I vissa kommuner fördelas kommunbidragen till nämnderna med ett belopp baserat på befolkningens storlek och ålder och dessutom med ett tilläggsbelopp för på invånarnas levnadsförhållanden. Andra kommuner fördelar i huvudsak utifrån befolkningens storlek och ålder.
Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-131-17
Format: Kompendium
Antal sidor: 67
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr
Rekommendationer
Sammanfattning
Syftet med pilotstudien är att undersöka principer för kommuners resursfördelning med fokus på barn och unga under 20 år. Studien belyser kommunal verksamhet som förskola, skolbarnsomsorg, individ- och familjeomsorg, fritid och kultur. Underlaget har tagits fram hösten 2005 genom materialinsamling från kommunernas hemsidor och budgetar samt genom en enkät följd av besöks- eller telefonintervjuer. Kommuner som ingår i studien är Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Borås, Sundsvall, Nacka och Borlänge. I studien ingår även åtta kommundels- och stadsdelsnämnder.
Resursfördelningen sker i två steg, först från kommunfullmäktige till de olika nämnderna och därefter från nämnderna till de olika verksamheterna. I övrigt är skillnaderna mellan de undersökta kommunernas resursfördelningssystem relativt stora, men grovt sett går det att urskilja två modeller. Den första modellen tillämpas av Stockholm, Göteborg, Malmö och Borås som har kommundels- eller stadsdelsnämnder. Den andra modellen tillämpas av Jönköping, Sundsvall, Nacka och Borlänge där fördelningen sker till olika facknämnder med verksamhetsansvar. I den första modellen fördelas kommunbidragen till nämnderna dels genom ett grundbelopp baserat på befolkningens storlek och ålder, dels genom ett tilläggsbelopp baserat på invånarnas levnadsförhållanden. Genom att ta hänsyn till levnadsförhållanden i fördelningen kompenserar modellen för sociala ojämlikheter. Kriterier som används är barnfamiljer med låg inkomst, barn till föräldrar med låg utbildningsnivå, barn till föräldrar med utländsk bakgrund samt barn till förvärvsarbetande mor. Stadsdelar som har en hög social belastning bland invånarna får alltså ett högre kommunbidrag. I den andra modellen fördelas medel till facknämnderna nästan uteslutande utifrån befolkningens storlek och ålder. Även i denna modell finns det vissa regler som kompenserar för sociala ojämlikheter, men i mindre omfattning. Jönköpings kommun har dock utvecklat fördelningskriterier utifrån levnadsförhållanden som liknar den första modellens.
Av externa medel fördelas en betydande del till barn och unga. Det kan handla om exempelvis statliga medel till skola och integrationsprojekt, eller EU-bidrag som skolor har sökt för vissa ändamål. I vissa fall har tidigare externt finansierade projekt blivit permanenta och kommit att ingå i kommunernas ordinarie resursfördelning.
De flesta intervjuade säger att kommunen har prioriterat gruppen barn och unga i tider av nedskärningar och besparingar. I några kommuner menar man att det är på bekostnad av den vuxna missbrukarvården. Men det finns stora skillnader i hur åtagandena ser ut, särskilt om man ser till kultur- och fritidsverksamheter för barn och unga. I invandrartäta stadsdelar har man satsat mycket på språkutveckling och på att göra skolorna mer attraktiva. De intervjuade anser att individ- och familjeomsorgen är särskilt svår att hantera inom ramen för befintlig budget. I samtliga kommuner finns regler för vad som gäller om budget inte är i balans. Hur man följer reglerna i praktiken varierar dock.
Samarbetsprojekt inom kommunen och mellan olika stadsdelar är vanligt förekommande, till exempel gemensamma arbetsmarknads-, vård- och utbildningsprojekt. Några kommuner har också utvecklat gemensamma lokaler där familjeteam, terapeuter och preventionssamordnare arbetar övergripande i flera stadsdelar.
Läs hela sammanfattningen