/
/

Översyn av riksnormen

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag sett över underlaget för riksnormen för ekonomiskt bistånd. Inkomster och utgifter redovisas för hushåll med och utan ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen föreslås besluta om riksnormens nivå utifrån principer som fastställs av regering och riksdag.

Sammanfattning

Socialstyrelsen fick sommaren 2006 regeringens uppdrag att analysera om det går att ta fram ett underlag till riksnormen som gör den mer förutsebar och bättre anpassad till samhällsutvecklingen samt hur nivån på normen ska fastställas och av vilken instans. Olika alternativ till lösningar och deras för- och nackdelar skulle presenteras liksom en analys av förslagens effekter på kommunernas samlade kostnader, socialtjänstens handläggare och olika grupper av biståndsmottagare. Effekterna på den allmänna tilltron till biståndssystemet och marginaleffekterna på kort och lång sikt skulle beaktas. Förslag skulle lämnas till de författningsförändringar som behövdes.

Ekonomiskt bistånd ges för försörjningen (försörjningsstöd) och för livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet täcker de nödvändiga vardagsutgifterna och är uppdelat i en riksnorm och i en del som gäller rätt till ersättning för skäliga kostnader för ett antal behovsposter. Ekonomiskt bistånd för livsföringen i övrigt avser alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet.

År 2005 betalades 8,6 miljarder kronor ut i ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till drygt 6 procent av befolkningen.

Mellan 1985 och 1998 rekommenderade Socialstyrelsen en bruttonorm. Innehållet i och nivån på denna ändrades vid flera tillfällen. Till och med 1995 räknades den årligen upp med basbeloppet. Det medförde att biståndstagarna vid olika tillfällen först under- och sedan överkompenserades. Riksnormen infördes 1998 som en miniminivå i hela landet.

Alla EU:s medlemsländer har ett generellt system för ekonomiskt bistånd eller motsvarande. Det finns i huvudsak tre modeller som skiljer sig åt i fråga om hur generösa de är, hur mycket ansvar man lägger på den biståndssökandes familj och hur stora lokala och regionala variationer som tillåts. Utvecklingen inom EU går mot den typ av behovsbaserade miniminivåer som vi har i Sverige.

Barnperspektiv

Barnkonventionens principer om barnets bästa och om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade är införda i socialtjänstlagen. Även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd är det i första hand föräldrarnas situation som utreds och prövas. Det innebär att handläggaren aktivt måste vinnlägga sig om att lägga barnperspektivet till det självklara vuxenperspektivet. Hur stor vikt som ska läggas vid barnens situation måste bedömas från fall till fall.

Länsstyrelserna har i sin tillsyn uppmärksammat att kommunerna alltför ofta låter normerna styra mer än de individuella behoven och att barnens situation och särskilda behov inte framkommer tillräckligt i utredningarna. Det sker förbättringar men utvecklingen är långsam.

Det saknas i stor utsträckning forskning som belyser konsekvenserna för barn av att leva under knappa ekonomiska förhållanden. Det finns dock en undersökning som visar en starkt förhöjd risk för ohälsa och skador hos barn i familjer med långvarigt biståndstagande.

Socialstyrelsen föreslår att i försörjningsstödet lägga till en ny behovspost för barns särskilda behov i syfte att förstärka barnperspektivet. Posten förs dock inte in i riksnormen utan i den delen av försörjningsstödet där ersättning utgår för skäliga kostnader för vissa behovsposter.

Skälig levnadsnivå

Riksnormen ska tillförsäkra den som söker ekonomiskt bistånd en skälig levnadsnivå. Vad som avses med skälig levnadsnivå är inte definierat i förhållande till ekonomiskt bistånd. Av förarbetsuttalanden framgår att försörjningsstödets, och därmed riksnormens, innehåll och nivå bör bestämmas utifrån en jämförelse med ”vad människor i allmänhet kan kosta på sig”. Skäliga kostnader som ges utanför normen bör enligt förarbetena vara i nivå med vad låginkomsttagare har råd med.

Senare tids forskning har betonat konsumtionens sociala betydelse för aktivitet, delaktighet och integration i samhället.

