/
/

Social barnavård i förändring - Slutrapport från BBIC-projektet

En beskrivning och summering av vårt projekt Barns behov i centrum (BBIC). I projektet, som pågick 1999-2005, utarbetades ett handläggnings- och dokumentationssystem för att höja kvaliteten i utredningar och uppföljningar i den sociala barnavården.

Sammanfattning

Barns behov i centrum (BBIC) är ett omfattande utvecklingsarbete, med engelsk förebild som drivits som ett projekt av Socialstyrelsen under sju år (1999-2005) tillsammans med sju projektkommuner. Projektet är ett svar på den kritik som återkommande riktats mot den sociala barnavården från såväl forskare som tillsynsmyndigheter. BBIC tar sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention och socialtjänstlagen. Den vision som varit ledstjärna i BBIC är att de barn som är föremål för socialtjänstens interventioner ska ha samma livschanser som andra barn i samhället.

BBIC-systemet

BBIC är ett handläggnings- och dokumentationssystem för utredning, planering och uppföljning i social barnavård. Det ger en struktur för att systematiskt hämta in uppgifter om, dokumentera och följa upp barns och ungas behov av insatser. BBIC erbjuder, förutom en uppsättning strukturerade formulär som följer hela ärendekedjan, en teoretisk kunskapsbas för den sociala barnavården. Formulären vilar på denna teoretiska kunskapsbas - främst utvecklingsekologi och anknytningsteori. Formulären reflekterar också grundprinciper som bland annat innebär att utveckla ett bra samarbete med barn, föräldrar och olika professionella grupper med barnet i centrum. Helhetssynen illustreras i den s.k. BBIC-triangeln (se s. 9), där de olika sidorna innefattar områden för barnets behov, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö.

De olika sidorna i triangeln visar olika områden för barnets behov, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö. För socialtjänsten handlar det om att ta reda på vilka behov barnet har och i vilken mån föräldrarna ser till att barnets behov tillgodoses. I basen på triangeln ingår dimensioner i familjen och miljön och här handlar det till exempel om att kartlägga om arbetslöshet och socialbidragsberoende påverkar föräldraförmågan och därmed också barnets situation. Arbetet med utredning, planering och uppföljning gör socialtjänsten så långt som möjligt i samarbete med barnet och föräldrarna. I BBIC finns särskilda arbets- och mötesformer för att underlätta detta samarbete. För barn som är placerade i familjehem eller på institution finns en särskild form för uppföljning av vården, det s.k. uppföljningsmötet som leds av en oberoende ordförande. Uppgiften för den oberoende ordföranden är att ta reda på om barnet får sina behov tillgodosedda i placeringen. Den här formen av uppföljning ger insyn i socialtjänstens arbete och denna oberoende granskning kan ge en kvalitetssäkring åt vården.

BBIC-projektets mål, syfte och operativa uppgifter

Projektets övergripande mål var att ta fram ett nationellt enhetligt system inom den sociala barnavården som kunde erbjudas landets kommuner. Detta har sin grund i att handläggning och dokumentation av barnavårdsärenden varierar mycket i landet och det är angeläget med mer enhetlighet när det gäller arbete med barn och unga i behov av skydd och stöd. Syftet med BBIC-projektet har varit att stärka barns delaktighet och inflytande, förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk, skapa struktur och systematik i utredningar så att insatser lättare kan följas upp samt att bidra till ökad rättssäkerhet. Projektets operativa uppgift har varit att testa och anpassa det engelska Integrated Children´s System (ICS) till svenska förhållanden. En annan del var att ur BBIC-formulären utveckla ”basstatistik” för att mer systematiskt kunna göra lokala verksamhetsuppföljningar. Allt detta gjordes i nära samarbete med projektkommunerna. Ytterligare en uppgift var att pröva nya metoder för förändringsarbetet. Detta beskrivs mer i nästa avsnitt.

