/
/

Öppna jämförelser som stimulans till förbättring - Hur använder landstingen Öppna jämförelser i sin styrning och utveckling av hälso- och sjukvården?

Hur används öppna jämförelser av huvudmännen i deras utvecklingsarbete och i styrningen av hälso- och sjukvården? Uppföljningen visar att det varit en drivkraft i förändringsarbetet och att medicinska resultat har fått en tydligare plats verksamhetsuppföljningen och bidragit till ökad öppenhet.

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

På uppdrag av styrgruppen för Öppna jämförelser har en uppföljning genomförts där fokus ligger på hur landstingen tagit emot och använt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2006 samt hur man ser på initiativet. Arbetet har innefattat hur Öppna jämförelser (ÖJ) har påverkat huvudmännens styr- och förbättringsprocesser samt hur det påverkat synen på uppföljningsdatas kvalitet. Uppföljningen har också identifierat framgångsfaktorer och potentiella risker eller hinder i det fortsatta arbetet.

Intervjuade landstingsföreträdare har en påtagligt positiv grundinställning till ÖJ. Man ser instrumentet som ett bra komplement till den egna uppföljningen, men också som ett stöd och en stimulans för denna. De synpunkter som fanns på t ex publiceringsdatum och enstaka indikatorer har vägt lätt mot den tillfredsställelse som uttryckts kring att denna typ av jämförelser nu genomförs. En fråga där det finns vissa meningsskiljaktigheter gäller om resultaten framdeles även ska redovisas på sjukhus/klinik- eller verksamhetsnivå.

Centrala framgångsfaktorer har varit:

  • Tiden var mogen - att initiativet ”äntligen togs”.
  • Starkt fokus på medicinska resultat.
  • Samverkan mellan Socialstyrelsen och SKL .
  • Tilltro - endast befintliga data användes.
  • Delaktighet - företrädare för landstingen och kvalitetsregistren.
  • Framgångsrik mediakommunikation. Offentliggörandet är centralt för att nå de önskvärda effekterna av ökad öppenhet och insyn.

ÖJ karaktäriseras av de intervjuade som ett nationellt initiativ vilket ger en samlad bild av hälso- och sjukvården vid ett tillfälle samt att det handlar om jämförelser.

Mot bakgrund av den positiva inställningen kan man fråga sig varför inte denna typ av jämförelser har tagits fram tidigare. Verksamhetens komplexitet har setts som en förklaring, men det är uppenbart att detta inte godtas längre.

Rapporten ger en bakgrund till den ökande öppenheten och transparensen inom svensk hälso- och sjukvård samt till ÖJ:s tillkomst. Den ger beskrivningar av och perspektiv på samspelet mellan ÖJ och landstingen och de olika momenten från framtagande, förankring hos huvudmännen, publicering, kommunikationen med media och hur jämförelserna påverkat uppföljningens roll i landstingens styrprocesser och förbättringsarbete.

De effekter som ÖJ bidragit till i landstingen sammanfattas under fyra rubriker: påverkan på styrprocesser, påverkan på kvalitetsförbättringar, påverkan på redovisningsprocesser och påverkan på landstingens styrkultur.

Påverkan på styrprocesser

Redovisningen av ÖJ på landstingsnivå innebar att ansvaret för de medicinska resultaten på ett annat sätt än tidigare hamnade i knäet på landstingsledningen. ÖJ innebär att både bättre och sämre resultat exponeras och indikatorerna är i sammanhanget lika mycket ett mått på ledningens förmåga som på verksamhetens.

Sammantaget visar uppföljningen att:

  • ÖJ har bidragit till att medicinska resultat, har fått en tydligare plats bredvid uppföljningen av ekonomi, produktion och personal.
  • ÖJ har bidragit till att ledningen efterfrågat analyser och åtgärder med anledning av utfallet i vissa indikatorer.
  • ÖJ har bidragit till att utveckla verksamhetsuppföljningens roll i styrprocessen både vad gäller systematik och organisation.
  • Genom landstingens fokus på de sämre resultaten har ÖJ indirekt bidragit till att skapa en nationell ”standard” (eller i alla fall golv) för kvalitet - medelvärdet för gjorda jämförelser.

Genom den ökade insynen skapas ett omvandlingstryck, som blir ett komplement till övriga styrsignaler i stora och ofta styrda organisationer samt inte sällan med flera konkurrerande mål och intressen.

