/
/

Gravida kvinnor med missbruk och barn som lever i familjer med missbruksproblem

Rapporten tar upp vilka insatser som ges till kvinnor som har någon form av missbruk under graviditeten, samt hur tvångsvård enligt LVM tillämpas för dem. Även fortsatta stödinsatser till familjen finns med, liksom förslag om hur socialtjänsten kan hjälpa och stötta barnen i familjer med missbruksproblem.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att utreda insatser till kvinnor med missbruk under graviditeten liksom fortsatta stödinsatser till familjen, samt hur tvångsvård enligt LVM tillämpas för dessa kvinnor. I tillägg till detta fick Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå hur socialtjänstens insatser bör utformas för att barn som lever i familjer med missbruksproblem skall uppmärksammas och få det stöd som de behöver.

Ett av alkoholpolitikens mål är att barn inte ska födas med skador till följd av moderns intag av alkohol eller narkotika under graviditeten. Det finns ingen bevisad ofarlig kvantitet alkohol för fostret under graviditeten. Kvinnor rekommenderas vara helt alkohol- och narkotikafria. Eftersom begreppet riskbruk och missbruk har en annan innebörd när det gäller gravida kvinnor har vi valt att inte avgränsa frågeställningen enbart till kvinnor med etablerat missbruk/beroende utan försökt göra en åtskillnad mellan gravida kvinnor i allmänhet, kvinnor med förhöjd risk och kvinnor med etablerat missbruk-/beroende.

Preventivt folkhälsoarbete är nyckeln för att förhindra att barn föds med skador till följd av moderns intag av alkohol eller narkotika. Genom prevention kan alkohol- och drogrelaterade fosterskador förebyggas fullt ut. Det är således viktigt att säkra kontinuiteten i upplysningsarbetet riktade till hela befolkningen om riskerna med alkohol och narkotika under graviditet. Frågorna berör både män och kvinnor.

För att uppnå en alkohol- och drogfri graviditet krävs också andra preventiva insatser och att dessa genomförs i ett tidigt stadium av graviditeten. Förutsättningar för ett sådant preventivt arbete är främst att mödrahälsovården kommer i kontakt med alla gravida kvinnor och att personalen på mödrahälsovården har såväl kompetens som handlingsstrategier att arbeta med alkohol- och drogpreventiva frågor.

Får gravida kvinnor med missbruk den vård de behöver och genomförs dessa insatser tillräckligt tidigt för att uppnå en alkohol- och drogfri graviditet?

När det gäller kvinnor med ett etablerat missbruk är bedömningen att den vård som kvinnor med missbruksproblem erbjuds inte är tillräcklig. Framför allt kan det konstateras att arbetet med denna grupp gravida kvinnor har brister när det gäller såväl samarbete som avsaknad av fasta strukturer för samarbete, det saknas specialdestinerade resurser, långsiktighet i arbetet samt kunskap. Det är stor regional och lokal variation på vilken vård kvinnor med missbruksproblem har att tillgå. Generellt sett framkommer dessutom att den vård som dessa kvinnor får är i de flesta fall sent i graviditeten.

När det gäller arbetet med olika utsatta grupper har brister i samverkan mellan olika aktörer påtalats i decennier. Detta verkar även gälla samverkan runt gravida kvinnor med missbruksproblematik trots att samverkansfrågorna är centrala för att denna grupp ska få stöd. Grunden för samverkan är styrning och struktur, men också samsyn.

Det behövs ett differentierat vårdutbud inom såväl öppenvården som frivillig institutionsvård för kvinnor med olika grad av missbruk/beroende och olika familjeförhållanden. Gravida kvinnor med ett etablerat missbruk/beroende och deras barn behöver mer stöd än vad mödra- och barnhälsovården och socialtjänsten vanligtvis erbjuder. I de fall där arbetet med gravida kvinnor med missbruk och deras barn ses som en prioriterad grupp har mödra- och barnhälsovården och socialtjänst, inom befintliga ramar, kunnat omdisponera resurser och förändra arbetssättet för att möta dessa kvinnors och barns behov. Vad som är möjligt att åstadkomma inom befintliga ramar avgörs bäst lokalt/regionalt, men det krävs att huvudmännen uppmärksammar gruppens specifika behov. Arbete med gravida missbrukare kräver ett långsiktigt och nära samarbete inom såväl hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens olika verksamheter som mellan berörda huvudmän. Detta arbete bör generellt sett förbättras. För att kunna erbjuda ett kvalificerat stöd till dessa kvinnor krävs också att det sker en betydande höjning av kunskapsnivån vad det gäller beroendeproblematik inom hälso- och sjukvården och socialtjänstens verksamheter.