Pröva nya förändringsstrategier

I projektet har också nya sätt att organisera förändringsarbete prövats, grundade i teorier om förändring och lärande, med tonvikt på projektkommunernas egna drivkrafter till att vilja åstadkomma förändringar och till att aktivt delta i projektarbetet. Socialstyrelsen valde att organisera BBIC som ett övergripande nationellt paraplyprojekt genom att ge ramar och stöd till sju projektkommuner anpassat efter deras lokala förutsättningar. Projektet organiserades som en integrerad del i kommunernas linjeorganisationer Som stöd i detta arbete uppmuntrades projektkommunerna att bilda lokala projektteam, s.k. kärntrupper, bestående av bland annat projektchefer och lokala BBIC-utbildare. Den sistnämnda funktionen har hämtat inspiration från England, s.k. Training and Development Managers. I BBIC har utbildarnas uppgift varit att introducera och utbilda sina kollegor och samarbetspartner i BBIC men också att fungera som metodstödjare i det dagliga arbetet med BBIC. Utbildarna kunde härigenom utgöra rollmodeller för sina mindre erfarna kollegor; ett slags mästar-lärlings-förhållande som för övrigt är en gammal form av lärande. Det bygger på en idé om att det finns mycket kunskap och erfarenhet att förmedla inom de egna leden, något som kan bidra till att höja den professionella självkänslan. Projektet organiserades i olika projektarbetsgrupper, där Socialstyrelsen regelbundet samlade de lokala projektcheferna och utbildarna för erfarenhetsutbyte men även för att bestämma projektåtaganden och med utgångspunkt från dessa göra jämförelser av prestationer och resultat. Projektchefernas forum, den s.k. benchmarkinggruppen, hade också ett inflytande över denstrategiska planeringen i projektet som helhet.

Utvärderingar och uppföljningar

Utvärdering och uppföljning genomfördes parallellt med projektarbetet varför resultaten av dessa användes löpande under projektets gång för att korrigera och förbättra projektmaterialet. Inom ramen för projektet genomförde Socialstyrelsen en uppföljningsstudie av BBIC-formulärens användbarhet och ändamålsenlighet för praktiken. Därutöver genomfördes tre externa utvärderingar enligt följande teman: en studie om socialsekreterarnas arbete med barnavårdsutredningar enligt BBIC, en studie av barns delaktighet och medbestämmande i uppföljningsmöten enligt BBIC samt en implementeringsstudie av BBIC-projektet. I fem av projektkommunerna gjordes också lokala uppföljningar/utvärderingar.

Erfarenheter från projektarbetet

Arbetet med formulären

Arbetet med att utprova formulären visade sig bli mödosamt och tidskrävande. Utgångspunkten för detta arbete var engelska formulär för vilka det krävdes engelsk licens. De krav som Department of Health ställde inledningsvis innebar att endast marginella ändringar fick göras. Det ledde till en orimlig situation, ett mer eller mindre direktimporterat system skulle aldrig kunna bli användbart i Sverige. När engelsmännen så småningom släppte på licenskraven kunde formulären utvecklas mer fritt efter svenska behov. Formulären testades av projektkommunerna och testningen följdes kontinuerligt upp av Socialstyrelsen varvid revideringar genomfördes i olika omgångar. Erfarenheterna av att testa formulären var blandade. De vinster som rapporterades av att arbeta med formulären var att det bidrog till enhetlighet, helhetssyn, struktur, systematik och tydlighet. Andra positiva synpunkter var att formulären tydligt angav vilka aspekter som skulle utredas och formulären gav stöd till att ha barnets perspektiv i fokus. Men det fanns också negativa erfarenheter och motstånd mot formulären. Det handlade exempelvis om socialsekreterarnas ovana vid att dokumentera i formulär och många upplevde strukturen som styrande, formulären ansågs också hindrande i kontakten med barnen och familjerna, trots att dessa ofta visade sig vara av motsatt uppfattning. Det kom också att utvecklas lokala varianter av vissa formulär som avvek från Socialstyrelsens rekommendationer. Ett annat problem var att testningen av formulären genomfördes utan att dessa var integrerade i kommunernas befintliga IT-stöd. Det innebar att socialsekreterarna tvingades arbeta i dubbla system vilket upplevdes påfrestande. Socialstyrelsens stöd i detta avseende var att ta fram en prototyp och en funktionsbeskrivning, d.v.s. en ingående beskrivning av önskvärda funktioner i ett IT-stöd för BBIC. Denna funktionsbeskrivning var avsedd att kunna användas av enskilda kommuner som stöd och som underlag för

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-110-18
Format: PDF
Antal sidor: 156
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Katarina Munier
075-247 30 00

Mer hos oss

BBIC