den närstående och från den äldre för att belysa deras samlade situation. I denna rapport finns sex olika typsituationer: A ”makor”, B ”makar”, C ”döttrar - inte förvärvsarbetande”, D ”döttrar - förvärvsarbetande”, E ”barn till äldre med hög aktivitetsbegränsning”, samt F ”barn till äldre med låg aktivitetsbegränsning”. Benämningen på de olika typsituationerna utgår från det som i huvudsak karaktäriserar situationen.

I alla typsituationer utom F, har många äldre en hög aktivitetsbegränsning. Mer än hälften av de äldre i A ”makor”, C och D ”döttrar” har påtagligt nedsatt kognitiv förmåga. Det finns stora skillnader mellan de närståendes situationer när det gäller upplevd belastning och livskvalitet. Typsituationerna som de närstående upplever ger högst belastning och lägst livskvalitet är ”döttrar” i C och D. Många av dessa närstående känner dessutom mindre positivt värde i sin stödjande situation och litet stöd från omgivningen.

Närstående i typsituationer som vanligtvis bor tillsammans ger fler timmar stöd i veckan. ”Makor” ger 50 och ”makar” 35 timmar stöd i veckan, medan närstående i övriga typsituationer ger 5-12 timmar. Samma slags insatser från de närstående förekommer i alla typsituationer. Även i typsituationer där de närstående oftast inte sammanbor med den äldre får den äldre hjälp med personlig vård. Det är vanligt att den närstående är ensam om att ge stöd, och vanligast är det bland ”makor” eller ”makar”.

Närstående fyller en stödjande funktion även för äldre i särskilt boende då 15 procent av de närstående i studien ger stöd minst fyra timmar i veckan till äldre som bor i särskilt boende.

Resultaten visar att mycket få av de närstående får stöd som är riktat till dem. Närstående i typsituation A ”makor” får mest, och där är det endast en fjärdedel som har den typen av stöd. I den yngre generationen, C-F, är det mellan 2 och 8 procent som får eget stöd. Dessa närstående får 1-2 olika typer av stöd under en sexmånadersperiod.

I genomsnitt får äldre 4-5 olika typer av stöd och service under sex månader, merparten är offentlig vård och omsorg. Framför allt närstående i typsituation C och D ”döttrar” efterfrågar ytterligare stöd av olika slag till den äldre. De flesta närstående i de olika typsituationerna anser att den äldre behöver mer psykosocialt stöd.

De flesta närstående anser att det är mycket viktigt med information om stöd och service samt kunskap om den äldres hälsa och sjukdom, liksom möjligheten att få tala med någon om sina problem. Framför allt ”döttrar”, C-D, vill kunna ta ledigt från att ge stöd. Det är också mycket betydelsefullt att få stöd som ger den äldre en meningsfull tillvaro med till aktiviteter som hon eller han tycker om. Ungefär hälften av de närstående anser att de själva eller den äldre inte får det stöd som är mycket betydelsefullt för dem.

Närstående har ofta samma syn på vad som kännetecknar bra stöd och service, såsom ett gott bemötande, att stödet är tillgängligt när det behövs, att det ges på utlovad tid, att personalen har god kompetens och att hjälpen ges av samma personer. I genomsnitt var femte närstående anser dock att stödet till dem eller den äldre inte innehåller dessa mycket betydelsefulla egenskaper.

Somliga äldre och närstående får inte eller använder inte stöd och service som de anser sig behöva, vilket kan bero på att de inte har blivit erbjudna detta stöd eller de inte känner till det. Det kan också vara brister i kvalitet, bristande tillit eller för höga kostnader som får dem att avstå. Enligt de närstående är personalen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården den största hjälpen för att få tillgång till eller kontakt med stöd och service.

De intervjuade nyckelpersonerna arbetar främst inom kommuner och landsting, och de tar upp behovet av mer uppföljning av stödinsatserna som görs för att få veta dess effekter. Personerna på arbetsledande befattningar anser att personalens attityder till de närstående och äldre har stor betydelse för hur de närståendes behov tillgodoses. De påpekar också att det kan vara svårt att nå de närstående med information om tillgängligt stöd, och anledningen är att många närstående inte själva identifierar sig som ”närstående som ger stöd”.

En av nyckelpersonernas största framtida utmaningar är den demografiska utvecklingen med ett underskott av yngre personer i arbetsför ålder, och att det inom deras organisationer inte finns strategier för att möta detta.

Sammantaget manar resultaten till en systematisk kartläggning av de närståendes och äldres behov, och uppföljningar av det stöd som ges till dem. Ett väl fungerande stöd till den äldre är också ett bra stöd till den närstående. Särskild uppmärksamhet behöver riktas mot de närstående som upplever hög belastning, låg livskvalitet och lågt positivt värde i att ge stöd, tillsammans med litet stöd från omgivningen. I denna studie finns en stor andel av dem i typsituationerna C och D ”döttrar”, varav vissa förvärvsarbetar.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-123-16
Format: POD
Antal sidor: 55
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00