För att nå ambitionen om att kunna erbjuda kvinnor med missbruksproblem den vård de behöver och tillräckligt tidigt för att uppnå en alkohol- och drogfri graviditet krävs bl. a:

  • att regionala riktlinjer/program för ett likvärdigt omhändertagande av gravida kvinnor med missbruk och uppföljning av kvinnan och barnet utarbetas som stöd för samarbetet lokalt och regionalt
  • att huvudmännen inventerar vilka resurser som finns att tillgå för gravida med missbruk/beroende och deras familjer (beroendevård, specialistmödravård, placeringsmöjligheter för gravida kvinnor och eventuell hennes partner, samt för föräldrar och barn efter förlossning etc.) inom regionen. Dessa resurser bör vara väl kända inom såväl socialtjänst, mödrahälsovård (MHV) och barnhälsovård (BHV) som hos allmänheten
  • särskilda enheter för missbrukande kvinnor inom öppenvård, frivillig institutionsvård och inom tvångsvården
  • att Riskbruksprojektet utbildningsinsatser inom mödrahälsovården genomförs i hela landet och att stöd ges till det förändrings- och samarbete som utvecklas där utbildningen genomförts. Även personal inom barnhälsovården bör erbjudas motsvarande utbildning
  • att förutsättningarna utreds för att inrätta ett kompetenscentra med nationellt ansvar inom området Fetalt alcohol Syndrome (FAS)/Fetal Alcohol Effects (FAE) och Neonatalt abstinenssyndrom (NAS).

Hur bör insatserna utformas för att stärka det långsiktiga stödet till mamman, pappan och barnet?

Det är önskvärt att tvärprofessionella verksamheter liknande de som finns i storstäderna etableras i varje region/län. Sådana specialdestinerade verksamheter för stöd till gravida med missbruksproblem svarar för uppföljning och stödinsatser till familjerna de närmaste 2 åren efter förlossning. För en del av de drogexponerade barnen krävs uppföljande hälsoundersökningar upp till skolåldern.

Socialstyrelsen vill lyfta fram en av erfarenheterna från behandlingen av gravida som kvarhållits med tvång i Norge. Där möjligheten till en tids vårdvistelse efter förlossning erbjuds både kvinnor som behåller sina barn och kvinnor vars barn omhändertas vid födelsen visat på positiva effekter.

Hur tillämpas tvångsvård enligt LVM när det gäller missbruk i samband med graviditet? Hur ser situationen ut i Norge?

Socialstyrelsens genomgång av LVM-domarna visar att LVM i huvudsak används på samma sätt för gravida som icke gravida kvinnor. Endast i ett fåtal fall hänvisas till skyddet för mamman och fostret samt i några domar refereras till fostret, dock inte utifrån skyddsaspekten. Denna genomgång av LVM domar visar framför allt att tvångsvård i Sverige används för en liten grupp kvinnor med främst narkotika- eller blandmissbruk. Tvångslagstiftningen har i liten utsträckning utnyttjats för kvinnor med alkoholmissbruk under graviditeten. Dessa erfarenheter liknar de norska trots lagmässiga skillnader mellan länderna. Det finns dock tecken på att kvinnorna kommer tidigare i tvångsvård i Norge än tidigare.

Det är angeläget att identifiera kvinnor med missbruk/beroende tidigt i graviditeten för att skydda det väntade barnet. Ett sätt att intensifiera detta arbete är genom Riskbruksprojektet som har pågått i Sverige under ett par år. I och med denna satsning har personal inom mödrahälsovården fått utbildning i hur man identifierar kvinnor med riskbruk/missbruk/beroende. Mycket tyder på att fler kvinnor med alkoholproblematik upptäcks tidigare i och med denna utbildningssatsning vilket därmed ökar möjligheten att erbjuda kvinnan tidiga frivilliga insatser.

Kvinnor i allmänhet är oftast mycket angelägna att skydda sina barn från skada och vill föda ett friskt barn. Studier har visat att under graviditeten är motivationen till förändring särskilt stark för en kvinna med missbruksproblem. Fortfarande saknas dock frivilliga behandlingsalternativ som riktar sig specifikt till kvinnor och kan se till kvinnornas speciella situation. En av föruts

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-107-19
Format: POD
Antal sidor: 47
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00