/
/

Hemlöshet i Sverige 2005 – omfattning och karaktär

I rapporten kan du läsa om Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige, genomförd år 2005. Definitionen av hemlöshet har ändrats och utvidgats jämfört med 1999 års kartläggning och fler uppgiftslämnare har besvarat enkäten.

Sammanfattning

I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de tidigare gjordes 1993 och 1999. Regeringen angav att undersökningen skulle utformas så att den går att jämföra med resultaten från 1999 års undersökning. Omfattningen av hemlösa barnfamiljer skulle dessutom framgå.

Förändrad bostadsmarknad en av flera orsak till att hemlöshet antas öka

En rad samhällsförändringar under de senaste decennierna antas kunna leda till en ökad hemlöshet. Avinstitutionaliseringen av psykiatrin, omstruktureringen av missbrukarvården, en ökad arbetslöshet, ökad psykisk ohälsa samt avregleringen av bostadspolitiken och en förändrad bostadsmarknad är här viktiga aspekter.

Vräningsförebyggande arbete poängteras

Under senare år har nya grupper uppmärksammats som riskerar att hamna i hemlöshet eller redan är hemlösa, framför allt barnfamiljer. Vikten av att förebygga hemlöshet har poängterats. De mest utsatta hemlösa personernas behov av omfattande insatser från hälso-, sjuk- och tandvården har lyfts fram.

Kunskap om hemlöshetens omfattning och karaktär är en viktig förutsättning för att kunna utveckla effektiva åtgärder mot hemlöshet.

Utformad för att kunna följas upp längre fram

Socialstyrelsen har utformat den nationella kartläggningen 2005 så att det ska vara möjligt att fortsätta att följa hemlöshetsutvecklingen vartannat år. Definitionen av hemlöshet har ändrats och utvidgats jämfört med 1999 års kartläggning och fler uppgiftslämnare har besvarat enkäten. I analysen har bearbetningar gjorts som ska göra det möjligt att jämföra resultatet med de tidigare mätningarna, men redovisningens fokus ligger på en beskrivning av den nuvarande situationen. Kartläggningen gäller hemlösheten i landet under en mätvecka (25 april-1 maj 2005). Syftet är att beskriva hemlöshetens omfattning och karaktär.

Beskriver situationer istället för personer

Personer som är att betrakta som hemlösa har i kartläggningen definierats i fyra olika situationer. Syftet med detta är att markera att hemlöshet inte beskriver en person, utan den situation som personen befinner sig i för tillfället. Den första, situation 1, är den mest akuta situationen - personer som är uteliggare eller hänvisade till akutboende och härbärge. Situation 2 beskriver personer som saknar bostad och som inom kort (tre månader) kommer att skrivas ut från någon form av institution eller stödboende. Motsvarande grupp men utan någon planerad utskrivning beskrivs i situation 3. Personer som befinner sig i situation 3 räknades inte som hemlösa i den kartläggning som genomfördes 1999, utan utgör en ny grupp. Slutligen räknas också personer som ofrivilligt bor hos familj eller vänner, situation 4.

Uppgiftslämnare är alla myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med personer som är hemlösa. Det är exempelvis socialtjänsten, behandlingshem, kriminalvårdsmyndigheter, frivården, beroendekliniker, psykiatriska kliniker, akutmottagningar, ungdomsmottagningar, kvinnojourer och andra frivilligorganisationer.

Resultat

Totalt inrapporterades omkring 17 800 personer som hemlösa under vecka 17, 2005. Tre fjärdedelar av dessa är män och en fjärdedel är kvinnor. Trots att den stora merparten av de hemlösa personerna är födda i Sverige finns det en överrepresentation av personer födda utanför Sverige, i relation till deras andel av befolkningen i stort.

Många av de inrapporterade personerna bodde under mätveckan i institutionsboende eller stödboende. Tolv procent av de hemlösa personerna bodde den aktuella veckan i någon form av akutboende medan drygt fem procent sov ute. Ytterst få hade arbete och löneinkomst, många är beroende av försörjningsstöd. En stor andel har missbruksproblem, 62 procent, respektive psykiska problem, 40 procent.

