Detta är en rapport från en arbetsgrupp som har haft i uppdrag att att ta fram ett kunskapsunderlag för vårdhygieniska aspekter vid en influensapandemi. Underlaget ska vara en hjälp vid regionernas och länens vidare planering.
Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-130-7
Format: Utskrift
Antal sidor: 24
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 23 kr
Ett syfte med uppdraget var att redovisa kända fakta kring smittrisk, smittvägar och smittspridning inom vården samt erfarenheter från tidigare pandemier. Ytterligare ett syfte var att utifrån redovisad kunskap ge förslag till rimliga smittskyddsåtgärder inom vården, såväl inför som under en eventuell influensapandemi.
Rekommendationer
Sammanfattning
En influensa A-infektion smittar genom de droppar som uppstår när en person hostar eller nyser. En stor andel av de mikrodroppar som bildas när någon hostar eller nyser är så små att kan nå de nedre luftvägarna om någon andas in dem. Vid normala rums- och ventilationsförhållanden har dessa luftburna droppar dock begränsad spridning i rummet och når 1-2 meter från patienten, eftersom de allra minsta dropparna snabbt förångas och de större dropparna (som inte kan nå nedre luftvägarna) faller till marken. I viss mån kan influensa spridas som kontaktsmitta.
Influensa är mycket smittsamt. I en avgränsad fysisk miljö där människor saknar immunitet mot viruset finns rapporter om insjuknandefrekvens på 50-70 procent. Inkubationstiden är kort, i experiment med människor har den varit 18-48 timmar.
Liksom vid all vård tillämpas vid vård av influensasjuka personer basala hygienrutiner. Som skydd mot droppsmitta kan vårdpersonalen i vissa fall använda munskydd av klass I R eller II R (enl. SS-EN 14683) när de arbetar nära patienterna. Skyddet fungerar då som ett dropp- och stänkskydd, men skyddar inte mot luftburen smitta.
I situationer där risken för luftburen smitta är förhöjd kan en annan skyddsutrustning komma i fråga. Andningsskydd i form av filtrerande halvmasker av typ FFP3 eller FFP2 kan skydda personalen mot att andas in mycket små droppar eller droppkärnor. För att personalen ska kunna använda av sådant skydd, måste de få utbildning och övning i hur skydden ska tas på och av eftersom felaktig användning och hantering kan öka risken för smitta.
Andningsskydd bör användas vid speciella vårdsituationer av akut influensasjuka patienter de fem första dagarna efter insjuknandet, såsom vid, såsom vid
- sputumprovtagning
- bronkoskopi
- intubation, sugning av luftvägar och extubation
- kohortvård av hostande influensapatienter
- inhalationsbehandling
- ambulanstransport av hostande influensapatient
En god hygien vid hosta ("god hostetikett") minskar risken för droppsmitta. Hostande och nysande patienter bör ha tillgång till engångsnäsdukar att hosta i. De bör också ha möjlighet att desinfektera eller tvätta händerna efteråt.
Det går inte att utesluta att mänsklig influensa smittar via konjunktiva. Den viktigaste smittvägen här är sannolikt kontaktsmitta även om dropp-smitta inte kan uteslutas, speciellt om ögat utsätts för en hög smittdos via regelrätt stänk i öga.
Skydd i form av visir eller skyddsglasögon ska användas (se AFS 2005:1) vid all närkontakt (inom en meter) med patient med säker eller misstänkt influensa av en ny högpatogen stam.
Patienter med misstänkt influensa bör vårdas på enkelrum med stängd dörr. Samtidigt bör antalet personal som kommer i kontakt med de influensasjuka begränsas. Vid brist på enkelrum kan influensapatienter kohortvårdas, dvs. fler patienter med influensa vårdas på samma rum
Läs hela sammanfattningen