Det finns olika metoder för att fastställa konsumtionsnivåer. Principen bakom den svenska modellen att prisberäkna en varukorg har en lång tradition.

Ekonomiskt bistånd och ekonomiska drivkrafter

Stödet till fattiga eller ekonomiskt utsatta personer diskuteras i högre grad än andra system utifrån ideologiska och moraliska värderingar. Å ena sidan ska samhället skydda sina medborgare från fattigdom och utsatthet. Å andra sidan ska den nivå och de krav som förknippas med att få samhälleligt stöd till sin försörjning ha legitimitet.

Det svenska biståndssystemet innehåller många olika typer av krav. Individen har rätt till bistånd endast om han eller hon inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Om den enskilde är arbetslös, bör socialnämnden i regel kunna kräva att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande på heltid och är villig att ta anvisat arbete. Vidare skulle kunna sägas att biståndssystemet träder in först när man ”gjort sig fattig” och andra inkomster bör räknas av biståndet.

Det är oklart vilken roll ekonomiska incitament och marginaleffekter spelar för biståndstagare. Studier visar att biståndstagande beror på en kombination av strukturella och individuella faktorer. Situationen på arbetsmarknaden samt kvalifikationsregler och ersättningsnivåer för socialförsäkring och andra bidragssystem är betydelsefulla faktorer. De som har bistånd under lång tid har ofta flera olika svårigheter. Socialtjänstens arbetssätt har betydelse för att hjälpa människor till egen försörjning.

Ekonomiskt bistånd och andra inkomster

Av förarbetena till lagstiftningen framgår att bedömningen av vad som är skäliga kostnader utanför riksnormen bör göras mot kostnader för en låginkomsttagare. Men hur en låginkomsttagare ska definieras anges inte.

Den ekonomiska levnadsstandarden för personer med bistånd är betydligt lägre än den för andra grupper i samhället, oavsett vilket mått man väljer. Den genomsnittliga löneinkomsten för heltidsarbete 2005 var närmare 22 000 kr före skatt.

En individuell bedömning av behovet av bistånd ska alltid göras i varje enskilt fall. Gränsen för att få ekonomiskt bistånd, med en schabloniserad beräkning och genomsnittliga utgifter, för en ensamstående person utan barn 2007 skulle kunna beräknas gå vid en löneinkomst på drygt 9 000 kr i månaden före skatt. Biståndsnivån ökar med antalet barn. Föräldrarna i en fyrabarnsfamilj med genomsnittliga behov och utgifter skulle (med en schabloniserad beräkning utan individuell prövning) på samma sätt kunna beräknas komma över gränsen för att få bistånd om de har mer än ca 10 500 kr per person i löneinkomst brutto eller 21 000 kr totalt.

Människors disponibla inkomst (summan av lön, bidrag och andra inkomster minus skatt och andra negativa transfereringar) per konsumtionsenhet 2005 var ca 16 000 kr. Hushåll med ekonomiskt bistånd någon gång under året hade i genomsnitt hälften så hög disponibel årsinkomst, ca 8 300 per konsumtionsenhet.

I genomsnitt hade ca 6 procent av befolkningen 2005 en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som var lägre än den teoretiskt beräknade nivån för ekonomiskt bistånd. Det var betydligt vanligare att hushåll med ekonomiskt bistånd någon gång under året hade en årsinkomst som var lägre än både denna nivå och den vid europeiska jämförelser använda gränsen för ekonomisk utsatthet, 60 procent av medianinkomsten. Detta trots att inkomsten från ekonomiskt bistånd räknades in.

Den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet ökar med åldern och minskar med antalet barn. Ensamstående har lägre inkomster än sammanboende, och utrikes födda har som grupp lägre inkomster än inrikes födda.

Personer med bistånd - speciellt de som har bistånd under lång tid - har svårare än andra att klara sina löpande utgifter eller skaffa fram 14 000 kronor inom en vecka. De oroar sig oftare än andra för sin ekonomi.

Flera andra ersättningssystem har från början kopplats till biståndssystemet.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2007
Artikelnummer: 2007-103-2
ISBN: 978-91-85483-25-9
Format: POD
Antal sidor: 145
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 119 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00