/
/

Skador och förgiftningar i sluten vård 2004

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Socialstyrelsens patientregister har funnits i olika former och med olika benämningar sedan 1960-talet. Heltäckande, dvs. omfattande all sluten offentlig sjukvård, har registret varit sedan 1987. Under 2004 har diagnosuppgifter och uppgifter om yttre orsak till sjukdom och död rapporterats enligt Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, en svensk version av Världshälsoorganisationens International Classification of Diseases, 10:e revisionen (ICD10).

I denna publikation redovisas statistik över antalet personer som vårdats med huvuddiagnos skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker eller har registrerats med uppgift om yttre orsak till sjukdom och död under 2004. Det är en delmängd av den information som finns i patientregistret.

De variabler som publiceras är yttre orsak till sjukdom och död (på avsnittsnivå och som treställig kod), diagnoser (på avsnittsnivå och som treställig diagnoskod), kön, ålder och hemlän. Bortfallet för huvuddiagnos var 2004 1,1 procent. För kön och ålder rör sig bortfallet om någon promille medan det för patentens hemortslän uppgick till 0,15 procent. Kvalitetsmässigt är yttre orsak till sjukdom och död problematiskt. Bortfallet i denna variabel uppgick 2004 till 1,8 procent, vilket är det lägsta på många år, och bortfallet är koncentrerat till ett fåtal landsting. En kontinuerlig minskning av detta bortfall har setts under de senare åren.

Totalt uppgick antalet utskrivna personer med huvuddiagnos skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker under 2004 till drygt 117 000. På motsvarande sätt uppgick antalet utskrivna personer med angiven yttre orsak till sjukdom och död till närmare 139 000. Antalet utskrivna personer ökade i båda dessa kategorier jämfört med 2003. En förklaring till att fler personer vårdats med yttre orsak till sjukdom och död än med skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker som huvuddiagnos är att denna kod även kan anges när skadan eller förgiftningen behandlats som bidiagnos, men också som yttre orsak till sjukdom.

Fallolycka var den vanligaste yttre orsaken till vård, men också transportolycksfall och komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder var vanliga. Jämförande tal har tagits fram för perioden 1998-2004 och under denna tid ses förändringar för vissa yttre orsaksgrupper. Avsiktligt självdestruktiv handling, som var vanligast bland yngre kvinnor, har ökat under hela perioden liksom komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder, och ökning för denna kategori förklaras av en ökad rapportering från många landsting. Även antalet vårdade till följd av fallolycka ökade något, framförallt bland äldre. För transportolycksfall, där det i hög utsträckning rört sig om personbilister, cyklister och motorcyklister/mopedister, som ökade fram till 2003 ses en nedgång 2004. Bland diagnoserna var lårbensfrakturer och hjärnskakning vanliga. Båda dessa diagnoser har minskat under perioden 1998-2004.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-42-8
Format: PDF
Antal sidor: 210
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00