De personer som har uppgetts som hemlösa har fått många insatser det senaste året. Tre fjärdedelar har fått någon form av boendeinsats, närmare hälften har fått insatser på grund av missbruk och en dryg tredjedel har fått insatser mot psykiska problem. Trettiofem procent av personerna hade tagit del av icke frivilliga insatser det senaste året, exempelvis kriminalvård eller andra former av tvångsvård.

Stora skillnader mellan män och kvinnor

Det finns stora skillnader mellan de män och kvinnor som uppgiftslämnarna uppger vara hemlösa. Det är fortfarande mycket vanligare att män är hemlösa än kvinnor. Män är liksom i tidigare kartläggningar i större utsträckning uteliggare och härbärgesboende.

Andra skillnader är att kvinnorna är yngre och har varit hemlösa kortare tid än männen. Kvinnor uppges oftare vara föräldrar till barn under 18 år och lever också oftare ihop med sina barn. Deras problembild präglas oftare av familjeproblem, exempelvis skilsmässa och våld i familjen. Kvinnorna uppges oftare ha psykiska problem medan männen oftare har missbruksproblem.

Kvinnor får i betydligt högre utsträckning boendeinsatser i form av träningslägenhet medan män i större utsträckning bor i boendekollektiv. Män får oftare sysselsättning som insats medan kvinnor oftare förvärvsarbetar eller studerar.

Skillnader mellan personer födda i olika delar av världen

Personer födda utanför Norden uppvisar en något annorlunda problembild jämfört med personer födda i Sverige och Norden. Det är dubbelt så vanligt med missbruksproblem för personer födda inom Norden medan det är vanligare med psykiska problem, brist på arbete, ekonomiska problem och familjeproblem för personer födda utanför Norden. En högre andel av personer födda utanför Norden uppges inte ha några andra kända problem än bristen på bostad, jämfört med personer från Sverige och Norden. En större andel personer födda utanför Europa är föräldrar till barn under 18 år. I denna grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

Längre tid hemlös - mer omfattande problem

Personer som har varit hemlösa under en längre period har i högre utsträckning något problem som de behöver stöd för. De problem som tycks öka mest med tiden som hemlös för både kvinnor och män är somatiska problem, problem med mun och tänder samt psykiska problem. Däremot tycks ekonomiska problem, familjeproblem och brist på sysselsättning minska efter en längre tid som hemlös. Det verkar som att uppgiftslämnarna i detta avseende främst har fokuserat på personernas mest akuta och påfallande problem, medan övrig problematik verkar hamna i skymundan ju längre tid personen i fråga har varit hemlös.

De fyra hemlöshetssituationerna

I denna kartläggning omfattar, som redan har nämnts, definitionen av hemlöshet fyra olika situationer. Ett särskilt kapitel i rapporten belyser skillnaderna mellan dessa situationer. Sammanfattningsvis kan konstateras följande:

Situation 1

Knappt 3 600 personer (20 procent) i landet befann sig under mätperioden i situation 1, och var med andra ord uteliggare eller härbärgesboende, bodde på kvinnojour, akutboende, hotell, camping eller vandrarhem.

Situation 2

Nästan 2 000 personer (11 procent) befann sig i situation 2 under samma tidpunkt. Denna grupp består av personer som inom tre månader planerades skrivas ut från någon typ av institution eller stödboende.

Situation 3

Ungefär 6 400 personer (37 procent) befann sig under mätperioden i situation 3, den nytillkomna gruppen. Det finns anledning att tro att det förekommer en underskattning av personer i situation 3 i kartläggningen. Exempelvis fanns det i Göteborg år 2000 (Löfstrand, 2005) drygt 2 000 kommunala kontrakt medan det i årets kartläggning redovisas drygt 1 700 personer i sådana kontrakt i hela landet. En orsak till underskattningen kan vara att personer i denna situation traditionellt inte har räknats som hemlösa och att uppgiftslämnarna därför inte alltid uppfattat att även dessa personer skulle ingå i kartläggningen.

Situation 4

Ytterligare 4 700 personer (26 procent) levde under osäkra boendeförhållanden (situation 4), då de bodde tillfälligt och kontraktslöst hos anhöriga eller bekanta eller var tillfälligt inneboende eller hade andrahandskontrakt kortare än tre månader.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-131-16
Format: POD
Antal sidor: 115
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 98 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Hemlöshet