/
/

Orsaker till behov av och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd - Förslag till utveckling av den officiella statistiken

Sammanfattning

I regleringsbrevet för år 2006 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna att komplettera den officiella statistiken om ekonomiskt bistånd med uppgifter om orsak till behov av och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd.

Det är viktigt att löpande kunna följa och analysera orsaker till och förändringar av befolkningens behov av ekonomiskt bistånd, till vilka ändamål biståndet betalas ut och även vilka insatser biståndsmottagare i övrigt får ta del av. Det här uppdraget är dock avgränsat till uppgifter om orsak till behov av och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd.

Att komplettera den officiella statistiken om ekonomiskt bistånd med de efterfrågade uppgifterna är ett viktigt led i arbetet med att utveckla redovisningen. Men det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete, bl.a. för uppföljningar av socialtjänstens insatser för att personer ska kunna bli självförsörjande.

Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemets yttersta skyddsnät och ska utgöra ett komplement till andra trygghetssystem när generella stödformer är otillräckliga eller inte kan lämnas. Kommunerna har det administrativa och ekonomiska ansvaret. Det finns en rad olika orsaker till att människor behöver ekonomiskt bistånd. De bakomliggande faktorerna kan vara såväl strukturella som individuella, ofta i samverkan. Till de strukturella faktorerna hör demografiska förhållanden, invandring m.fl. Till de individuella faktorerna hör bl.a. ålder, familjesituation, utbildning, arbetslöshet och ohälsa. Situationen på arbetsmarknaden utgör en av de viktigaste faktorerna och ungdomar och personer med utländsk bakgrund utgör grupper som har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Socialstyrelsens förslag

Socialstyrelsens samlade bedömning är att det är möjligt att komplettera den officiella statistiken med de önskade uppgifterna. Det kräver dock ändringar i gällande regelverk och ett fortsatt utvecklingsarbete.

I den nuvarande officiella statistiken om ekonomiskt bistånd inkluderas även kommunernas utbetalningar avseende introduktionsersättning för flyktingar. Här kan konstateras att kommunerna tillämpar olika system. Vissa kommuner ger stöd i form av introduktionsersättning medan andra kommuner för motsvarande situation, ger ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen föreslår därför att man i det fortsatta arbetet överväger hur utbetalningar avseende introduktionsersättning bör hanteras.

Hänsyn bör tas till olika användares behov

För att tillgodose olika användares behov bör resultatet av insamlade uppgifter redovisas på såväl nationell som kommunal nivå.

Kommunerna bör vara uppgiftslämnare

Socialstyrelsen har undersökt möjligheterna att samla in de efterfrågade uppgifterna från andra myndigheters register. Kartläggningen visar att det finns ett antal intressanta uppgifter att tillgå genom samkörning, men att sådana registeruppgifter i detta sammanhang enbart i begränsad omfattning kan ge behövlig information. Däremot kan samkörningar vara aktuellt inom ramen för särskilda projekt. Insamlingen av uppgifter bör därmed samordnas med den nuvarande insamlingen för årsstatistiken om ekonomiskt bistånd, där kommunerna är uppgiftslämnare. Flertalet kommuner har IT-system som ger möjligheter att registrera de efterfrågade uppgifterna, även om det behöver göras vissa anpassningar. I avvaktan på detta bör uppgifter rörande arbetslöshet kopplat till ekonomiskt bistånd fortsatt hämtas in från AMS.

Socialstyrelsen föreslår alltså att kommunerna bör vara skyldiga att till Socialstyrelsen lämna uppgifter om orsak till behov av och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd.

Uppgifter som bör redovisas

Insamlingen av uppgifter om orsak till behov av ekonomiskt bistånd bör göras på individnivå och vara baserad på personnummer för de vuxna som ingår i ett hushåll. Detta för att bl.a. synliggöra att flera orsaker till behov av ekonomiskt bistånd kan förekomma i ett och samma hushåll, men också för att underlätta uppföljningar. Detta torde inte utgöra något hinder även om det kommer att medföra ett omställningsarbete hos kommunerna.