Några av landstingen har tagit in flera ÖJ-indikatorer i sin egen redovisning av verksamhetens resultat. Den ökande mängden data kring medicinska resultat har inneburit att vissa landstings analyskapacitet har ansträngts. Det finns därför flera exempel bland mindre och medelstora landsting som förstärkt sina analysfunktioner.

Påverkan på kvalitetsförbättringar

Generellt sett har landstingen koncentrerat sig på de indikatorer, där man haft sämre resultat än snittet. I några fall finns explicita direktiv från ledningen att ÖJ ska vara en viktig utgångspunkt för det systematiska förbättringsarbetet i landstinget.

ÖJ är också ett stöd för utvecklingen av det regionala arbetet med jämförelser. Sammantaget visar uppföljningen att:

  • ÖJ:s resultat har i allmänhet redan varit kända av de olika specialiteterna genom kvalitetsregistren årsrapporter och, i något mindre grad, redovisningen från Socialstyrelsens hälsodataregister.
  • Landstingsledningars engagemang där utfallet i ÖJ varit sämre för någon indikator har inneburit ytterligare en drivkraft för pågående förbättringsarbeten.

Påverkan på redovisningsprocesser

Det finns i de flesta landsting centrala direktiv om att ansluta sig till och att delta i relevanta kvalitetsregister. ÖJ tycks ha ökat intresset och engagemanget för korrekt inrapportering till såväl kvalitets- som hälsodataregister. ÖJ har även påverkat arbetet kring kvalitetsredovisningen i boksluten. Sammantaget visar utredningen att:

  • ÖJ har skapat ökat tryck på att få en bättre täckningsgrad i rapporteringen till kvalitetsregister.
  • ÖJ har skapat ett ökat tryck på kvalitetssäkring av data och rutiner för registrering till både kvalitetsregister och väntetidsdatabasen.

Det finns en samlad uppfattning att ÖJ i stort redovisar rätt perspektiv och rätt indikatorer eller åtminstone de bästa indikatorer man nu kunnat få fram. Det betraktas som positivt att de medicinska resultaten har en framträdande roll och att de kompletterar tidigare redovisning av kostnader och tillgänglighet. Bristen på indikatorer inom primärvård, psykiatri och kostnadseffektivitet har uppmärksammats och uppfattas som besvärande. Balansen mellan kontinuitet och förnyelse avseende indikatorerna är viktig i det fortsatta arbetet. Var balanspunkten ligger finns det dock olika uppfattningar om i landstingen.

Påverkan på landstingens styrkultur

En central iakttagelse som görs i rapporten är att ÖJ bekräftar och förstärker den pågående trenden mot ökad öppenhet och transparens inom hälso- och sjukvården. ÖJ tycks tillsammans med andra aktiviteter och liknande underlag, i flera avseenden ha bidragit till förändringar som går utöver arbetet med de enskilda indikatorerna. ÖJ har haft en demonstrationseffekt som gett ringar på vattnet och har bidragit till att öppenheten blivit mer självklar. Även aptiten på insyn tycks ha ökat. Sammantaget kan sägas att:

  • ÖJ bidrar till att systemfel fokuseras.
  • ÖJ ökar landstingsledningarnas insikt om att de har ett ansvar för de medicinska resultaten.
  • ÖJ bidrar till gemensam information och en plattform för en fördjupad dialog mellan politiker, administrativ ledning och profession.
  • ÖJ bidrar till det långsiktiga förtroendet för verksamheten, genom ökad öppenhet och insyn.

ÖJ har involverat massmedia, men allmänheten tycks fortfarande vara relativt opåverkade. En sådan mer djupgående förändring i kulturen tar betydligt längre tid att slå igenom.

Risker och dilemman

Ökad öppenhet och insyn stimulerar otvivelaktigt till förbättringar inom olika områden. Det hindrar inte att det finns risker och dilemman som behöver uppmärksammas och hanteras. I rapporten redovisas både risker som är kopplade till indikatorerna och till mer generella överväganden.

Risker och brister som har kopplats till indikatorerna

  • Indata är inte korrekta (fel i inrapportering, dålig täckningsgrad etc.).
  • Vissa indikatorer speglar äldre förhållanden eller uppfattas som alltför trögrörliga.
  • Indikatorer för väsentliga områden saknas, t ex för primärvård, psykiatri och kostnadseffektivitet.
  • Indikatorer kan inte fånga kvalitet och resultat för mer komplexa processer, t ex arbetet med multisjuka patienter. Eftersom det som mäts får större uppmärksamhet kan det bidra till ökade skillnader mellan olika patientgrupper.
  • De ny
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-103-6
Format: PDF
Antal sidor: 55
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00