/
/

Omhändertaganden av romska barn

Sammanfattning

Inledning

Socialstyrelsen har genomfört en studie av socialtjänstens arbete med romska barn och deras familjer. Särskild uppmärksamhet har riktats på situationen för romska barn vid omhändertagande för vård enligt LVU. Bakgrunden till studien är att de romska representanterna i regeringens råd för romska frågor påpekade att antalet tvångsomhändertaganden av romska barn ökat på flera orter i Sverige under de senaste åren. De uttryckte oro för på vilka grunder dessa omhändertaganden sker samt att det inte finns tillräcklig kunskap om vikten av att ett omhändertaget romskt barn placeras i en miljö där barnets romska identitet kan utvecklas.

Syftet med utredningen är att öka kunskapen om socialtjänstens arbete med romska barn och så långt som möjligt svara på frågan om allt fler romska barn omhändertas för vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Genomförande

Utredningen har både en kvantitativ och en kvalitativ inriktning så till vida att insamling av data har skett genom en enkätundersökning, en granskning av dokumentation samt intervjuer. En romsk referensgrupp har under utredningstiden lämnat synpunkter på upplägget, genomförandet och resultaten. Socialstyrelsen har också samrått med Barnombudsmannen och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Slutsatser och förslag

Den genomförda kartläggningen visade att 32 romska barn 2004 och 39 romska barn 2005 blev omhändertagna för vård enligt LVU.

Med reservation för att det saknas officiell statistik är bedömningen att kartläggningen ger en någorlunda tillförlitlig bild av antalet romska barn omhändertagna för vård enligt LVU, möjligen med undantag för resande romer.

En eventuell ökningstrend är svår att uttala sig om på ett underlag som bara gäller två år. Med reservation för att de nyanlända romska grupperna med sin problematik ställer nya krav på ingripande från socialtjänstens sida.

Utifrån underlaget går heller inte att dra några säkra slutsatser om att romska barn är överrepresenterade bland barn som är omhändertagna för vård enligt LVU.

Socialstyrelsens granskning har gällt utredningar för 36 barn från 15 familjer. I ärendena framkommer att socialtjänsterna för flertalet barn haft många och ofta omfattande insatser innan barnen omhändertagits för vård enligt LVU. Socialstyrelsens bedömning utifrån utredningarna är att socialtjänsten haft goda grunder för att ansöka om vård enligt LVU. Av granskningen framgår även att socialtjänstens personal ger uttryck för att vara något avvaktande med att ingripa till romska barns skydd.

I drygt hälften av de granskade ärendena placerades barnen med en långsiktig planering i familjehem. Av dessa var tre placerade i sitt nätverk.

Nätverksarbetet kunde ha bedrivits mer systematiskt i de granskade utredningarna över lag. Socialstyrelsen anser att ett mer nätverksorienterat arbetssätt med romska familjer kan förbättra såväl utredningsarbetet som insatserna. Det är också viktigt att socialtjänsten ser de romska organisationerna som en resurs och utvecklar ett samarbete med dessa.

Socialtjänsten brister i att tillgodose barnens rätt till att behålla och utveckla sin kulturella identitet och sitt språk. I de granskade ärendena har de utredande socialsekreterarna inte pratat med barnen om identitet och ursprung, trots att barnets självbild samt kunskap om den egna personligheten och sin bakgrund är viktigt för barns och ungas identitetsuppbyggnad. Genom att till exempel använda BBIC:s struktur i utredningsarbetet kan kvaliteten höjas i utredningen och eventuell placering.

Det finns vidare brister hos socialtjänstens personal när det gäller kunskap om innebörden i minoritetsstatus och vad det kan innebära för arbetet med romska barn och familjer. Varje kommun och stadsdel bör ta ett övergripande ansvar för att höja personalens kunskap om minoriteter och vad det konkret kan innebära i arbetet med romer.

Dialogen med de romska organisationerna har varit lärorik på nationell nivå. Socialstyrelsen anser att det också behöver utvecklas former för romers delaktighet på lokal nivå. Detta är inte enbart en angelägenhet för socialtjänsten utan något som kräver engagemang från alla aktörer i kommunen eller stadsdelen.

Referensgruppens kommentarer

Den romska referensgruppen har en avvikande mening till resultatet. Enligt deras uppfattning var betydligt fler romska barn föremål för tvångsingripande under 2004 och 2005 än kartläggningen kommit fram till. Referensgruppen menar också att de ingripanden som sker till stor del fattas på felaktiga grunder. Romer har inte den påverkansmöjlighet eller är delaktiga i den omfattning som redovisas av granskningen och intervjuerna med socialtjänstens personal. Erfarenheten är att romska familjer inte erbjuds stöd eller någon annan hjälp av socialtjänsten.

Referensgruppen betonar att socialtjänstens personal behöver ökad kunskap om romer och att de romska organisationerna kan vara en resurs för socialtjänsten i arbetet med romska barn och familjer. För att förändra villkoren för den romska gruppen är det viktigt att romers kompetens tas till vara på flera arenor i samhället, på såväl strukturell som individuell nivå, t.ex. som regionala rådgivare eller som resurspersoner på olika sätt för socialtjänsten och skolan.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-131-36
Format: PDF
Antal sidor: 51
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00