/
/

Dödsorsaker 2003

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Socialstyrelsen publicerar härmed dödsorsaksstatistiken för år 2003. Från och med 1997 används den tionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD10) för kodning av dödsorsaker. För åren 1987 till 1996 användes den nionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen

(ICD9).

Statistiken omfattar samtliga döda under redovisningsåret som vid dödsfallet var folkbokförda i Sverige, vare sig dödsfallet inträffade i eller utanför Sverige och vare sig personen var svensk medborgare eller inte. Kvaliteten på dödsorsaksstatistiken varierar beroende på bl. a. hur dödsorsaken fastställts, förändringar i klassificeringssystem och bearbetningsmetoder. Den ojämförligt största felkällan är tillförlitligheten i dödsorsaksdiagnoserna som utfärdande läkare angivit på dödsorsaksintyget. För 0,77 procent av samtliga dödsfall saknas dödsorsaksintyg. Från och med 1997 ingår detta bortfall i dödsorsaksstatistiken - dock utan uppgift om dödsorsak.

År 2003 avled 93 003 personer i Sverige, varav 47 641 kvinnor och 45 362 män. Över två tredjedelar (71 procent) av samtliga dödsfall var i åldern 75 år och däröver. Totalt avled 1 053 kvinnor per 100 000 kvinnor av medelfolkmängden och 1 022 män per 100 000 av medelbefolkningen. Jämfört med 2002 innebär detta en minskning med ca 3,6 procent för kvinnorna och en minskning med 1,5 procent för männen. Utvecklingen sedan 1987 i åldersstandardiserade dödstal är gynnsam. En nedåtgående trend redovisas för dödligheten i de flesta dödsorsaksgrupperna. Tendenserna är likartade för kvinnor och män även om nivån är lägre för kvinnorna än för männen. Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Ungefär 45 procent av kvinnorna och 44 procent av männen hade en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. För hjärt- och kärlsjukdomar har kvinnornas dödstal sjunkit kontinuerligt under perioden 1987-2002, från 121 döda i åldern 15-74 år per 100 000 kvinnor år 1987 till 76 år 2003 (-37 procent). För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 337 till 167 (-50 procent).

Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken med 22 procent av dödsfallen bland kvinnorna och 26 procent bland männen. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland dödsorsaker för kvinnor och prostatacancer den mest frekventa bland männen. Den totala tumördödligheten ligger på en rätt konstant nivå om än en svagt sjunkande trend. Dödligheten i magsäckscancer har nästan halverats för männen mellan 1987 och 2003. För kvinnornas dödstal i lungcancer har tidigare redovisats en uppåtgående trend som nu verkar ha avstannat.

Även för den åtgärdbara dödligheten redovisas en nedåtgående trend under perioden 1987 till 2003. Omkring 21 procent av alla dödsfall i åldern 1-74 år 2003 skedde i dödsorsaker som antingen räknats som sjukvårdsindikatorer eller som hälsopolitiska indikatorer. Procentuellt sett sjunker kvinnornas dödstal för sjukvårdsindikatorer mest (-36 procent). Därefter följer sjukvårdsindikatorer för män (-30 procent) och hälsopolitiska indikatorer för män (-17 procent). För både männen och kvinnorna har den nedåtgående trenden dock stagnerat under de senaste åren för såväl hälsopolitiska indikatorer som sjukvårdsindikatorer. Att kvinnornas dödlighet för de hälsopolitiska indikatorerna inte minskat utan ökat (+16 procent) under perioden beror på den tidigare ökade dödligheten i lungcancer.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-42-3
Format: PDF
Antal sidor: 223
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00