En generell utgångspunkt bör vara de faktorer som hindrar den enskilde att trygga sin försörjning (försörjningshinder), t.ex. om en person är arbetslös eller sjukskriven. Det är viktigt att beakta vilken ställning biståndsmottagaren har inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemet. Statistiken bör i huvudsak visa på följande grupper av biståndsmottagare.

  • Personer som är arbetslösa med eller utan ersättning. Det är dock inte tillräckligt. Statistiken bör även kunna beskriva om en person behöver eller deltar i arbetsmarknadsåtgärd, eller om personen får någon annan insats enligt socialtjänstlagen för att bli självförsörjande.
  • Personer som är sjukskrivna eller sjuka med respektive utan ersättning från sjukförsäkringssystemet.
  • Personer som saknar eller behöver komplettering av andra former av ersättningar från socialförsäkringssystemet (utöver sjukpenning).
  • Personer som har heltids- eller deltidsarbete, men där inkomsten är otillräcklig.
  • Vissa studerande, t.ex. personer som deltar i svenskundervisning för invandrare (SFI).

En redovisning av ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd bör följa socialtjänstlagens indelning. Socialstyrelsen föreslår att utbetalningar enligt riksnorm redovisas i sin helhet eftersom den utgår från schablonberäkningar, där de ingående posterna inte är uppdelade. Däremot kan det finnas skäl att redovisa separat vad kommunerna betalar ut utöver riksnorm. Antingen kan man välja att låta kommunerna redovisa samtliga ingående poster för skäliga kostnader utöver riksnorm, som inkluderar boende, arbetsresor m.fl., eller låta kommunerna enbart redovisa ett urval av posterna.

För livsföring i övrigt är posterna inte givna på förhand eftersom de omfattar alla de behov utöver försörjningsstödet (dvs. riksnorm och skäliga kostnader) som en individ kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Socialstyrelsen föreslår att kommunernas utbetalningar för tandvård redovisas separat eftersom de bedöms omfatta betydande belopp. Detsamma gäller utbetalningar för hälso- och sjukvård utifrån att biståndsmottagare i större utsträckning uppger sämre fysisk och psykisk ohälsa än befolkningen i övrigt. Det bör även vara möjligt att ange beslutade belopp för enskilda individer inom ett hushåll. Vidare skulle kommunernas utbetalningar avseende skulder, (t.ex. el- och hyresskulder) kunna särredovisas. Flera kommuner har lyft fram att utbetalningar relaterade till sådana skulder utgör en stor kostnadspost i kommunerna. Därtill kan övervägas om också andra utbetalningar för livsföring i övrigt bör redovisas separat, t.ex. begravningskostnader och utbetalningar som görs med särskild hänsyn tagen till barns behov.

Gällande regelverk bör ses över

Socialstyrelsen anser att kommunerna med stöd av personuppgiftslagen (1998:204) (PuL) kan behandla personuppgifter avseende orsak till behov av och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd i syfte att leverera dessa uppgifter för framställning av den officiella statistiken När det gäller känsliga personuppgifter är det kommunens eget ansvar i egenskap av personuppgiftsansvarig att bedöma om behandlingen är nödvändig och om samhällsintresset klart överväger risken för otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet.

Av lag (2001:99) om den officiella statistiken följer att Socialstyrelsen i egenskap av statistikansvarig myndighet har rätt att behandla personuppgifter för framställning av officiell statistik om bl.a. ekonomiskt bistånd. Däremot saknar Socialstyrelsen författningsstöd för att vid framställning av den aktuella statistiken behandla känsliga personuppgifter. Om sådana uppgifter ska ingå, t.ex. enskildas hälsa, krävs en kompletterande bestämmelse i bilagan till förordning (2001:100) om den officiella statistiken, där det ska framgå att Socialstyrelsen vid framställning av officiell statistik om ekonomiskt bistånd får behandla sådana uppgifter.

I förordning (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-107-5
Format: POD
Antal sidor: 62
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00