Omskärelse av pojkar - Rapport av ett regeringsuppdrag (S2005/7490/SK)

Riksdag och regering har beslutat att omskärelse av pojkar är tillåten i Sverige. 2006 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att bl.a. analysera varför och i vilken omfattning vissa pojkar omskärs utanför hälso- och sjukvården, samt att lämna förslag på åtgärder för att ingen pojke ska fara illa i samband med omskärelse. Det har inte ingått i uppdraget att ta ställning till om omskärelse på icke medicinska grunder ska vara tillåtet eller inte. Socialstyrelsen har utgått från regeringens och riksdagens uppfattning att det är förenligt med Barnkonventionen och att ett förbud skulle vara en otillåten begränsning av religionsfriheten. Grunden för Socialstyrelsens utredning och förslag är vad som är barnets bästa. Resultaten från utredningen presenteras i den här rapporten.

Cirka 3 000 pojkar omskärs i Sverige varje år, varav minst 1 000 inom den offentliga hälso- och sjukvården. De få personer som har Socialstyrelsens tillstånd omskär ett mindre antal pojkar varje år. Ett okänt antal omskärelser utförs utomlands eller av privata läkare utan vårdavtal. Troligen utförs mellan 1 000 och 2 000 omskärelser per år av personer som vare sig är läkare eller har tillstånd av Socialstyrelsen, men den siffran är mycket osäker.

För många finns inte alternativet att omskära sina pojkar i den offentliga hälso- och sjukvården. Långt ifrån alla huvudmän erbjuder omskärelse. Tio anger att omskärelse utförs. Hos åtta av dessa gjordes år 2006 cirka 820 sådana ingrepp, varav 750 i Stockholms läns landsting och ett fåtal hos övriga. Avgifterna varierar mycket mellan huvudmännen. Elva huvudmän erbjuder inte omskärelser. Ett par har inte tagit emot några remisser de senaste åren och några genomför inte åtgärden sedan många år. Elva huvudmän anger att några få fall årligen kommer till den offentliga hälso- och sjukvården med komplikationer efter omskärelse på icke medicinska grunder. Åtta huvudmän ser inga sådana komplikationer.

Det finns olika skäl till varför föräldrar omskär sina söner utanför hälso- och sjukvården. Det handlar t.ex. om att hälso- och sjukvården är svårtillgänglig, att det blir för dyrt att låta hälso- och sjukvården utföra omskärel-sen, att de har blivit dåligt bemötta av hälso- och sjukvården, att de vet för lite om riskerna för komplikationer eller att de tror att omskärelse är förbjudet i Sverige.

Företrädare för framförallt de muslimska trossamfunden efterlyser att omskärelse ska kunna erbjudas inom hälso- och sjukvården, offentlig eller privat, med rimlig väntetid och till en rimlig kostnad. De uttrycker också att det krävs en attitydförändring från samhället och vården, så att familjer som vill omskära sina söner möts med empati och respekt och inte med misstänksamhet och ovänliga attityder.

Socialstyrelsen har fått kännedom om vissa ärenden där det har förekommit komplikationer efter omskärelser som har gjorts utanför hälso- och sjukvården. Eftersom omskärelserna utanför hälso- och sjukvården totalt bedöms vara mellan 1 000 och 2 000 per år anser Socialstyrelsen att det är viktigt att snabbt vidta åtgärder för att förhindra att pojkar far illa inom om-skärelseverksamheten.

Socialstyrelsen föreslår att det, med hänsyn till barnets bästa, införs en lagstadgad rätt för pojkar att få omskärelse på icke medicinska grunder utförd inom hälso- och sjukvården och att landstingen får en motsvarande skyldighet att ge pojkarna den möjligheten. Socialstyrelsen föreslår därför att det i lag (2001 :499) om omskärelse av pojkar införs en sådan rätt.